Förväntat kunskapsbidragGenom denna studie önskar vi att fler yrkesverksamma på skolor ökar sin kompetens inom området, för att kunna upptäcka, förstå, acceptera och utmana dessa elever. Studien kan även synliggöra en eventuell betydelse av en specifik handlingsplan inom området och förhoppningsvis även bidra till en ökad medvetenhet om skolorganisationens roll i denna fråga.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att synliggöra om det finns skillnader i synsätt, förhållningssätt, kunskap och förutsättningar hos pedagoger som arbetar efter en specifik handlingsplan för särskilt begåvade elever i grundskolan, kontra pedagoger som saknar en handlingsplan. Finns det skillnader kan betydelsen av en handlingsplan för särskilt begåvade elever synliggöras och stärkas.Preciserade frågeställningarFrågeställningarna utgår från pedagogerna och deras grundskolor i denna studie. Hur resonerar pedagogerna kring begreppet särskilt begåvade elever? Hur ser arbetet med särskilt begåvade elever ut? Hur kan ett gynnsamt arbete med särskilt begåvade elever se ut?TeoriStudien har tagit stöd av det sociokulturella perspektivet, som bland annat lyfter att lärandetsker i samspel med andra. Begreppet den närmaste utvecklingszonen är centralt i detta perspektiv, liksom språkets roll, då språket fungerar som ett redskap för kommunikation både mellan människor och inom människor.MetodDenna studie har genomförts med stöd av metodansatsen fenomenografi. Empirin har samlats in via halvstrukturerade intervjuer med sju pedagoger från grundskolan. ResultatNär pedagoger brister i sin kunskap kring särskilt begåvade elever kan det uppstå svårigheter i att både definiera och identifiera denna grupp av elever. Risken finns då att särskilt begåvade förväxlas med högpresterande. Att arbeta efter en handlingsplan kring särskilt begåvade elever skapar mandat åt de yrkesverksamma på en skola att prioritera dessa elever på samma sätt som elever med svårigheter prioriteras. Risken är annars stor att skolans största fokus läggs på de eleverna som riskerar att inte nå målen, eller har andra svårigheter. Undersökningsgruppen i denna studie som arbetar efter en handlingsplan arbetar förebyggande kring området särskilt begåvade elever och har ett starkt samarbete mellan medarbetarna på skolan kring detta område. Detta arbete syns i vardagen, men också i det systematiska arbetet. Undersökningsgruppen som inte hade någon handlingsplan lyfte på samma sätt värdet i ett gott samarbete med medarbetarna. Övervägande informanter lyfte också ledningens påverkan.Skolans ledning har en betydande och avgörande roll i pedagogernas arbete med de särskilt begåvade eleverna. Genom ledningens kommunikation och prioritering av området lyfts värdet av elevgruppen och vikten av kunskap. Informanterna var överens om att ett gynnsamt arbetssätt för de särskilt begåvade eleverna kan vara olika slag av acceleration och berikning. Även att eleverna behöver träffa andra som är likasinnade lyftes av övervägande antal informanter. Flertalet informanter önskade mer tid till att kunna bedriva arbetet med de särskilt begåvade eleverna mer gynnsamt.Specialpedagogiska implikationerResultatet i denna studie, men även tidigare forskning visar vikten av ökad kunskap blandverksamma pedagoger i skolans värld. Studien visade även värdet i att rektorer och övrigledning har goda kunskaper och vikten av prioriteringar inom ämnet. Vi tror att vi som blivande specialpedagoger här har en framtida viktig roll i att kunna påverka vår ledning, men även i att sprida kunskaper och göra ämnet levande genom kommunikation med medarbetare.

Den här studien syftar till att förstå elevers perspektiv på den matematikundervisning dedeltagit i under grundskoleåren. De elever som intervjuats går en spetsmatematikutbildningför årskurs 7-9 på en kommunal grundskola. Eleverna får dela med sig av sina berättelser i ensemi-strukturerad intervju i mindre grupper. En tematisk analys har sedan gjorts avintervjutranskriptionerna och resultatet av analysen har sedan tolkats med hjälp av forskningkring elever med fallenhet för matematik, inkluderingsaspekter i matematik ochelevperspektiv på undervisning samt med socialkonstruktivistisk vetenskapsteori. Resultatenkan sammanfattas i fem olika områden: de uppgifter och det material eleverna fått arbeta med;i vilken elevsammansättning eleverna har fått arbeta; vad eleverna upplever som särskiltlustfyllda moment i matematikundervisning, deras syn på lärarens roll samt vad de självaanser vara bra organisation av matematiklektioner. Studien visar att eleverna många gångerkänt leda på grund av avsaknad av tillräckligt utmanande uppgifter; de har ofta fått jobbaensamma utan en social och didaktisk gemenskap; de upplever tävlingsmoment som lustfyllt;läraren ses mest som en leverantör av uppgifter; och en traditionell lektion med genomgång,uppgiftslösning i grupp och individuellt är det de förespråkar. Studien lyfter framelevperspektiv som är användbara i en diskussion om inkluderande undervisning av elevermed särskild fallenhet för matematik.

Syftet med vår undersökning är att få en utökad kunskap om vilket stöd lärarutbildningen ger studenter i att undervisa matematiskt begåvade elever. Behovet av att undersöka detta finns då varje elev har en rättighet till att utvecklas och utmanas utifrån sina kvalifikationer. I denna studie har vi använt det fenomenologiska perspektivet när vi har tolkat vår empiri. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod genom öppna enkätfrågor. Resultatet visar på att stödet som ges främst är i form av seminarier samt föreläsningar. Lärosätena är överens om att tiden till detta moment fattas. Det framkommer att problemlösnings uppgifter betraktas vara att föredra i undervisningen av begåvade elever. Slutsatsen är att det inte är självklart att stöd i att undervisa matematiskt begåvade elever ges till lärarstudenter på alla lärarutbildningar, om det ges är det inte ett prioriterat område.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i min upplevelse att pedagogerna på den skolan jag har vikarierat på under min lärarutbildning, satsar alla resurser på de elever som är i behov av särskilt stöd i undervisningen. Resurser läggs främst på elevernas svagheter, snarare än att främja de styrkor som våra begåvade elever har. Om vi skall kunna uppnå målet med "en skola för alla" måste vi också se till de begåvade elevernas behov av särskilt stöd i undervisningen. Med detta som bakgrund gör denna uppsats en studie i de åtgärder som riktas mot en elev som jag kallar Max. Uppsatsen bygger på intervjuer med de pedagoger som Max har varit i kontakt med från förskolan till årskurs fyra. En slutsats i min undersökning har varit att det finns svårigheter att urskilja de begåvade eleverna. Därmed blir det också svårt att tillgodose deras behov. Uppsatsen visar också hur lärarna ofta fokuserar på den begåvade elevens oroliga beteende och negativa inverkan på sin omgivning, istället för att sträva efter att tillgodose dennes behov av stimulans, något som skulle kunna förebygga ett störande beteende från den begåvade elevens sida.

Denna studie belyser hur några lärare och elever i grundskolans senare år upplever arbetet med högpresterande elever i ämnet matematik. Vilket stöd och vilka utmaningar skolan ger till dessa elever för att de kan utvecklas och utmanas i sitt lärande. Vår undersökning grundar sig i tidigare forskning och litteratur i detta ämnesområde samt lärares och elevers perspektiv. Både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts för att uppfylla studiens syfte och frågeställningar.Resultaten visar att de utvalda fyra grundskolorna saknar både en gemensam och individuell strategi för att främja högpresterande elever i ämnet matematik. Ansvaret för att utveckla och utmana dessa elevers matematikkunskaper bygger på lärarens eget initiativ, men p.g.a. bristen på resurser i skolan har det automatiskt blivit elevens ansvar. Detta bidrar till att högpresterande elever tappar motivation och utmaningar för att utvecklas vidare i sitt lärande i ämnet matematik.

Syftet med denna kunskapsöversikt var att ta reda på vilka arbetsmetoder som möjliggör och hindrar särskilt begåvade elevers inlärning i matematikundervisning. Vår informationssökning baserades på våra två frågeställningar som besvaras genom litteraturöversikten. För det första så visar resultaten att det inte finns en exakt beskrivning av begreppet särskild begåvning men det går att urskilja vissa egenskaper och personlighetsdrag för dessa elever. För det andra så visar resultaten att framgångsfaktorer i arbetet med särskilt begåvade elever är att arbeta med differentiering och specialklasser samt att lärare jobbar med problemlösning och kreativt problemskapande på olika sätt i matematikundervisningen. Slutligen visar resultaten även att lärares främsta utmaning i arbetet med särskilt begåvade elever är att lärare inte har tillräckligt med tid för att stimulera dessa elever.

Enligt granskningar som Skolinspektionen utfört framkommer det att utmanande och stimulerande undervisning för elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling inte prioriteras i mellanstadiet. Granskningarna påvisar att problematiken kring ledning och stimulans kan kopplas till rektorernas organisatoriska arbete kring resursfördelning. Det finns därmed ett syfte att undersöka rektorers inställning till särbegåvade elever samt vilka strategier som övervägs. Det empiriska underlaget grundas i semistrukturerade intervjuer med N=8 grundskolerektorer. Analysen utfördes med en deduktiv ansats utifrån Dai och Chens tre praktikparadigmen och fyra paradigmfrågor som resulterade i fem dimensioner: Vad är särbegåvning, varför ska särbegåvade ges stöd, vem är särbegåvade genom identifikation, hur kan särbegåvade ges stöd och hinder i den sociokulturella kontexten. Resultatet i studien visar att rektorer uppvisar ett varierat synsätt utifrån de tre praktikparadigmen. Resultatet visar att rektorer har strategier förankrade i differentieringsparadigmet. Dessutom visar resultatet att hinder i den sociokulturella kontexten begränsar strategier för stimulerande undervisning gentemot särbegåvade elever i matematik. Slutsatsen i studien är att rektorers synsätt och strategier kan förändras beroende av vilken strategi som används för att identifiera särbegåvade elever; när identifikation sker medför det ett förändrat val av undervisningsstrategier och följaktligen det matematiska innehållet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka och analysera forskningen kring strategier och metoder för att undervisa begåvade elever inom matematik. Genom att sammanställa befintlig forskning är målet att utforska de effektiva strategierna och metoderna för att möta behoven hos särskilt begåvade elever inom matematikundervisningen. Metoden som används är en systematisk litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar analyseras. Studien identifierar tre huvudteman: pedagogiska strategier, differentierad undervisning samt specifika program och metoder inklusive berikningsprogram, acceleration och komprimering. Resultaten visar att en kombination av dessa strategier är avgörande för att möta begåvade elevers behov. Dessutom framhävs vikten av läroplanutveckling och fortbildning för lärare för att effektivt implementera dessa metoder. Studien betonar också betydelsen av samverkan mellan lärare, skolledare och skolans organisatoriska nivå för att skapa en inkluderande och utmanande lärmiljö. Bidraget från sammanställningen kan ge indikationer om hur undervisningen kan organiseras för att optimera lärandet och skapa en mer stimulerande lärmiljö. / The purpose of this thesis is to investigate and analyze research on strategies and methods for teaching gifted students in mathematics. By compiling existing research, the aim is to explore effective strategies and methods to address the needs of gifted students in mathematics education. The methodology employed is a systematic literature review, analyzing eight scientific articles. The study identifies three main themes: pedagogical strategies, differentiated instruction, and specific programs and methods, including enrichment programs, acceleration, and compression. The results indicate that a combination of these strategies is essential to meet the needs of gifted students. Additionally, the importance of curriculum development and professional development for teachers is highlighted to effectively implement these methods. The study also emphasizes the significance of collaboration between teachers, school leaders, and the organizational level of schools to create an inclusive and challenging learning environment. The findings from this review can provide insights into how teaching can be organized to optimize learning and create a more stimulating educational environment.

The study aims to shed light on what strategies special needs education teachers in some primary schools use to detect gifted students and what support these students can receive in education. I have collected material through semi-structured interviews with four special needs education teachers and one special education teacher from the central student health care.  The theoretical approach in the study is based on Dewey's moral theory since it focuses on how all persons have a function in a democratic society.  The study shows that there is an increased need for strengthened management support in the work with gifted students in primary school. There is a need for a strategy plan for how gifted students are going to be discovered and their needs to be met. The results show that staff in primary schools need extensive competence development in the area of gifted students and that school management/municipality need to take the lead. The informants mean that the subject is important, but often neglected in everyday education. / Syftet med studien är att belysa vilka strategier specialpedagoger och speciallärare i några grundskolor använder för att upptäcka elever med särskild begåvning och vilken stöttning dessa elever kan få i undervisningen. Jag har samlat in ett material genom semistrukturerade intervjuer från fyra specialpedagoger/speciallärare och en specialpedagog från en central elevhälsa. Studiens teoretiska ansats utgår från Deweys moralteori eftersom den fokuserar på hur alla människor har en funktion i ett demokratiskt samhälle. Av resultatet framgår att det finns ett ökat behov av stärkt ledningsstöd i arbetet med särskilt begåvande elever. Det behöver dessutom utarbetas en grundlig plan för hur dessa elever upptäcks av personal i grundskolor. Vidare framgår av studien att personal i grundskolor är i behov av en omfattande kompetensutveckling inom området elever med särskild begåvning. Detta då studiens informanter är eniga i att ämnet är viktigt men tyvärr även åsidosatt.

Studiens fokuserar på att får en djupare förståelse för hur elever med fallenenhet för matematik i årskurs 4-6  ges möjlighet att utvecklas och utmanas på sin egen nivå genom organisatoriska och pedagogiska anpassningar. Skolans styrdokument uttrycker tydligt elevers rätt till en undervisning anpassad till deras egen nivå, oavsett om de har lätt eller svårt att nå målen Utöver detta undersöktes även vilket stöd lärarna ansåg att de kunde erhålla från skolledningen i arbetet med dessa elever. I studien deltog sex verksamma lärare med behörighet i matematik för årskurserna 4 till 6. Metoden för datainsamling har varit kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att lärarna anser att det finns två olika grupper av elever med fallenhet: de som vill visa och synas samt de som inte gör mycket väsen av sig, en grupp som de beskrev som kan vara svår att upptäcka. Problemlösning användes som en metod för lärarna att identifiera elever med fallenhet, men även i att utmana dem vilket skedde främst genom resonemang och diskussioner om olika lösningsalternativ. Individuella anpassningar för eleverna gjordes dels i arbetet med problemlösning samt med hjälp av läromedlets nivåindelningar. Vidare visade resultatet även att lärarna är väl medvetna om dessa elever och deras rätt att utmanas och utvecklas på sin egen nivå. I likhet med tidigare forskning belyste även denna studie att skolledningens resursallokeringar fokuserar på de elever som har svårt att nå målen vilket påverkar lärarens möjligheter till att maximera undervisningen genom pedagogiska och organisatoriska anpassningar för den motsatta elevgruppen, de som har lätt att nå målen.