I denna uppsats lägger jag fokus på att undersöka de olika matematiska uttrycksformer someleverna tillämpar när de löser ett rikt problem. Svaret söks med hjälp av empirisk data. Syftetmed arbetet är att undersöka hur några elever som går första året på gymnasiet löser ett riktproblem. Två grupper elever som går i två olika program deltar i undersökningen. Analysengjordes med hjälp av ”KLAG-matrisen”, dvs. en matris som innehåller uttrycksformerna Konkret,Logisk/språklig, Algebraisk/aritmetisk samt Grafisk/geometrisk. Resultatet av litteratur- ochempiristudien visar att oavsett hur eleverna uttrycker sig i sina lösningsförslag innehåller det alltidnågon form av algebraisk/aritmetisk uttrycksform. Detta kan bero på att det för dessa elever ärlättare att kommunicera med algebraisk/aritmetisk uttrycksform än med någon annan. Resultatetvisar också vikten av att använda problemlösning som ett medel i en lärandeprocess även för attutveckla andra förmågor. Eleverna har olika uppfattningar och gör olika tolkningar av problemet.De har olika förutsättningar och använder varierande lösningsmetoder. Detta skulle kunna varaen förklaring till varför deras användning av uttrycksformer är olika.

<p>I vår tid då diverse kritiska rapporter om matematikundervisningen på gymnasieskolan dyker</p><p>upp och förstärker känslan av att undervisningen inte kunskapsmässigt verkar fungera på ett</p><p>tillfredställande sätt inför arbetslivet och för fortsatta studier, är det avgörande att stanna upp</p><p>och kolla vad som egentligen pågår och varför.</p><p>För att göra analysen så enkel som möjlig uppmärksammas matematikundervisningens</p><p>beståndsdelar planering, organisering och genomförande. Begreppen arbetsform och</p><p>arbetssätt blir centrala moment. Undervisningssituationen fokuseras. En del av den relevanta</p><p>didaktik- och undervisningsteorin ställs mot skolverkligheten genom aktionslärandets</p><p>principer. Tre aktioner pågår.</p><p>Det visar sig möjligt att berika variationen i matematikundervisningen genom ett mer</p><p>genomtänkt samarbete mellan lärarna samt läraren/lärarna och eleverna. Lektionerna blir mer</p><p>oförutsägbara medan lärarnas och elevernas intresse, engagemang och delaktighet tilltar och</p><p>värderas högre. Parterna, lärarna och eleverna, får bekräftelse.</p>

I vår tid då diverse kritiska rapporter om matematikundervisningen på gymnasieskolan dyker upp och förstärker känslan av att undervisningen inte kunskapsmässigt verkar fungera på ett tillfredställande sätt inför arbetslivet och för fortsatta studier, är det avgörande att stanna upp och kolla vad som egentligen pågår och varför. För att göra analysen så enkel som möjlig uppmärksammas matematikundervisningens beståndsdelar planering, organisering och genomförande. Begreppen arbetsform och arbetssätt blir centrala moment. Undervisningssituationen fokuseras. En del av den relevanta didaktik- och undervisningsteorin ställs mot skolverkligheten genom aktionslärandets principer. Tre aktioner pågår. Det visar sig möjligt att berika variationen i matematikundervisningen genom ett mer genomtänkt samarbete mellan lärarna samt läraren/lärarna och eleverna. Lektionerna blir mer oförutsägbara medan lärarnas och elevernas intresse, engagemang och delaktighet tilltar och värderas högre. Parterna, lärarna och eleverna, får bekräftelse.

Enligt Sveriges skola har eleverna rätt till anpassad undervisning. Den stöd kan ta form av anpassad material som lättläst anpassade texter, versioner av texter som är lättare att förstå för elever med lässvårigheter. Däremot finns det för lite eller inget lättläst material alls för elever i naturvetenskapsprogram på gymnasienivå. Denna studie ställer fram åsikten som gymnasielever i naturvetenskapsprogram har om lättlästa texter, med speciell fokus på elever med ett annat modersmål än svenska. I studien sammanfattas rekomendationer för lättlästanpasning och appliceras dem i anpassning av en text om geologi på gymnasienivå. Därefter samlas elevernas åsik om den ursprungliga och anpassade materialen. Den insamlade data bearbetas både kvantitativt och kvalitativt. Resultat visar att ingen grupp av elever uppskattar lättlästa texter betydligt över vanliga mer komplexa och krävande gymnasiala texter. Men det finns en viss tendens bland elever med svenska som modelsmål att starkt opponeras mot lättlästa texter. Och en viss tendens bland elver med ett annat modersmål att tycka att lättläst material kan få plats i gymnasieskolan.

Formativ bedömning är något som sker i klassrummet oftast utan att dokumenteras. Formativ bedömning ska syfta till att läraren tillgodoses med information om var eleverna befinner sig på sin utvecklingsnivå. Detta för att kunna anpassa undervisningen till den nivå eleverna befinner sig på. Att göra den anpassningen ska, enligt teorier inom formativ bedömning, leda till att eleverna på sikt lär sig mer. Då svensk gymnasieskola tvingades att övergå till distansundervisning i och med Coronapandemin (2020) finns det intresse i att undersöka hur lärare upplever att formativ bedömning fungerar vid distansundervisning i matematik på gymnasienivå. Detta är en kvalitativ studie som baserades på semistrukturerade intervjuer. Resultatet i denna studie visar på att det finns problem att använda sig av flera nyckelstrategier, inom formativ bedömning, vid distansundervisning. Ett exempel är att lärarna upplever att det är svårt att ge relevant feedback till eleverna utifrån deras eget arbete.

<p>Syftet med min undersökning är att lyfta fram inkluderingen av begåvade elever i gymnasieskolan, utifrån lärares och elevers uppfattningar om detta. Forskningsfrågorna som jag har utgått ifrån är: Vilka olika uppfattningar finns det bland några gymnasielärare om inkludering av begåvade elever? Hur praktiserar lärare inkludering av dessa elever i sin undervisning? Hur uppfattar några begåvade redan utexaminerade elever undervisningen och sin utbildning? Jag har använt mig av enkäter med öppna frågor och ostrukturerade intervjuer som metod i mitt arbete. 11 lärare från tre olika gymnasieskolor i Mellansverige har svarat på enkäten. Jag har intervjuat tre begåvade elever som inom de senaste sju åren tagit studenten från studieförberedande gymnasieprogram. Resultatet visade bland annat vilka svårigheter lärarna upplevde att det finns med inkludering av begåvade elever. Lärarna försöker att inkludera begåvade elever genom att ha ett öppet klassrumsklimat. Resultatet visade också att eleverna upplevde att lärarna för det mesta höll en öppen dialog med eleverna, men att det varierade från lärare till lärare.</p>

<p>Olika internationella och nationella studier visar på bekymret med att elever redovisar allt sämre kunskaper i matematik. Orsakerna till detta tros ligga i elevernas lärmiljö bland annat på grund av att eleverna får för lite träning i att föra olika slags matematiska resonemang. Denna studie syftar till att undersöka i vilken utsträckning elever ges möjlighet att lära sig kompetensen att föra den sorts resonemang som kallas kreativt matematiskt grundat resonemang, KMR.  Denna typ av matematiskt resonemang inriktar sig på en förståelse för <em>hur </em>och <em>varför</em> något görs, till skillnad från andra typer av resonemang som inriktar sig på en förståelse för endast <em>hur</em> något görs. Undersökningen studerar förekomsten av KMR i lärares genomgångar av problematiska uppgiftsexempel. Studien inriktar sig specifikt mot lärargenomgångar på gymnasienivå till skillnad från tidigare studier av lärargenomgångar på högstadiet, gymnasiet samt universitetet. Frågeställningen undersökningen utgår från är: <em>Presenteras kreativt matematiskt grundat resonemang under lärarens genomgångar, vid undervisningen på gymnasienivå, av problematiska uppgiftsexempel, och i så fall, på vilket sätt? </em>Genom att utgå från de tre aspekter (kreativ reflektion, argumentation och matematisk grund) som krävs för att resonemanget ska anses som ett KMR kan lärarnas genomgångar analyseras. Resultaten visar att KMR är förekommande i endast två av sju analyserade problematiska uppgiftsexempel och sammantaget kan man säga att lärargenomgångarna innehåller delar av KMR men att alla tre aspekter sällan eller aldrig förekommer samtidigt på ett uttömmande sätt. Den största bristen visade sig ligga i aspekten argumentation genom att lärarna sällan gav matematiskt välförankrade motiveringar till varför de olika strategivalen var rimliga. Det visar sig också att lärarna endast uppfyllde aspekten kreativ reflektion genom att ställa frågor till eleverna, frågor som i en majoritet av fallen var procedurfokuserade. De slutsatser man kan dra från resultaten i denna undersökning är att eleverna ges små möjligheter att lära sig KMR vid lärargenomgångar.</p>

Olika internationella och nationella studier visar på bekymret med att elever redovisar allt sämre kunskaper i matematik. Orsakerna till detta tros ligga i elevernas lärmiljö bland annat på grund av att eleverna får för lite träning i att föra olika slags matematiska resonemang. Denna studie syftar till att undersöka i vilken utsträckning elever ges möjlighet att lära sig kompetensen att föra den sorts resonemang som kallas kreativt matematiskt grundat resonemang, KMR.  Denna typ av matematiskt resonemang inriktar sig på en förståelse för hur och varför något görs, till skillnad från andra typer av resonemang som inriktar sig på en förståelse för endast hur något görs. Undersökningen studerar förekomsten av KMR i lärares genomgångar av problematiska uppgiftsexempel. Studien inriktar sig specifikt mot lärargenomgångar på gymnasienivå till skillnad från tidigare studier av lärargenomgångar på högstadiet, gymnasiet samt universitetet. Frågeställningen undersökningen utgår från är: Presenteras kreativt matematiskt grundat resonemang under lärarens genomgångar, vid undervisningen på gymnasienivå, av problematiska uppgiftsexempel, och i så fall, på vilket sätt? Genom att utgå från de tre aspekter (kreativ reflektion, argumentation och matematisk grund) som krävs för att resonemanget ska anses som ett KMR kan lärarnas genomgångar analyseras. Resultaten visar att KMR är förekommande i endast två av sju analyserade problematiska uppgiftsexempel och sammantaget kan man säga att lärargenomgångarna innehåller delar av KMR men att alla tre aspekter sällan eller aldrig förekommer samtidigt på ett uttömmande sätt. Den största bristen visade sig ligga i aspekten argumentation genom att lärarna sällan gav matematiskt välförankrade motiveringar till varför de olika strategivalen var rimliga. Det visar sig också att lärarna endast uppfyllde aspekten kreativ reflektion genom att ställa frågor till eleverna, frågor som i en majoritet av fallen var procedurfokuserade. De slutsatser man kan dra från resultaten i denna undersökning är att eleverna ges små möjligheter att lära sig KMR vid lärargenomgångar.

Syftet med min undersökning är att lyfta fram inkluderingen av begåvade elever i gymnasieskolan, utifrån lärares och elevers uppfattningar om detta. Forskningsfrågorna som jag har utgått ifrån är: Vilka olika uppfattningar finns det bland några gymnasielärare om inkludering av begåvade elever? Hur praktiserar lärare inkludering av dessa elever i sin undervisning? Hur uppfattar några begåvade redan utexaminerade elever undervisningen och sin utbildning? Jag har använt mig av enkäter med öppna frågor och ostrukturerade intervjuer som metod i mitt arbete. 11 lärare från tre olika gymnasieskolor i Mellansverige har svarat på enkäten. Jag har intervjuat tre begåvade elever som inom de senaste sju åren tagit studenten från studieförberedande gymnasieprogram. Resultatet visade bland annat vilka svårigheter lärarna upplevde att det finns med inkludering av begåvade elever. Lärarna försöker att inkludera begåvade elever genom att ha ett öppet klassrumsklimat. Resultatet visade också att eleverna upplevde att lärarna för det mesta höll en öppen dialog med eleverna, men att det varierade från lärare till lärare.

No description available.