I detta arbete undersöker vi färdigheterna hos dem som söker till musikhögskola på ett bleckblåsinstrument med klassisk inriktning. Känslan vi har är att antalet bleckblåsare har minskat, och att det även kan ha skett en försämring vad gäller kvalitén. För att undersöka detta har vi i samband med provspelningarna vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm (KMH) intervjuat och observerat juryer som bedömer proven för trumpet, trombon, valthorn och tuba. Dessutom har vi gjort intervjuer med fyra lärare på KMH samt intervjuat ett trettiotal personer som provspelat till KMH. Avsikten har varit att titta på vilka styrkor och svagheter som finns, försökt se om det skett någon förändring jämfört med för tio år sedan samt tittat på vilken utbildningsbakgrund de som provspelar har. Undersökningen visar tydligt att antalet sökande på bleckblås har minskat den senaste tiden. Den generella åsikten är att högstanivån i och med det har sjunkit, även om det råder lite delade meningar om detta. Klart är i alla fall att antalet antagningsbara bleckblåsare minskat, och att det börjar närma sig den gräns där det finns färre godkända sökande än det finns studieplatser. Det som upplevs som ett av de största problemen hos dagens sökande är den grundläggande tekniska färdigheten. Denna tycks ha sjunkit, det verkar helt enkelt som att färre idag jobbar långsiktigt med att skapa den stabila tekniska grund som krävs för ett fritt musicerande. / <p>Lärarexamen</p>

Magisteruppsats i musikpedagogik (80 poäng)

<p>Syftet med denna uppsats är att genom intervjusamtal och enkäter få ökad insikt i samt beskriva hur musicerande barn uttrycker sina upplevelser av och ambitioner med sitt musicerande, såväl inom som utom ramen för frivillig musikundervisning. Det empiriska materialet består av 95 enkätsvar samt information från intervjusamtal med nio barn. Samtliga barn var mellan åtta och tretton år.</p><p>Studien vilar på en kulturteoretisk ram, vilken utgör fonden för studiens övriga teoretiska utgångspunkter. Studiens syfte avspeglar ett hermeneutiskt kunskapsintresse, varför ett tolkningsteoretiskt perspektiv utgör en grundläggande utgångspunkt. Vidare vilar studien på tankegångar från den s.k. nya barndomssociologin, vilken satt studiet av barndom i fokus. Begreppsparen barnperspektiv och barns perspektiv är centrala i studien, liksom begreppen barnkultur och barns kultur.</p><p>Barnen uttryckte skilda ambitioner med sitt musicerande. Vissa hade planer för fortsatt musikutbildning eller ett yrkesliv inom musik, andra inte. De sistnämnda tenderade att tillskriva musicerande för egen skull ett lägre värde än musicerande där planer finns för ett professionellt musikutövande. Eleverna tycktes finna tillfredsställelse i att kunna framföra låtar i sin helhet. Här framhölls gruppundervisning som en positiv faktor, då medmusikanter kan bidra till en mer klangfull musikupplevelse. Men gruppundervisning tillskrevs även negativa konnotationer, bl.a. att övriga gruppmedlemmar stör och/eller tar för mycket lektionstid i anspråk. Det visade sig att påfallande många barn skapar egen musik på fritiden. De tycks dock inte ha framfört denna för sina musiklärare, varför det är rimligt att anta att dessa inte har vetskap om elevernas musikskapande. Barnen gjorde skillnad mellan musicerande relaterat till undervisningen och musicerande i övrigt, där aktiviteten ”att spela” tycktes vara förbehållen musicerandet under lektionstid. Det fria musicerandet och att lära sig spela ett instrument på egen hand tycktes inte värderas lika högt av barnen själva. Vad gäller musiklyssnande på fritiden framstår många som musikaliska allätare och rör sig över flera genrer i sina musikpreferenser. Att uppträda och visa vad man har lärt sig tycks värderas mycket högt bland barnen. Många beskrev att musiken ger dem en känsla av kompetens och självförtroende, även om exempel på det motsatta också framkommit, dvs. att musicerandet ger eleverna en känsla av inkompetens. Vuxnas inflytande över barns musicerande tycks vara omfattande. Detta gäller såväl vuxna inom familjen som utomstående vuxna.</p>

Syftet med denna uppsats är att genom intervjusamtal och enkäter få ökad insikt i samt beskriva hur musicerande barn uttrycker sina upplevelser av och ambitioner med sitt musicerande, såväl inom som utom ramen för frivillig musikundervisning. Det empiriska materialet består av 95 enkätsvar samt information från intervjusamtal med nio barn. Samtliga barn var mellan åtta och tretton år. Studien vilar på en kulturteoretisk ram, vilken utgör fonden för studiens övriga teoretiska utgångspunkter. Studiens syfte avspeglar ett hermeneutiskt kunskapsintresse, varför ett tolkningsteoretiskt perspektiv utgör en grundläggande utgångspunkt. Vidare vilar studien på tankegångar från den s.k. nya barndomssociologin, vilken satt studiet av barndom i fokus. Begreppsparen barnperspektiv och barns perspektiv är centrala i studien, liksom begreppen barnkultur och barns kultur. Barnen uttryckte skilda ambitioner med sitt musicerande. Vissa hade planer för fortsatt musikutbildning eller ett yrkesliv inom musik, andra inte. De sistnämnda tenderade att tillskriva musicerande för egen skull ett lägre värde än musicerande där planer finns för ett professionellt musikutövande. Eleverna tycktes finna tillfredsställelse i att kunna framföra låtar i sin helhet. Här framhölls gruppundervisning som en positiv faktor, då medmusikanter kan bidra till en mer klangfull musikupplevelse. Men gruppundervisning tillskrevs även negativa konnotationer, bl.a. att övriga gruppmedlemmar stör och/eller tar för mycket lektionstid i anspråk. Det visade sig att påfallande många barn skapar egen musik på fritiden. De tycks dock inte ha framfört denna för sina musiklärare, varför det är rimligt att anta att dessa inte har vetskap om elevernas musikskapande. Barnen gjorde skillnad mellan musicerande relaterat till undervisningen och musicerande i övrigt, där aktiviteten ”att spela” tycktes vara förbehållen musicerandet under lektionstid. Det fria musicerandet och att lära sig spela ett instrument på egen hand tycktes inte värderas lika högt av barnen själva. Vad gäller musiklyssnande på fritiden framstår många som musikaliska allätare och rör sig över flera genrer i sina musikpreferenser. Att uppträda och visa vad man har lärt sig tycks värderas mycket högt bland barnen. Många beskrev att musiken ger dem en känsla av kompetens och självförtroende, även om exempel på det motsatta också framkommit, dvs. att musicerandet ger eleverna en känsla av inkompetens. Vuxnas inflytande över barns musicerande tycks vara omfattande. Detta gäller såväl vuxna inom familjen som utomstående vuxna.

Föreliggande studie syftar till att undersöka musiklärares egna erfarenheter kring notanvändning i musikundervisning och vilket syfte noterna har i deras undervisning. Syftet har undersökts genom intervjuer med fem olika lärare på gymnasiet, detta för att få reda på deras tankar och erfarenheter kring notburen undervisning. Studien är grundad i teorin fenomenografi, vilket även har använts som analysmetod. Fenomenografi syftar till att finna kvalitativt skilda sätt att förstå ett fenomen. I denna studie har teorin använts som ett sätt att finna kvalitativt skilda sätt att använda noter i undervisningen. Analysen visade tre skilda sätt; noter som stöd för gehör, notanvändning för inlärning och noter som lärandeobjekt. Vidare undersöktes även lärarnas beskrivningar kring hur de önskar sig kunna arbeta med noter men även möjligheter och problem med notburen undervisning. Lärarna beskrev många problem och inte så mycket möjligheter. Till exempel trodde flera lärare att notburen undervisning kunde göra så att eleverna tappade intresset för musikundervisningen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur nuvarande och tidigare musikerstudenter på svenska musikhögskolor får ta del av arbetsmarknadsrelaterade kunskaper inom sin utbildning och genom till yrkesverksamma musiker. Vi har utifrån våra frågeställningar fokuserat på vilka kompetenser som informanterna fått ta del av och hur de upplevt att skolan mött dessa kunskaper. Undersökningen är baserad på 6 kvalitativa intervjuer med musikstudenter som nyligen har examinerats eller är under utbildning. Alla har utifrån ett studentperspektiv fått besvara frågor och reflektera själva kring vad de ansett som viktiga kompetenser och tillvägagångssätt för att kunna försörja sig som musiker. Resultatet har visat att samtliga informanter upplever att det inte fått det stöd eller kunskap de anses ha behövt under sin studietid för att möta arbetsmarknadens krav. Det blir tydligt att det finns brister i undervisningens arbetsmarknadsfrågor och bristande stöd i karriärövergången till att bli yrkesverksam musiker. En studerande kan få erfarenhet av arbetsmarknaden som frilansande under studietiden. Ansvaret ligger på individen att göra sig attraktiv och synlig på arbetsmarknaden. Alla 6 informanter menar att ett stort kontaktnät är fördelaktigt för att konkurrera med andra musiker. Resultatet har analyserats utifrån Savickas Career construction theory, CCT, en metateori som baseras på att jobbet ska matchas till individen och nå självförverkligande. Begreppet school-to-work har i studien stått i centrum för att analysera övergången mellan skola till arbetsmarknad för musikstudenterna, där fokuset har legat på att se om de högre utbildningarna möter Savickas kriterier för en lyckad övergång till arbete. / This study concerns Swedish music students' experiences on how the music academies prepare them for a career as professional musicians. The 6 participants were either current or former students at the academies and data was drawn from semi-structured interviews. They were interviewed about their experiences of support and counselling from the schools and its employees. During the interview they were asked to reflect and discuss their experiences as students and individuals on their way to becoming working musicians. Questions were asked about competencies and skills required of the students to become a part of the labour market. The answers showed an imbalance between the knowledge they received and what they actually needed to become professional musicians, both according to the interviewees themselves as well as according to previous studies summarized. The music academy's teaching did not depict the reality as a musician according to its students. The interviewees could identify the major competences needed on the labour market, and identified the same ones missing from their curriculum. Through M. Savickas Career Construction Theory and his concept school-to-work transitions the interviewees answers were analyzed to find what was lacking for the students in aid to make a successful transition from higher musical education to work as professional musicians. Light was also shed on what competences and resources the education has given them. Our major finding concluded that there is a lack of occupational information in higher musical education, as well as a lack of real-life experiences that reflect the true labour market according to the students. The students do not get to evolve the skills they need to, but are able to build a network during these years in school that can aid them in these areas all through their careers.

The purpose of the study is to examine and problematize how the ego affects musicians and dancers. Important factors that shape the ego is the artists educational background and experience within the artistic subjekt. Hence, the purpose is also to find out how these factors affecting the ego. I wanted other artists practitioners’ thoughts on the subjekt, therefore I chose to interview four people, two musicians and two dancers. My informants were to be college-educated, active and have a minimum of 20 years experience in music or 10 years experience in dance. I asked questions based on the following sub-headings: Education and Practice, Teaching, Ego and Identity and Vision for the future. In the study, I describe one person at a time and to further strengthen the informants’ statements I complement with literature. In the analyze section I comparing their different statements with each other and interpreters informants responses and in the discussion section, I comparing their different statements with each other as well as with my own thoughts and to the relevant literature. According to my interpretation all informants have basically the same idea of how they look on the ego. Yet, the dancers seems more troubled by the ego than the musicians. Educational background and experience are factors that has shaped my informants ego where their teachers have been one of the sources to inspiration. It has been interesting to take part of my informants views because they have inspired me to further thinking and have also helped me feel more confident about my own musical practice. I hope this is a study that can be beneficial to anyone who has ever reflected on any subjekt, artistic or not. / Syftet med studien är att undersöka och problematisera hur jaget påverkar musiker och dansare. Viktiga faktorer som formar jaget är utbildningsbakgrund och erfarenhet inom det konstnärliga ämnet. Därför åsyftas att även ta reda på hur de faktorerna påverkar jaget. Jag ville ha andra konstnärliga utövares tankar om ämnet därför valde jag att intervjua fyra personer, två musiker och två dansare. Mina informanter skulle vara högskoleutbildade, aktiva och ha minst 20 års erfarenhet inom musik eller 10 års erfarenhet inom dans. Jag ställde frågor utifrån följande underrubriker: Utbildning och Verksamhet, Undervisning, Jaget och Identiteten och Framtidsvision. I uppsatsen redogör jag för en person i taget och för att ytterligare stärka informanternas utsagor kompletterar jag med litteratur. I analysdelen jämför jag och tolkar informanternas svar och i diskussionsdelen kopplar jag jämförelsen och mina tankar till relevant litteratur. Enligt min tolkning så har alla informanterna i stort sett samma tanke om hur de ser på jaget. Dock verkar dansarna mer besvärade av jaget än musikerna. Utbildning och erfarenhet är faktorer som har format deras ”jag” där deras lärare har varit en av inspirationskällorna. Jag tycker det har varit intressant att lyssna till informanterna eftersom de har gett mig uppslag till att tänka vidare och bidragit till att jag nu känner mig tryggare i mitt eget musicerande. Jag hoppas att det här är ett arbete som kan vara till nytta för alla som någon gång haft en fundering kring ett konstnärligt ämne eller icke konstnärligt ämne.

“Doing gives birth to ideas”. From ideas to composition: a study of composition processes in higher music education. Recent technological developments have challenged the historical methods of composing music for acoustical instruments using traditional scores. However, composers in the Western art music traditionstill continue to use them when they explore the realm of sounds intraditional instruments and possible ways to communicate their intentions. The aim of the present study is to describe the development process in the composition of score-based music intended to be performed by a mixed ensemble of wind, string and percussion instruments. Three composer students from an undergraduate program in Western art music composition each participated during two semesters in the data collection. The data consists of a series of composition sketches, qualitative interviews, voice logs, music recordings and observations of rehearsals and concerts. The analysis focused on shedding light on the participants’ ways of developing the content as the processes of composition unfold. The main methods of analysis were to compare different versions of the same composition and, on the basis of this comparison, to ask analytical questions of the participants. A result common to the three participants, is the conclusion that they start with rudimentary structures and gradually elaborate them so that they become more detailed and sophisticated, for example, more varied in instrumentation. This elaboration is supported by the use of written notes – scaffolds – that guide the development of the structure in different directions. Seven types of scaffolds, that represent different strategies to formulate and solve compositional problems, were found in the empirical data. The study contributes to wider understanding of the importance of making handwritten sketches throughout the process of developing musical ideas. Despite recent technological developments, there is evidence that hand-sketching still serves as an intuitive tool for meaningmaking, in combination with other tools such as acoustical instruments and new music technology.

Musical improvisation is an infinite artistic well. It helps the musician to make a personal performance and lets the music reflect the inner feelings. It is a language with which the performer can adapt the formulation to the specific situation. Yet so many have fear and respect when facing the phenomenon. In this study Dan Alkenäs discusses the advantages and disadvantages of using musical improvisation as a pedagogical method in school education. During a semester Alkenäs has, together with music teacher Bitten Löfgren and a group of pupils, studied what results are to be expected when teachers let musical improvisation have a leading role in music lessons. He discusses the creative working environment and the pupils’ ability to put theory into practice. One leading theme is the discussion of the common view of musicality. Alkenäs argues that it is important for a music teacher in a democratic school, with children from different kinds of cultures and backgrounds, to be flexible and adjust the lessons according to the individuals in the group. The study shows that this pedagogy, among other things, has a positive effect on interaction between students with different interest, levels of knowledge and potentials.

Syftet med denna studie är att undersöka hur musiklärare i Namibia förhåller sig till läroplaner och ämnets förutsättningar och hur det påverkar deras uppfattning om musikutbildning. Studien är en undersökning om vilka tyngdpunkterna i de namibiska styrdokumenten i ämnet musik är. Vi har undersökt hur kursplanen tolkas i teorin och i praktiken av lärare. Dessutom har vi undersökt vilka ramfaktorer som är rådande för en musiklärare i Namibia och hur dessa faktorer påverkar undervisningen. Denna studie bygger på sociokulturell teori och ramfaktorsteori. Vi har använt tre olika metoder: Hermeneutisk textanalys, observationer och intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. De resultat som vi har kommit fram till är att musikutbildningen enligt landets skolplan bör utbilda eleverna på en social och kulturell nivå. Undervisningen bör uppmuntra elevernas kreativitet och grunda sig på: Att utforska, delta, skapa och uppskatta. Våra observationer har visat att klassrummen oftast inte är anpassade för musikundervisning och tillgången till instrument är mycket begränsade. Dessutom är den ekonomiska situationen en av de främsta faktorerna som gör ramarna mycket begränsade. Skillnaden mellan den privata och de kommunala skolorna är noterbar och syns på många olika sätt på grund av deras ekonomiska och i viss mån kulturella situation. Vi diskuterar också om lärarna, under nuvarande omständigheter, kan ge eleverna en allsidig musikutbildning med så små resurser. Dessutom diskuterar vi om hur mycket ramfaktorerna påverkar undervisningen. Våra resultat visar att det inte bara är ramfaktorer som har effekter på musikundervisning i Namibia, även om det är en viktig faktor. Lärarnas föreställningar om musik spelar också en stor roll, särskilt för de lärare som inte behöver oroa sig över deras ekonomiska situation. Denna studie visar också att det finns en paradox mellan den privata skolan och de kommunala skolorna. De kommunala skolorna, med begränsade ekonomiska tillgångar, lär eleverna att musik är en möjlig karriär i livet även om de inte har utrustning för praktiskt musicerande. Den privata skolan utbildar eleverna till att känna igen "bra" musik, notation etc, även om de har möjlighet att utbilda elevernas instrumentella färdigheter. Denna studie genomfördes i Namibias huvudstad, Windhoek. / The purpose of this study is to investigate how music teachers in Namibia relate to current curricullum and subject prerequisites and how it affects their perception of music education. The study is an survey of where the emphasis is in the Namibian curricullum of the subject music. We have investigated how the syllabus is interpreted in theory and in practice by the teachers. Furthermore the study also examine what frame factors are present for a music teacher in Namibia and how these factors affect teaching. This study is based on socialculture theories, music didactics and frame factor theories. We have used three different methods: Hermeneutic text analysis method, observations and interviews to get answers to our research questions at issue. The results we have presented are that the music education should, according to the Namibian syllabi, educate students at a social and cultural level. The education should encourage students creativity and be based on: Exploring, participating, creating and appreciating. Our observations have showed that their classrooms are not optimized for teaching music and the instrumental assets are very limited. Furthermore the economical situation is the main factor making the frames very restricted. The difference between the private school and the government schools is legible and is visable in many different layers due to their economical and cultural situation. We also discuss whether the teachers, in the present circumstances, can give the pupils a varied music education with their small resources, this in addition to the questions regarding how much the frame factors affects the teaching. Our results shows that it is not only the frame factors that effects the music education in Namibia, even if it’s an important factor. The teachers conception of music plays a big part as well, especially for those teachers who do not have to worry too much about refounds. This study also shows that there is a paradox between the private school and the public schools. The public schools with much less refounds teach the pupils that music is a possible career in life even if they do not have equipment to practise. The private school educate the children to recognise “good” music, notation etc, even if they have the possibility to educate the childrens instrumental skills. This study was done in the capital of Namibia, Windhoek.