No description available.

<p>Syftet med arbetet var att undersöka på vilket sätt några föräldrar och elever hanterar läxan som en del utav matematikundervisningen och vad föräldrars och elevers uppfattning är om den. Jag ville även se om det fanns någon koppling mellan elevers syn på matematikläxan och förälderns, samt skillnader i de olika föräldrarnas sätt att uppfatta och hantera den. Undersökningen gjordes genom åtta kvalitativa undersökningar med fyra mammor och deras respektive barn i lågstadiet.</p><p> Vad som framgick utav undersökningen var att inställningen till läxan skiljde sig betydligt mellan de två familjerna med invandrarbakgrund i motsats till de med helsvensk bakgrund. Barnens inställning skiljde sig dock inte så mycket från förälderns. Matematikläxan som metod bestod mestadels utav räkning av tal och var inte något som problematiserats utav samtliga parter. De svårigheter som stöttes på i samband med läxan var olika i diverse hem, i form utav uppställningar som ändrats i undervisningen, matematiska texter, samt språket. En önskan till mer information från läraren om hur föräldrarna kunde hantera matematikläxan önskades.</p>

Syftet med arbetet var att undersöka på vilket sätt några föräldrar och elever hanterar läxan som en del utav matematikundervisningen och vad föräldrars och elevers uppfattning är om den. Jag ville även se om det fanns någon koppling mellan elevers syn på matematikläxan och förälderns, samt skillnader i de olika föräldrarnas sätt att uppfatta och hantera den. Undersökningen gjordes genom åtta kvalitativa undersökningar med fyra mammor och deras respektive barn i lågstadiet. Vad som framgick utav undersökningen var att inställningen till läxan skiljde sig betydligt mellan de två familjerna med invandrarbakgrund i motsats till de med helsvensk bakgrund. Barnens inställning skiljde sig dock inte så mycket från förälderns. Matematikläxan som metod bestod mestadels utav räkning av tal och var inte något som problematiserats utav samtliga parter. De svårigheter som stöttes på i samband med läxan var olika i diverse hem, i form utav uppställningar som ändrats i undervisningen, matematiska texter, samt språket. En önskan till mer information från läraren om hur föräldrarna kunde hantera matematikläxan önskades.

Många som arbetar i skolan är överens om att barn bör ha möjlighet att lära sig på olika sätt. En teori som utgår från detta är Gardners teori om multipla intelligenser. Vi har valt att undersöka hur fyra lärare verksamma i låg- och mellanstadiet i en stad i Mellansverige arbetar med en enligt många forskare missunnad elevgrupp, de begåvade. Denna studie syftar till att undersöka hur fyra lärare talar om sitt arbete med matematikbegåvade elever. Hur definierar de intervjuade lärarna elever med en matematisk begåvning och hur förhåller de sig till dessa? Vad säger sig de intervjuade lärarna göra för att utmana dessa elever? Anser de intervjuade lärarna att det finns det något samband mellan högpresterande elever och begåvning, på vilka sätt yttrar sig dessa? För att få svar på dessa frågor användes en kvalitativ metod i form av intervjuer. Enligt skollagen har alla elever rätt att utvecklas så långt som möjligt, även om man lätt når kunskapskraven. Tidigare forskning visar på risker med att elever stoppas upp i sin utveckling. Begåvade elever som inte utmanas i skolan löper risk för att bli understimulerade och inte använda hela sin kapacitet. Matematikämnet har visat sig vara det ämne som i störst utsträckning består av individuellt arbete. Det är dessutom ett ämne där svenska skolelevers resultat har sjunkit de senaste åren. Studien visar att de intervjuade lärarna främst definierar matematikbegåvade elever genom en förmåga att tänka abstrakt och samtala om matematik. Intervjuerna påvisade vilken tillgång matematiskt begåvade elever kan vara i ett klassrum. Lärarna uttryckte att de begåvade eleverna i matematik kan vara en ögonöppnare eller en motor för sina klasskamrater, utan att de blir utnyttjade som hjälplärare. Studien påvisar också vissa svårigheter, de intervjuade lärarna upplever tidsbrist samt svårigheter i att finna bra material för att ge eleverna den utbildning de har rätt till.

The aim of the study was to examine what peer learning in Mathematic could mean to three teachers in Upper Secondary School. The peer learning in this study was a mix of lesson and learning study. Lesson and learning study are systematic methods to develop the education through research lessons.  The teachers were independent and implemented this study of their own, without any contact with the university, no researcher was connected. In some way this was a kind of action research, but without connection to a researcher. The aim was to study what teacher could learn about the object of learning “read and interpret graphs”, which critical aspects the pupils need to know to understand logarithm and what will be demand of the teachers to be able to implement peer learning systematically in Mathematic on Social Science program year two. The result of this study was that the three teachers involved thought they learned a lot both in how to teach about this object of learning and how to meet the students in this complexity to increase the possibilities for the pupils to understand logarithm by graphic representation. It was clear to the teachers that graphic solution was underestimated. The systematic attempt to observe the pupils skills show the lack of knowledge. Several critical aspects were found which could make it possible for the pupils to understand logarithm. In this peer learning it was obvious that the different education groups turned out to be more equal about their knowledge about graphic representation after the research lessons. The conclusion about what was needed to implement such a peer learning like this was that the teachers have to be motivated and they need a timetable where this study can be workable.