Syftet med denna studie är att belysa hur engagerade matematiklärare anser att de möjliggör undervisning som stimulerar högpresterande och särbegåvade elever i matematikklassrummet. För att undersöka detta genomfördes semistrukturerade intervjuer där tio lärare beskrev sin undervisning samt eventuella hinder för att genomföra den undervisning de ansåg eftersträvansvärd. När intervjuerna analyserades utifrån begreppen berikning och acceleration framkom det att fördjupning och breddning av lärostoffet förekom i hög grad, såväl i aktiviteter riktade till enskilda elever som i helklassaktiviteter. Lärarna möjliggjorde även att eleverna kunde gå snabbare fram genom kursinnehållet, och tiden de tjänade användes huvudsakligen till fördjupning. Alltså förekom både acceleration och berikning. Utöver acceleration och berikning betonade även lärarna vikten av att skapa en god relation med eleven samt att de strävade mot att främja ett lustfyllt lärande snarare än ett prestationsinriktat. De hinder som framkom indikerar att det till stor del är upp till den enskilda läraren att stimulera dessa elever.

<p>Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet betonar att alla elever har rätt att mötas på den nivå där de befinner sig. Detta ses som självklart då det gäller de elever som ännu inte uppnått målen. Vi anser att även högpresterande elever är i behov av särskilt stöd om än på ett annat sätt. Vi ville därför, genom en kvalitativ metod, ta reda på hur lärare uppfattar att de stimulerar högpresterande elever i år ett. Vi har även för avsikt att undersöka vilka möjligheter respektive hinder lärare i år ett ser med att stimulera högpresterande elever. Resultatet visar att lärare i år ett uppger att de låter alla elever, till en början, arbeta med samma moment. Dock sker detta i olika takt och takten i sig ses av lärare som en individanpassning. Utöver grundböckerna menar lärarna att det finns extramaterial att tillhandahålla för de elever som behöver extra utmaning. Detta material kan se likadant ut för hela klassen eller vara anpassat efter varje enskild elev. I resultatet framkom även att lärare upplever stora möjligheter med att stimulera högpresterande elever i år ett. Lärare är mycket positiva till sitt uppdrag att stimulera högpresterande elever och anser att de hinder som finns inte stoppar dem i deras yrkesutövning.</p>

Matematiskt begåvade elever är i behov av lika mycket stöd, variation och utmaningar som alla andra elever. Därför är det viktigt att dessa elever inte kommer i skymundan och får ”klara sig själva”. Syftet med denna studie är att synliggöra matematiskt begåvade elevers uppfattning om hur deras matematikundervisning ser ut idag, hur de själva lär sig bäst, samt hur de anser att matematikundervisningen ska utformas för att de ska ha möjlighet att utvecklas efter sin fulla förmåga. Med stöd i teori och tidigare forskning valdes sex matematiskt begåvade elever från år 4 ut för att medverka i denna undersökning. Metoden som valdes var att intervjua dessa sex elever för att få en djupare förståelse för hur de själva uppfattar matematikundervisningen idag, deras egna lärstilar, samt hur de vill arbeta i matematiken för att ha möjlighet utvecklas till sin fulla förmåga. Resultatet från intervjuerna visar att stor del av undervisningen idag genomsyras av ensamarbete och där dessa elever inte får det stöd och den hjälp de behöver. Det visade sig också att dessa elever var väldigt olika i sina lärstilar, precis som alla individer, och därför behöver en varierad undervisning för att alla lärstilar ska inkluderas. Det visade sig att alla eleverna i denna studie söker utmaning, mer arbete i grupp och stöd från lärare för att få möjlighet att utvecklas till sin fulla förmåga. / The mathematic gifted pupil needs support, variation and challenge as much as other children. Therefore it is important that these children do not end up in the background and that the teacher does not think that ”they can handle it on their own”. The aims of this study are to explore the mathematic gifted pupils´ beliefs about mathematics teaching, their learning styles and how they want to work to have the opportunity to develop their full mathematical capacity.  With support from theory and earlier research we chose six mathematical gifted pupils in the fourth grade to participate in the study. As the research method we chose to interview these pupils in order to get a deeper understanding of how they believe that their own learning in mathematic looks like, how they think they learn the best and how they want to work to have the opportunity to develop their full mathematical capacity. The result and conclusion of the interviews show that according to the pupils, a majority of the learning situations includes the pupils’ individual work and by that these children do not get the help and support that they need. The results from the interviewees also show that these pupils have different ways of learning, like everybody else, and therefore the learning situations have to be varying.  Finally, the result shows that the pupils want to have challenges, work together in groups and more support from teachers to be able to develop their full mathematical capacity.

Många som arbetar i skolan är överens om att barn bör ha möjlighet att lära sig på olika sätt. En teori som utgår från detta är Gardners teori om multipla intelligenser. Vi har valt att undersöka hur fyra lärare verksamma i låg- och mellanstadiet i en stad i Mellansverige arbetar med en enligt många forskare missunnad elevgrupp, de begåvade. Denna studie syftar till att undersöka hur fyra lärare talar om sitt arbete med matematikbegåvade elever. Hur definierar de intervjuade lärarna elever med en matematisk begåvning och hur förhåller de sig till dessa? Vad säger sig de intervjuade lärarna göra för att utmana dessa elever? Anser de intervjuade lärarna att det finns det något samband mellan högpresterande elever och begåvning, på vilka sätt yttrar sig dessa? För att få svar på dessa frågor användes en kvalitativ metod i form av intervjuer. Enligt skollagen har alla elever rätt att utvecklas så långt som möjligt, även om man lätt når kunskapskraven. Tidigare forskning visar på risker med att elever stoppas upp i sin utveckling. Begåvade elever som inte utmanas i skolan löper risk för att bli understimulerade och inte använda hela sin kapacitet. Matematikämnet har visat sig vara det ämne som i störst utsträckning består av individuellt arbete. Det är dessutom ett ämne där svenska skolelevers resultat har sjunkit de senaste åren. Studien visar att de intervjuade lärarna främst definierar matematikbegåvade elever genom en förmåga att tänka abstrakt och samtala om matematik. Intervjuerna påvisade vilken tillgång matematiskt begåvade elever kan vara i ett klassrum. Lärarna uttryckte att de begåvade eleverna i matematik kan vara en ögonöppnare eller en motor för sina klasskamrater, utan att de blir utnyttjade som hjälplärare. Studien påvisar också vissa svårigheter, de intervjuade lärarna upplever tidsbrist samt svårigheter i att finna bra material för att ge eleverna den utbildning de har rätt till.

Detta examensarbete har genomförts med en kvalitativ undersökning av hur matematiklärarna beskriver elever med fallenhet och intresse för matematik och även vilka utvecklingsmöjligheter som skolan ger dessa elever. För att finna dessa elever behövs en tydlig beskrivning utifrån matematiklärarnas erfarenheter, så att skolan kan stimulera och utmana elevernas matematiska tänkande. De fem matematiklärarna i studien angav att det fanns elever med fallenhet och intresse i varje klass. Resultatet av intervjuerna visade att matematiklärarnas beskrivningar hade likheter med vad som redovisas i litteraturstudier och uppsatser som jag studerat. Vidare ansåg matematiklärarna att dessa elever alltid klarar sig och ägnade därför inte så mycket tid åt dem. Däremot var matematiklärarna överens om att begåvade elever behövde stimulans och utmaning i skolan. Matematiklärarna i undersökningen ansåg att det behövdes avancerad undervisning på den högre nivån i samma årsgrupp och fördjupningsuppgifter i form av tema och praktiskt arbete, som anpassas till varje elevs begåvning.

<p>Detta examensarbete har genomförts med en kvalitativ undersökning av hur matematiklärarna beskriver elever med fallenhet och intresse för matematik och även vilka utvecklingsmöjligheter som skolan ger dessa elever. För att finna dessa elever behövs en tydlig beskrivning utifrån matematiklärarnas erfarenheter, så att skolan kan stimulera och utmana elevernas matematiska tänkande.</p><p>De fem matematiklärarna i studien angav att det fanns elever med fallenhet och intresse i varje klass. Resultatet av intervjuerna visade att matematiklärarnas beskrivningar hade likheter med vad som redovisas i litteraturstudier och uppsatser som jag studerat. Vidare ansåg matematiklärarna att dessa elever alltid klarar sig och ägnade därför inte så mycket tid åt dem. Däremot var matematiklärarna överens om att begåvade elever behövde stimulans och utmaning i skolan. Matematiklärarna i undersökningen ansåg att det behövdes avancerad undervisning på den högre nivån i samma årsgrupp och fördjupningsuppgifter i form av tema och praktiskt arbete, som anpassas till varje elevs begåvning.</p>

En  särskilt  begåvad  elev  anses  ha  en  hög  förmåga  inom  ett  specifikt  område.  Särskilt begåvade elever har en intellektuell begåvning, vilken kan vara exempelvis språklig eller matematisk. Särskilt begåvade elever är ingen homogen grupp. Deras begåvning kan vara knuten till ett eller flera områden, men det är inte alltid som begåvningen tar sig uttryck i skolprestationer. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på vilka förkunskaper och erfarenheter som lärare och specialpedagoger har av de särskilt begåvade eleverna. Vi vill även undersöka vilka stöd och anpassningar som de ger till de särskilt begåvade eleverna i årskurs 4-6. Vidare vill vi undersöka om det finns några skillnader mellan lärares och specialpedagogers uppfattningar om särskilt begåvade elever. Den kvalitativa metoden intervju har använts för att få svar på syfte och forskningsfrågor i arbetet. Urvalet består av verksamma specialpedagoger och lärare i grundskolan. Intervjuerna är utförda för att se om det finns en skillnad i vilken kunskap lärare och specialpedagoger besitter och hur de arbetar med de särskilt begåvade eleverna. I studien medverkar fyra lärare och fyra specialpedagoger. Resultaten visar att såväl lärare som specialpedagoger behöver mer kunskap om särskild begåvning, för att de på ett gynnsamt sätt ska kunna bemöta dessa elever. De pedagoger som deltagit i intervjuerna har delade meningar om de besitter tillräckligt med kunskap om ämnet eller inte. Dock är samtliga respondenter överens om att det är viktigt att särskilt begåvade elever får de anpassningar och det stöd som de behöver.

Bakgrund: Flera studier påvisar att elever med särskild begåvning upplever högre grad av psykisk ohälsa än andra elever. Brist på förståelse och kunskap kring särskild begåvning anses ligga till grund för detta. Det är därför viktigt att utifrån ett livsvärldsperspektiv synliggöra hur särskilt begåvade elever upplever sin skolsituation för att som skolsköterska lättare kunna identifiera dessa elever och bidra till att elevers lärande, utveckling och hälsa främjas. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av att vara särskilt begåvad elev i skolan utifrån ett livsvärldsperspektiv. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ fenomenologisk metod med induktiv ansats. Studien baserades på åtta intervjuer av särskilt begåvade personer. Resultat: Analysen resulterade i sex innebördsteman; Upplevelse av utanförskap-att känna sig avvikande, utsatt och ensam, upplevelse av att vara understimulerad, begränsad och besviken, upplevelse av att vara missförstådd, sviken och övergiven, upplevelse av acceptans, gemenskap och samhörighet, upplevelse av stöd, hopp och framtidstro, och upplevelse av att bli utmanad, uppmuntrad och erkänd. Slutsats: Elevhälsan och  skolsköterskan har en betydelsefull roll att med sin samlade kompetens identifiera de särskilt begåvade eleverna men också ge stöd och bidra till skapandet av en hälsofrämjande skolgång utifrån varje unik livsvärld. / Background: Several studies show that gifted students experience a lower grade of mental health than other students. Lack of understanding and knowledge about gifted students are considered to be the basis for this. It is therefore important to study from a life-world perspective how gifted students experience their schoolsituation in order to make it easier for schoolnurses  to identify these students and contribute to to promote the their learning, development and health.    Aim: The aim is to describe the experience of being a gifted student in school from a lifeworldperspective. Method: The study was conducted using a qualitative phenomenological method with a inductive approach. The study was based on eight interviews of gifted individuals. Result: The analysis resulted in six meanings; Experience of exclusion - feeling deviant, exposed and lonely, experience of not being stimulated, limited and disapointed, experience of being misunderstood, deceiving and abandoned, experience of acceptance, community and togetherness, experience of support, hope and confidence in the future, and experience of being challenged, encouraged and recognized. Conclusion: Studenthealth and the schoolnurse have an important role to identify the gifted students, but also to support and contribute to the creation of a health-promoting school attendance based on each unique life-world.

Denna studie syftar till att undersöka högpresterande elevers uppfattningar av matematikundervisningen samt deras upplevelser av hur samarbetet i klassrummet fungerar. Tidigare forskning visar att det finns brister i matematikundervisningen för högpresterande elever och att dessa elever behöver mer stimulans och utmaningar för att de ska behålla sitt intresse och motivation för matematikämnet. Andra faktorer som påverkar hur de högpresterande eleverna uppfattar undervisningen är lärarens bemötande och matematiska kompetens samt betydelsen av matematiska diskussioner i klassrummet. För att undersöka detta har fem kvalitativa intervjuer med högpresterande elever i årskurserna 4–7 genomförts. Resultatet av intervjuerna visar på dubbla budskap då eleverna önskar sig fler utmaningar samtidigt som de säger att de är nöjda, både med det som ingår i undervisningen och lärarnas bemötande. Resultatet av intervjuerna visar även att de högpresterande eleverna oftast arbetar enskilt, vilket går i linje med tidigare forskning. En slutsats som kan dras av detta är att lärarens roll, tillsammans med utmanande aktiviteter, är av stor betydelse för att de högpresterande eleverna ska behålla sitt intresse för matematikämnet.

Följande empiriska studie inriktar sig på matematiskt begåvade elever i årskurs F-3. Alla elever har rätt att få ledning och stimulans i sin utveckling, även de som lätt når kunskapskraven. Trots det har både forskning och våra egna erfarenheter visat att matematiskt begåvade elever ofta glöms eller prioriteras bort i klassrummen. Studien syftar därför till att undersöka hur verksamma lärare beskriver att de arbetar med matematiskt begåvade elever. Studiens frågeställningar fokuserar på att undersöka hur matematiskt begåvade elever identifieras samt vilka aktiviteter och utmaningar som finns vid undervisning av dessa elever enligt verksamma lärare i årskurs F-3. I studien samlas data in genom en metodkombination av såväl kvantitativ som kvalitativ karaktär. Kvantitativa data samlas in genom en enkätundersökning och kvalitativa data samlas in genom intervjuer. Empirin bearbetas och granskas genom en innehållsanalys med hjälp av kategoriseringsscheman. Data analyseras i förhållande till Krutetskiis teori, Mönks triadiska interdependensmodell och MEF, vilka är studiens ramverk. Resultatet visar att verksamma lärare använder olika tillvägagångssätt för att identifiera matematiskt begåvade elever, där en kombination av metoder är vanligast. Exempelvis uppmärksammas elevers förmågor och det används olika tester. Vilka matematiska aktiviteter som används skiljer sig åt mellan lärare. En gemensam faktor är att de på något sätt använder sig av en differentierad undervisning där elever arbetar både enskilt och i grupp. Verksamma lärare påtalar även att det finns många utmaningar i arbetet med matematiskt begåvade elever. En av de vanligaste utmaningarna är bristen på tid och att matematiskt begåvade elever ofta prioriteras bort. Slutsatsen är att verksamma lärare identifierar matematiskt begåvade elever i relation till olika matematiska aktiviteter, där aktiviteterna skiljer sig mellan lärare. Vidare finns det matematiska aktiviteter som är mer vanligt förekommande för att utmana elever. Lärare verkar besitta kunskapen om hur de ska arbeta för att utmana elever men däremot finns det faktorer som hämmar möjligheten att arbeta på ett sådant sätt.