Syftet med denna uppsats är att försöka ta reda på hur skolan bemöter de matematiskt begåvade eleverna. Utifrån detta syfte har två frågeställningar uppställts: Vad gör lärarna för att stimulera de begåvade eleverna? Anser sig lärarna ha tillräckliga resurser för att kunna tillgodose de begåvade elevernas behov? En kvalitativ intervjuundersökning med samtliga matematiklärare på en 7-9-skola har genomförts. På skolan har man nivåindelat eleverna genom att göra tre grupper av halva årskurser. Härigenom har även de duktiga grupperna kommit att innehålla elever som behöver mycket hjälp och undervisningsnivån är därför inte så hög. Schematekniska skäl har medfört att indelningen av eleverna inte har kunnat göras utifrån hela årskurser och i en årskurs inte alls. Innehållet i och upplägget av undervisningen ser olika ut hos de olika lärarna. Lärarna ställer sig positiva till att de begåvade eleverna får utgöra en egen grupp. De anser att tiden inte räcker till för dessa elever samt även att lokalerna lämnar en del övrigt att önska. Tänkbart är att ekonomiska orsaker ligger bakom den rådande situationen. Genom undersökningen har jag kommit fram till att lärarna med hänsyn till omständigheterna gör sitt bästa.

<p>Vi har under våra VFU-perioder upplevt att begåvade elever i matematik ofta får sitta och arbeta självständigt utan att få någon del av genomgångarna. Syftet med studien var att undersöka hur lärare upplever sin undervisning med elever som är begåvade inom matematik på grundskolans senare år samt begåvade elevers syn på matematikundervisningen de får. Vi har i studien använt oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuade tre lärare och fyra elever från två olika skolor i södra Sverige.  För att dessa intervjuer skulle kunna användas som underlag till vårt resultat, transkriberade vi varje intervju från respektive intervjuperson. Resultatet visade att lärarna upplever att de har ont om tid till sina begåvade elever och därför ger dem större egenansvar i sin matematikutveckling. Majoriteten av eleverna ansåg att de fick arbeta mer självständigt för att komma vidare i matematikboken samt att lärarnas genomgångar inte riktades till dem. Trots det tyckte de begåvade eleverna som intervjuades att deras matematikundervisning var bra, men de kände även ett behov av mer undervisning riktad till dem där de befinner sig. En fortsatt forskning inom matematiken skulle kunna vara alternativa arbetssätt som laborativ matematik samt utomhuspedagogik som ett komplement till den traditionella undervisningen.</p>

Denna studie behandlar sex pedagogers definitioner av begåvning och begåvade elever samt perspektiv på deras tillvägagångssätt för att stimulera begåvade elever i skolan i relation till deras uppdrag och villkor. Data har samlats in via kvalitativa intervjuer och deltagande observationer av sex pedagoger på tre olika grundskolor. Intervjuerna spelades in med hjälp av en diktafon som senare transkriberades och under observationerna fördes noggranna fältanteckningar. Utifrån dessa anteckningar och det inspelade materialet utarbetades teman som kom att representera studiens resultat. Dessa teman behandlar: Variation av gruppsammansättningar kontra individuellt arbete, arbetssätt och digitala hjälpmedel Nivågrupperingar av klasserna och gruppering av begåvade elever Utmaningar i skolarbetet Samarbete mellan skola och hem Studien visar att det största arbetet med begåvade elever generellt gäller det dagliga arbetet med samtliga elever i skolan. Dock kunde även vissa specifika tillvägagångssätt urskiljas.

Vi har under våra VFU-perioder upplevt att begåvade elever i matematik ofta får sitta och arbeta självständigt utan att få någon del av genomgångarna. Syftet med studien var att undersöka hur lärare upplever sin undervisning med elever som är begåvade inom matematik på grundskolans senare år samt begåvade elevers syn på matematikundervisningen de får. Vi har i studien använt oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuade tre lärare och fyra elever från två olika skolor i södra Sverige.  För att dessa intervjuer skulle kunna användas som underlag till vårt resultat, transkriberade vi varje intervju från respektive intervjuperson. Resultatet visade att lärarna upplever att de har ont om tid till sina begåvade elever och därför ger dem större egenansvar i sin matematikutveckling. Majoriteten av eleverna ansåg att de fick arbeta mer självständigt för att komma vidare i matematikboken samt att lärarnas genomgångar inte riktades till dem. Trots det tyckte de begåvade eleverna som intervjuades att deras matematikundervisning var bra, men de kände även ett behov av mer undervisning riktad till dem där de befinner sig. En fortsatt forskning inom matematiken skulle kunna vara alternativa arbetssätt som laborativ matematik samt utomhuspedagogik som ett komplement till den traditionella undervisningen.

Vi har med denna undersökning tagit del av hur sex lärare i årskurs 1-3 planerar undervisning ur ett individuellt perspektiv med fokus på matematiskt starka elever. Med begreppet matematiskt starka elever menar vi de elever som ligger längre fram i kunskapsutvecklingen än genomsnittet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod då vi valt att göra intervjuer som därefter analyserats och tolkats. Undersökningen  har avgränsats genom att vi har tagit del av sex lärares syn på matematiskt starka elever från olika skolor. Lärarna har valts genom ett bekvämlighetsurval då vi har haft begränsat med tid och det handlar om en mindre undersökning. Resultatet visar att lärarna är överens om att variation av både arbetsformer och material är viktigt gällande starka elever i matematik. Att ha elever med starka förmågor i matematik i klassen är något lärarna ser som positivt eftersom de höjer motivationen i klassrummet. En slutsats som vi har kunnat dra är att lärarna är väl medvetna om behov som de starka eleverna i matematik har, däremot är det inte alltid dessa behov kan uppfyllas av olika anledningar.

En fallstudie på en stor gymnasieskola i Stockholmsområdet genomfördes under HT-2016, genom en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie. Alla elva elever på skolan med ett accelererande eller berikande stöd i matematik, inom ramen för den egna klassen, ingår i studien tillsammans med deras åtta olika lärare. Totalt genomfördes 15 enskilda intervjuer med ljudupptagning. Syftet med den här studien har varit att fastställa hur det aktuella stödet för de matematiskt begåvade eleverna är utformat, på den aktuella skolan, samt hur stödet är relaterat till gymnasieskolans sju förmågor. Med matematiskt begåvade elever menas här de cirka 5% av Sveriges elever som enligt Skolverket har en särskild matematisk begåvning. Ett ytterligare syfte har varit att kartlägga i vilken utsträckning elever med stödet anser att det stöd de får är tillfredsställande för dem. Studien visar att det inte finns någon policy eller strategi, på skolan, för hur elever som vill accelerera eller ha berikning skall tas om hand. Lärarna får därför göra sin egen bedömning, från fall till fall. Det framgår vidare att accelererande elever normalt fått en lärobok i en högre kurs, och därefter i princip fått klara sig själva. Berikning har tillhandahållits på i princip tre olika sätt: eleven har fått en annan lärobok i samma kurs, eleven har varit hänvisad till en speciell uppgiftsbank eller så har eleven utgjort en extra resurs i klassrummet. Stödet från läraren har vid både acceleration och berikning normalt varit mycket begränsat, på grund av tidsbrist. Studien visar även att hälften av lärarna inte själva kopplar förmågorna, i någon större utsträckning, till det stöd de ger eleverna. Den andra hälften av lärarna har däremot en relativt stark koppling till förmågorna. Analysen visar dock att det indirekt finns en relativt stark koppling till i princip alla förmågor, i det ”stöd” samtliga lärare i undersökningen ger. Slutligen, så framgår det även att hälften av de intervjuade eleverna inte är helt nöjda med sin situation på skolan, eftersom de inte blir tillräckligt utmanade. Det dessa elever saknar mest är: diskussioner med läraren eller likasinnade, svårare övningsuppgifter samt en egen lärarledd matematikgrupp.

Tidigare utförd forskning visar att särskilt begåvade elever inte alltid upptäcks och prioriteras i skolan så som den svenska skollagen kräver. Syftet med föreliggande studie är att undersöka lärarnas upplevda förutsättningar att bemöta och utmana de särskilt begåvade eleverna i skolan. Studien bygger på nio stycken kvalitativa intervjuer med lärare från Norrbotten vilka har analyserats med hjälp av tematisk analys. I den aktuella studien framgår det att skolans fokus ligger på de elever som har svårigheter att nå godkänt betyg. Studien vittnar dock om en stark önskan hos respondenterna att svara upp gentemot de särskilt begåvade elevernas behov trots att det är förbundet med ett flertal svårigheter. De huvudsakliga utmaningar som framkommer är bristen på resurser i form av kunskap, stöd och tid. Även om lärarna i den aktuella studien kan identifiera särskild begåvning finns en osäkerhet kring vem som egentligen är särskilt begåvad. Vidare tror lärarna i den aktuella studien att skolan varken ser eller utmanar de särskilt begåvade eleverna i tillräckligt hög grad och många efterlyser därför mer utbildning och kunskap, men också bättre kartläggning.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur arbetet med att stödja och utmana särskilt begåvade elever är organiserat samt belysa eventuella skillnader i skolor som är placerade i olika socioekonomiska områden. Med begreppet särskilt begåvad menar vi elever som besitter förmågor utöver det vanliga, som de resterande elever inte besitter.  Metoden som användes för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar var intervjuer. Sju stycken intervjuer genomfördes. De frågeställningar studien har är Hur organisera arbetet kring särskilt begåvade elever? Vilka metoder och resurser/verktyg använder skolan för att kunna bemöta elever med särskilda begåvningar? Vilka utmaningar har skolans personal identifierat när det gäller att inkludera särskilt begåvade elever i den ordinarie undervisningen? När dessa frågeställningar sedan besvarades användes metoden innehållsanalys. De teoretiska ansatserna i denna studie är det sociokulturella perspektivet samt ramfaktorteorin.  Med hjälp av dessa kunde vi analysera om den sociala aspekten av lärandet var en stor del av de särskilt begåvade elevers lärande samt det mer praktiska som tid, kunskap och resurser var tillräckliga. Sammanfattningsvis visar resultaten att det socioekonomiska området skolan är placerad i inte är en avgörande faktor ifall särskilt begåvade elever fått det stödet skollagen kräver.

<p>Syftet med min undersökning är att lyfta fram inkluderingen av begåvade elever i gymnasieskolan, utifrån lärares och elevers uppfattningar om detta. Forskningsfrågorna som jag har utgått ifrån är: Vilka olika uppfattningar finns det bland några gymnasielärare om inkludering av begåvade elever? Hur praktiserar lärare inkludering av dessa elever i sin undervisning? Hur uppfattar några begåvade redan utexaminerade elever undervisningen och sin utbildning? Jag har använt mig av enkäter med öppna frågor och ostrukturerade intervjuer som metod i mitt arbete. 11 lärare från tre olika gymnasieskolor i Mellansverige har svarat på enkäten. Jag har intervjuat tre begåvade elever som inom de senaste sju åren tagit studenten från studieförberedande gymnasieprogram. Resultatet visade bland annat vilka svårigheter lärarna upplevde att det finns med inkludering av begåvade elever. Lärarna försöker att inkludera begåvade elever genom att ha ett öppet klassrumsklimat. Resultatet visade också att eleverna upplevde att lärarna för det mesta höll en öppen dialog med eleverna, men att det varierade från lärare till lärare.</p>

<p>De högpresterande eleverna har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom svensk skola. Enligt flera undersökningar har de inte fått stimulerande undervisning på en för dem relevant nivå. Syftet med denna studie var att undersöka hur högpresterande elever uppmärksammas och stimuleras då de börjar i grundskolan. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem undervisande lärare för att få en bild av detta. Resultatet från dessa intervjuer visade, tvärtemot vad tidigare forskning säger, på en bild av lärare som var positivt inställda till de högpresterande eleverna, men som trots detta tyckte sig måsta prioritera de svagare eleverna i sina klasser. Det framkom också att lärarna just nu upplever att en kursändring är på gång, nämligen att de nu förväntas ge dessa elever mer utrymme.</p>