Syftet med rapporten var att samla erfarenheter från distansundervisningen inom matematikämnet i tre svenska skolor, två gymnasieskolor och en grundskola. Våren 2021 intervjuades närmare 20 lärare där huvudämnet var vilka erfarenheter lärarna tog med sig från distansundervisningen. Frågeställningarna som undersöktes var: Vilka erfarenheter har lärare av matematikundervisning under distansundervisning under covid-19 pandemin? Hur kan dessa erfarenheter av matematikundervisning under distansundervisning användas i klassrumsundervisning? Hur kan en handbok utformas som ett stödmaterial till lärare med syftet att utveckla klassrumsundervisning i matematikämnet med hjälp av erfarenheter från distansundervisning? Tematisk analys användes för att analysera den insamlade datan i form av sammanfattningar av intervjuer med lärare och en handbok med en förklaring till hur lärarnas erfarenheter från distansundervisningen kunde användas under matematikundervisningen i ett klassrum vid eventuell återgång hösten 2021. En utmaning enligt samtliga lärare var att identifiera kunskapsnivån hos elever, det var svårare att avgöra vilka delar av undervisningen som upplevdes svåra för elever och det var svårare med direkt återkoppling under lektionstid. Positiva fördelar uttrycktes, breakoutrooms, sparade anteckningar och tillgänglighet för frånvarande elever var fyra av dessa fördelar. / The purpose of the report was to gather experience from distance education in the subject of mathematics in three Swedish schools, two upper secondary schools and one primary school. In the spring of 2021, almost 20 teachers were interviewed, the main subject being which experiences they brought with them from distance education. The questions examined were: What are the experiences of teachers of mathematics teaching during distance learning during the covid-19 pandemic? How can these experiences of mathematics teaching during distance learning be used in classroom teaching? How can a handbook be designed as a support material for teachers with the aim of developing classroom teaching in the subject of mathematics with the help of experiences from distance teaching? Thematic analysis was used to analyze the collected data in the form of summaries of interviews with teachers and a handbook with an explanation of how teachers' experiences from distance education could be used during mathematics teaching in a classroom in the event of a return in autumn 2021. A challenge according to all teachers was to identify the level of knowledge of students, it was more difficult to determine which parts of the teaching were perceived as difficult for students and it was more difficult with direct feedback during lesson time. Positive benefits were expressed, breakoutrooms, saved notes and accessibility for absent students were four of these benefits.

Musical improvisation is an infinite artistic well. It helps the musician to make a personal performance and lets the music reflect the inner feelings. It is a language with which the performer can adapt the formulation to the specific situation. Yet so many have fear and respect when facing the phenomenon. In this study Dan Alkenäs discusses the advantages and disadvantages of using musical improvisation as a pedagogical method in school education. During a semester Alkenäs has, together with music teacher Bitten Löfgren and a group of pupils, studied what results are to be expected when teachers let musical improvisation have a leading role in music lessons. He discusses the creative working environment and the pupils’ ability to put theory into practice. One leading theme is the discussion of the common view of musicality. Alkenäs argues that it is important for a music teacher in a democratic school, with children from different kinds of cultures and backgrounds, to be flexible and adjust the lessons according to the individuals in the group. The study shows that this pedagogy, among other things, has a positive effect on interaction between students with different interest, levels of knowledge and potentials.

<p>Musical improvisation is an infinite artistic well. It helps the musician to make a personal performance and lets the music reflect the inner feelings. It is a language with which the performer can adapt the formulation to the specific situation. Yet so many have fear and respect when facing the phenomenon. In this study Dan Alkenäs discusses the advantages and disadvantages of using musical improvisation as a pedagogical method in school education. During a semester Alkenäs has, together with music teacher Bitten Löfgren and a group of pupils, studied what results are to be expected when teachers let musical improvisation have a leading role in music lessons. He discusses the creative working environment and the pupils’ ability to put theory into practice. One leading theme is the discussion of the common view of musicality. Alkenäs argues that it is important for a music teacher in a democratic school, with children from different kinds of cultures and backgrounds, to be flexible and adjust the lessons according to the individuals in the group. The study shows that this pedagogy, among other things, has a positive effect on interaction between students with different interest, levels of knowledge and potentials.</p>

Denna studie är en intervjustudie som presenterar lärares användning av flerformsundervisning (blended teaching), flippat klassrum (flipped classroom) och fjärrundervisning i engelskundervisning. I studien har totalt fem engelsklärare som undervisar i årskurs 4, 5 eller 6 och som använder sig av fjärrundervisning, flippat klassrum och/flerformsundervisning intervjuats. Resultatet har visat att dessa lärare generellt upplever att deras pedagogiska-, ämnes- och tekniska kunskaper inte påverkas om de undervisar med något av det tidigare nämnda eller i en klassrumsundervisningssituation (face-to-face teaching), vilket kan liknas med att undervisning som sker i klassrummet utan tekniska hjälpmedel. I intervjuerna har det även tydliggjorts för vilka tekniska verktyg och pedagogiska metoder som kan användas i flippat klassrum, flerformsundervisning och fjärrundervisning i engelskämnet. Dessutom uttrycker flera av respondenterna att de under utbrottet av covid-19 fått utveckla sina kunskaper om fjärrundervisning och att de dessutom kommer fortsätta med denna undervisningsform när covid-19 är över.

The purpose of this study has been to partly investigate what the application of Augmented Reality tools could look like within the context of formal classroom didactics and partly to discover how these pedagogical tools can be supported from a sociocultural perspective. The study shows that AR (Augmented reality) can provide an increased production of knowledge and motivation, and also develop a significantly more positive attitude towards the learning process and the teaching material. The technology enhances students’ learning within the Proximal Zone of Development (ZDP) and can act as a scaffolding structure in the learning process. Due to the interactive nature that Augmented reality provides, students are provided with the opportunity to participate actively in their own learning and development / Syftet med denna litteraturstudie har dels varit att undersöka hur arbetet med AR-tekniska verktyg kan se ut inom den formella skoldidaktiska kontexten. Dels att analysera hur tekniken som ett pedagogiskt verktyg kan understödjas av ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar på att AR-tekniken kan bidra till en ökad kunskapsproduktion och motivation samt att elever får en positivare attityd till både lärandeaktiviteten och undervisningsinnehållet. Tekniken främjar elevers utveckling inom den proximala utvecklingszonen och kan fungera som stödstrukturer för elevers lärande. På grund av den interaktiva lärandemiljö som AR-verktygen erbjuder får eleverna en mer aktiv roll i deras egna kunskapsutveckling. De konkreta upplevelser som ett sådant visuellt verktyg möjliggör ger elever goda förutsättningar att utveckla både abstrakt och konkret kunskap enligt praxismodellen, som Arevik &amp; Hartzell (2014). Trots detta visar resultatet även på att implementeringen av ett sådant verktyg kan innebära vissa utmaningar för både lärare och elever. Dessa orsakas vanligtvis på grund av tidsbrist, att programmen saknar en pedagogiskt grund eller att den positiva motivationseffekten, som AR-tekniken bidragit med, riskerar att avta när tekniken blivit ett etablerat undervisningsverktyg