Syftet med studien är att undersöka om begåvade elever i årskurs 1-6 identifieras i dagens skola, vilket stöd de i så fall får, samt även vad som anses vara en begåvad elev. Undersökningen är kvalitativ och som datainsamlingsmetod användes semistrukturerade intervjuer. 3 rektorer och 2 pedagoger intervjuades på 3 olika skolor. Resultatet visar på att alla respondenter ansåg att det var svårt att skapa en uppfattning om vad begåvade elever är, samtliga menade dock att det inte behövde bero på vad eleverna presterade. Vissa respondenter ville inte använda sig av begreppet särskilt begåvad då de ansåg att det var ett negativt laddat ord. Resultatet visar även att, trots att inga åtgärdsprogram finns för de begåvade eleverna, försöker respektive skola och pedagog ge de begåvade eleverna stöd genom att utmana dem på olika sätt samt låta dem utvecklas på sin egen nivå.

I centrum för denna litteraturstudie står den särbegåvade eleven, hur elever med begåvning behandlas i vårt samhälle, i vår skola och hur denne upplever sin begåvning. Det övergripande syftet är att analysera hur begåvning och intelligens bemöts i samhället och i skolan. I litteraturstudien behandlas tidigare litteraturstudier samt forskningsresultat i ämnet. Det verkar finnas en konflikt mellan politikerna och skolan, där politikerna efterfrågar spetskompetenser samtidigt som skolan strävar efter att ge alla elever en likvärdig utbildning. I konflikten tycks de särbegåvade eleverna komma i kläm, då de upplever sin skolgång som understimulerande och värdelös. En skola för alla verkar lägga alla resurser på att ta hand om elever som har svårt att uppnå målen, medan de andra eleverna förväntas klara sig på egen hand. I diskussionerna kring särbegåvningen uppstår även konflikter kring hur dessa ska identifieras, eftersom IQ-testning enkom utgör en liten del av vad begåvning innebär.

Läromedlet spelar en stor roll i matematikundervisningen i den svenska skolan. På grund av att de har en sådan betydande roll för elevernas möjlighet att träna och befästa deras matematiska kunskaper och förmågor finns det höga krav på att läromedlet ska kunna tillgodose alla elevers behov i klassrummet. Trots detta finns det inte längre någon statlig läromedelsgranskning, något som innebär att det jobbet är upp till lärarna istället. Enligt skollagen ska undervisningen i skolan bidra till kunskapsutveckling för samtliga elever, oavsett tidigare kunskapsnivå. För matematiken innebär det att de uppgifter och problem som eleverna jobbar med måste kunna tillgodose behoven hos elever med svårigheter så väl som med begåvning. Denna studie har undersökt i vilken utsträckning fyra läromedel i matematik för gymnasieskolan kan ge stöd åt matematiskt begåvade elever. Resultatet av studien visar att läromedlen täcker något eller några av de kriterier som forskning visat ger stöd åt matematiskt begåvade elever. På samma gång är det viktigt att understryka att resultatet av studien endast visar potentialen läromedlen har, det är fortfarande upp till lärare att ta tillvara på det material som finns dem tillhanda och använda det på ett sådant sätt att det bidrar till begåvade elevers kunskapsutveckling. / The coursebook plays a key role in the mathematics education in the Swedish school. Because it has such an important role in the students’ abilities to practice and fortify their mathematical knowledge and abilities, there are high standards to be met for the coursebook to accommodate all of the students’ needs in the classroom. Despite this, there is no national review of coursebooks, which means that it is up to the teachers themselves to review them. According to the law, the education in schools should contribute to knowledge development to all students, regardless of their prior level of knowledge. For the subject mathematics, this means that the exercises and tasks being worked on by the students need to meet the needs of students with difficulties as well as giftedness. This study has examined to what extent four coursebooks in mathematics at the upper secondary level can support the knowledge development of gifted students. The results of the study show that the coursebooks meet one or some of the criteria research has shown supports mathematically gifted students. At the same time it is important to stress that the results of this study only show the potential that the coursebooks have, it is still up to the teacher to use the materials available to them and use them in such a way that they can contribute to the gifted students’ knowledge development.

Denna studie utgår från hermeneutiken samt det sociokulturella och undersöker hur verksamma lärare bemöter behoven hos de avancerade läsarna i årskurs 1 samt hur lärarna arbetar med identifiering och motivation med dessa elever. Avancerade läsare avser i denna studie tidiga läsare samt särskilt begåvade och talangfulla läsare. Tidigare forskning visar på att lärare har en god vilja, men sällan använder de strategier som finns och därmed utvecklas inte de avancerade läsarna i den grad de skulle kunna utvecklas. De får helt enkelt inte tillräckligt eller rätt utmaningar och blir bortprioriterade för mer krävande elever (Brighton et al. 2015:281; Ivarsson 2008:83; Miller 2010:282 &amp; Reis et al.2004:315, 334). Enligt styrdokumenten har alla elever rätt till att utvecklas utifrån sina förutsättningar och behov (Skolverket 2019:6; SFS 2010:800). En kvalitativ studie har därför utförts där åtta grundskolelärare från mellersta och södra Sverige har intervjuats för att ta reda på hur lärarna bemöter de avancerade läsarnas behov. Lärarna använder sig av differentierad undervisning och till viss del Pedagogiskt ABC för att möta behoven och undervisningen präglas av ett sociokulturellt lärperspektiv. Identifiering upplevs inte som något problem hos lärarna utan sker genom överlämningar från förskoleklass och genom att de avancerade läsarna utmärker sig i klassrummet. Arbetet med att bemöta behoven och främja motivation sker främst genom att utmana de avancerade läsarna på rätt nivå och inom deras intresse, men även genom att förse dem med nya texttyper. Om alla de avancerade läsarna däremot identifieras och hur de identifieras samt om de får tillräckligt med stöd och utmaningar för att utvecklas i största möjliga grad är något som diskuteras. / <p>Godkänt datum 2021-01-17</p>

Syftet med den här studien är att fördjupa kunskapen om särskilt begåvade elevers behov avanpassningar, och att, genom att läsa tidigare forskning, hitta metoder och strategier för attanpassa undervisningen för särskilt begåvade elever i högstadiet, genom användning avexempelvis differentiering, berikning och/eller acceleration, främst i ämnet moderna språk.Resultatet av mina sökningar visar att det finns många beprövade sätt att differentieraundervisning på som gynnar särskilt begåvade elevers inlärningssätt, bland annat genomindividuella instruktioner, nivågrupperingar av olika slag samt anpassad- och/ellerkomprimerad/utökad läroplan. Ett annat sätt att differentiera undervisningen på är genomberikning och fördjupning i form av mer avancerat material, möjlighet att välja mellanenklare och mer komplext material, högre nivå av frågeställningar, möjligheter tillanvändning av kritiskt och/eller kreativt tänkande och så kallat högre ordningens tänkande.Ytterligare sätt är multidiciplinära arbetsuppgifter och möjlighet att skriva och läsa på en meravancerad nivå. Acceleration kan användas dels genom att elever får accelerera inom ett ellerflera ämnen, eller genom att elever får möjlighet att flytta upp en eller flera årskurser och påså sätt gå igenom grundskolan i en snabbare takt. Metoden som har använts i denna studie ären systematisk litteraturstudie, som innefattar att systematiskt söka, granska ochsammanställa litteratur inom ett valt ämne eller problemområde.

All students are, by Swedish law, entitled to education that is differentiated based on their individual needs. Before we conducted this literary review, we experienced a lack of knowledge and education on the topic. The aim of this literary review is thus to investigate what research says about teachers’ differentiated mathematics education for gifted students. From this aim, a research question was formed: - What can teachers do to support and differentiate teaching for gifted students in mathematics? Various methods of differentiation for gifted students were found, some of these were problem solving, accelerated learning and enrichment. Further findings were that assessment, teacher co-operation and mathematical competence were important perspectives on successful differentiation in mathematics education for gifted students. Although we found numerous ways to differentiate mathematics education for gifted students, we also found that lack of time and knowledge were a hindrance for teachers in their work to create differentiated mathematics education for gifted students. / Alla elever har enligt svensk lag rättighet att få utbildning som utmanar och utvecklar dem utifrån deras behov. Idag finns det, trots detta, en brist på differentiering av undervisning för elever med särskild begåvning. Syftet med denna litteraturstudie är således att undersöka vad forskning lyfter fram att lärare kan göra för att framgångsrikt differentiera matematikundervisningen för särskild begåvade elever. Utifrån syftet formulerades följande frågeställning: - Vad kan lärare göra för att stötta och differentiera undervisning för elever med särskild begåvning inom matematikämnet? Internationell forskning belyste en rad olika differentieringsmetoder för elever med särskild begåvning. Några konkreta undervisningsmetoder som påvisades var problemlösning, acceleration och berikning. Även bedömning, samarbete mellan pedagoger samt matematisk kompetens var viktiga faktorer på hur lärare arbetar för att differentiera för elever med särskild begåvning. Slutligen kom vi fram till att det finns många positiva differentieringsmetoder som hade kunnat appliceras mer i undervisningen för elever med särskild begåvning men att metoderna inte alltid utnyttjades till sin fulla potential på grund av tidsbrist och avsaknad av kunskap.

The study aims to increase the knowledge of the extent to which primary school teachers use problem solving tasks to challenge and include mathematically gifted pupils. Furthermore, it aims to increase knowledge about the factors that influence teachers´ design around these tasks. The work is based on a quantitative survey among primary school teachers who teach mathematics. 104 teachers were included in the study group, where 96 percent had competence in teaching mathematics for compulsory school grades 1-3. The study clarifies what characterizes gifted pupils and how these features can be noticed in mathematics education. Furthermore, the teacher’s theoretical and didactic competence in mathematics is central to developing and shaping learning opportunities containing problem-solving tasks, which are well adapted to challenge and include gifted pupils. The study's overall theoretical approach is based on a cognitive theory and the result was analyzed with the help of the Mathematics Tasks Framework. The result shows that the majority of the lower-level teachers, who were part of the selection group, believe that problem solving tasks are advantageous to apply in order to include and challenge gifted pupils. However, teachers feel that they are facing obstacles in the work of giving gifted pupils the opportunity to learn, both in the planning phase and in the implementation phase. Teachers admit that they need to improve their competence in order to be able to challenge and include gifted pupils in mathematics education. / Syftet med studien är att öka kunskapen om i vilken utsträckning lågstadielärare använder problemlösningsuppgifter för att utmana och inkludera särskilt begåvade elever.  Vidare syftar den till att öka kunskapen om vilka faktorer som påverkar lärares utformning av problemlösningsuppgifter. Arbetet är baserat på en kvantitativ enkätundersökning som riktar sig till matematiklärare på lågstadiet. 104 lågstadielärare ingick i undersökningsgruppen, där 96 procent hade behörighet att undervisa i ämnet matematik för grundskolans årskurs 1–3. Studien belyser vad som karaktäriserar särskilt begåvade elever samt hur dessa drag kan uppmärksammas i matematikundervisningen. Studien tar utgångspunkt i att lärarens ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kompetens står i centrum när lärare utvecklar och formar lärtillfällen innehållande problemlösningsuppgifter, vilka är väl anpassade för att utmana och inkludera särskilt begåvade elever. Studiens övergripande teoretiska ansats utgår från en kognitivistisk teori och resultatet analyserades med hjälp av ramverket Mathematics Tasks Framework. Av resultatet framkommer att majoriteten av de lågstadielärare som ingick i urvalsgruppen anser att problemlösningsuppgifter är fördelaktiga att tillämpa för att inkludera och utmana särskilt begåvade elever. Lärarna upplever dock vissa hinder i arbetet med att ge särskilt begåvade elever möjligheten att lära, både i planeringsfasen och i genomförandefasen. Majoriteten av lärarna medger att de är i behov av kompetensutveckling för att ha förmågan att utmana och inkludera särskilt begåvade elever i matematikundervisningen.

Enligt Skollagen har alla elever rätt till den ledning och stimulans de behöver för att utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligt. Av denna anledning vill vi genom denna studie undersöka hur algebraiska uppgifter och undervisning inom algebra kan anpassas för att matematiskt begåvade elever ska ges den utmaning och stimulans de behöver för att utvecklas så långt som möjligt. Detta har undersökts genom att genomföra en lektionsserie, bestående av tre lektionstillfällen. Efter att lektionsserien avslutats genomfördes semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper med de deltagande eleverna, för att undersöka vad som krävs för att algebraiska uppgifter och undervisning inom algebra ska upplevas som utmanande och stimulerande av matematiskt begåvade elever i årskurs 5. Den teori som använts för att analysera resultaten är positioneringsteorin. De viktigaste resultaten som framkommit är att dessa elever ska erbjudas att arbeta med utmanande uppgifter och att detta med fördel görs genom att låta dem arbeta med dessa i par/grupper, med andra elever på en liknande kunskapsnivå. / According to the School Act, all students have the right to the guidance and stimulation they need to develop to the best of their abilities based on their individual conditions. For this reason, we want to investigate through this study how algebraic tasks and teaching within algebra can be adapted to provide mathematically gifted students with the challenge and stimulation they need to develop to the fullest extent possible. This has been examined by conducting a series of lessons consisting of three class sessions. After the lesson series concluded, semi-structured interviews were conducted in focus groups with the participating pupils to explore what is required for algebraic tasks and algebraic teaching to be perceived as challenging and stimulating by fifth-grade students. The theory used to analyze the results is positioning theory. The most important findings that have emerged are that these pupils should be offered the opportunity to work with challenging tasks, preferably by allowing them to work with these tasks in pairs/groups with other students at a similar level of knowledge.

Syftet med uppsatsen var att bidra med kunskap om särskilt begåvade elevers skolsituation utifrån deras och vårdnadshavarnas upplevelser och erfarenheter av bemötandet under skoltiden. För att uppnå syftet valdes fyra elever som var bedömda som särskilt begåvade samt deras vårdnadshavare. Fokus var att hitta betydelsefulla erfarenheter från tidigare skolgång, från tiden innan eleverna hade bedömts som särskilt begåvade.Empirin speglas delvis utifrån sociokulturella perspektivet, kognitivistiska perspektivet samt relationella perspektivet. I sociokulturella perspektivet är psykologiska processerna resultat av social aktivitet. Kognitivismen har människors intellekt i fokus. Relationella pedagogiken omfattar tre sammanhängande aspekter: relationer som huvudsakliga analysenheter, sociala verkligheten som dynamisk och föränderlig och sociala fenomen som en del av och influerade av sociala sammanhang. Samspelet mellan gruppen och individen är en sammanfattning av dessa teorier. Metoden är kvalitativ, resultatinsamlingsmetoden är halvstrukturerade intervjuer som delvis är inspirerade av fenomenologin. Fenomenologin har ett filosofiskt perspektiv med fokus på undersökningspersonens livsvärld. Som analysmetod har kvalitativ innehållsanalys använts, inspirerad av Graneheim och Lundman (2004).Resultatet presenteras utifrån de fyra dominerande teman som har kunnat urskiljas: Mer av samma sak; Bristande förutsättningar hindrar viljan att utmana; Högstadiet utmanar och stimulerar samt Stödet hemifrån. Alla fyra teman finns beskrivna utifrån elevernas erfarenheter samt utifrån vårdnadshavarnas erfarenheter. En mycket kort sammanfattning av erfarenheterna är att eleverna inte uppmanades att fortsätta vidare med nästa arbetsområde, utan fick invänta klasskompisar. Det fanns dock ett undantag då en av eleverna fick stöttning tidigt under lågstadiet och fick utmaningar. Annan erfarenhet var att lärarna hade en intention att stötta och använde uppkopierat material (stenciler) som oftast var mer av samma sak dvs. fler uppgifter inom ett område. Alla fyra elever i studien kom till sin rätt under högstadiet och alla hade ett gott stöd från sina föräldrar. Stödet hade olika karaktär, ibland stöd för att förstå och komma vidare och ibland för att utmana och underhålla elevernas begåvning. Slutsatsen blir att utbildning och fortbildning av pedagoger behövs för att synliggöra och uppmärksamma särskilt begåvade elever samt sprida kunskaper om de metoder som finns om hur man uppmärksammar dessa elever. Dock är den viktigaste slutsatsen är bygga på ett gott bemötande, en bärande relation och rikta fokus på den relationella pedagogiken. / The purpose of this essay was to contribute with knowledge about gifted students’ situation in school, based on their and their guardians’ experiences in general as well as of their received treatment in school in particular. To achieve said purpose, four students estimated to be especially talented, were chosen together with their guardians. The focus was to find relevant and essential experiences from previous years in school, from the time before the students had been labeled gifted. The empirical material is partially reflected by the socio-cultural perspective, the cognitivist perspective as well as the relational perspective. According to the socio-cultural perspective, the psychological processes are a direct result of social activity. Cognitivism focuses on human intellect. The relational perspective consists of three coherent aspects: relations as main units of analysis, the social reality as dynamic and changing, and social phenomenons as a part of and influenced by different social contexts. The interaction between group and individual is a summary of these three theories. The method is qualitative, and the method of gathering results are semistructured interviews partly inspired by phenomenology. Phenomenology has a philosophical perspective with great focus on the life worlds of the study subjects. As method of analysis qualitative content analysis has been used, inspired by Graneheim and Lundman (2004). The result is presented on the basis of four dominant themes that have been distinguished: ‘More of the same’, ‘Inadequate conditions prevent the will to challenge’, ‘Secondary school challenges and stimulates’ and ‘The support from home’. All four themes are described based on the students’ experiences as well as their guardians’. A very brief summary of these experiences is that the students weren’t encouraged to continue working with the next subject area, but instead had to wait for their classmates to finish their studies. There was though one exception where one of the students received support early on during primary school and received challenges based on her abilities. Another experience was that the teachers had the intention to support and used copied material (such as stencils and handouts) which were often more of the same thing, i.e. additional tasks from the same subject area. All four students found their place during secondary school and received a good amount of support from home. This support varied between the different homes; sometimes directed towards understanding and helping the student to move on, sometimes through challenging and feeding the student’s abilities. The conclusion is that education and further training of pedagogues is needed in order to recognize gifted students and to spread knowledge about the methods available to pay adequate attention to these students. However, the most important conclusion is that building on a positive way of treating students, on a durable relation and to focus on the relational pedagogy should be a great matter of interest.

According to the Swedish curriculum for the compulsory school, every teacher has an obligation to differentiate students’ education to promote their development and learning needs. The study carried out in this paper is a qualitative interview study with Swedish teachers that have experience teaching particularly gifted students in mathematics. The study is based on the implementation theory where the aim of the study is to present an overview of different challenges that teachers encounter when trying to implement the decisions made regarding education of gifted students in mathematics. Furthermore, the aim of the study was to see if there were differences, and what those differences were, between the challenges that Swedish teachers mentioned versus the challenges that are acknowledged in previous international research.  A deductive approach is used rooting the analysis in key concepts based on previous research. The key concepts or challenges we found were mathematical competence, student interests and motivations, appropriate challenge for students, inclusion, identification, prioritizing, time, materials, lack of education and collegial cooperation. We found plenty of similarities to the previous research on the area but could however also see tendencies in our study which hasn’t been discussed in the presented previous research. For example, we noticed that teachers in our study mentioned the importance of experience. We also noticed that some of the key challenges from the previous research didn’t seem to be as prominent in this study.