<p>Denna uppsats handlar om andraspråkselevers svårigheter i matematik och hur dessa kan jämföras med svenska elevers svårigheter. Mitt syfte med uppsatsen är att ta reda på om andraspråkselever har svårare med matematiken bara för at de inte förstår språket samt visa, om så är fallet, hur undervisningen kan anpassas till dessa elever. Jag har en problemformulering som har besvarats med en litteraturstudie och empirisk studie. </p><p>Min problemformulering har varit: </p><p>• Hur ser andraspråkselevers prestationer ut i matematik jämfört med elever som undervisas på sitt första språk?</p><p>• Vilken betydelse har språket i andraspråkselevers matematikundervisning?</p><p>• Hur kan man som lärare arbeta med andraspråkselevers inlärning i matematik? </p><p>Den första formuleringen har besvarats med hjälp av litteratur och de två andra besvarade jag genom litteratur och den empiriska studien. Där jag bearbetar litteraturen, som jag kallar Andraspråkselevers matematikundervisning, tar jag upp vad forskare har för olika uppfattningar om andraspråkselever och matematiksvårigheter. Jag skriver bl.a. om det bristande språket och dess betydelse för matematik och det utgör det största hindret i matematiken. Den tar också upp hur man genom att släppa in vardagen och konkretisera matematiken kan underlätta för andraspråkseleverna i skolan.</p><p>Den empiriska studien bygger på intervjuer med fem lärare inom år 1-7. Syftet med dessa intervjuer var att ta reda på hur lärare uppfattar andraspråkselevers matematiksvårigheter och hur man hanterar denna problematik i skolan. </p><p>Då andraspråkseleverna är överrepresenterade bland elever som har läs- och skriv svårigheter i skolan och detta kan kopplas ihop med matematiksvårigheter har jag lagt stor vikt på språket i mitt arbete. </p><p>Då det lurar många språkliga fällor i matematiken kan det för andraspråkselever vara tufft. Alla lärare jag intervjuat menar att språket är en stor bristande faktor när det gäller andraspråkselever inlärning i matematik. Andraspråkseleverna faller på läsförståelsen och det talade språket.</p>

<p>Syftet med arbetet var att undersöka på vilket sätt några föräldrar och elever hanterar läxan som en del utav matematikundervisningen och vad föräldrars och elevers uppfattning är om den. Jag ville även se om det fanns någon koppling mellan elevers syn på matematikläxan och förälderns, samt skillnader i de olika föräldrarnas sätt att uppfatta och hantera den. Undersökningen gjordes genom åtta kvalitativa undersökningar med fyra mammor och deras respektive barn i lågstadiet.</p><p> Vad som framgick utav undersökningen var att inställningen till läxan skiljde sig betydligt mellan de två familjerna med invandrarbakgrund i motsats till de med helsvensk bakgrund. Barnens inställning skiljde sig dock inte så mycket från förälderns. Matematikläxan som metod bestod mestadels utav räkning av tal och var inte något som problematiserats utav samtliga parter. De svårigheter som stöttes på i samband med läxan var olika i diverse hem, i form utav uppställningar som ändrats i undervisningen, matematiska texter, samt språket. En önskan till mer information från läraren om hur föräldrarna kunde hantera matematikläxan önskades.</p>

Denna uppsats handlar om andraspråkselevers svårigheter i matematik och hur dessa kan jämföras med svenska elevers svårigheter. Mitt syfte med uppsatsen är att ta reda på om andraspråkselever har svårare med matematiken bara för at de inte förstår språket samt visa, om så är fallet, hur undervisningen kan anpassas till dessa elever. Jag har en problemformulering som har besvarats med en litteraturstudie och empirisk studie. Min problemformulering har varit: • Hur ser andraspråkselevers prestationer ut i matematik jämfört med elever som undervisas på sitt första språk? • Vilken betydelse har språket i andraspråkselevers matematikundervisning? • Hur kan man som lärare arbeta med andraspråkselevers inlärning i matematik? Den första formuleringen har besvarats med hjälp av litteratur och de två andra besvarade jag genom litteratur och den empiriska studien. Där jag bearbetar litteraturen, som jag kallar Andraspråkselevers matematikundervisning, tar jag upp vad forskare har för olika uppfattningar om andraspråkselever och matematiksvårigheter. Jag skriver bl.a. om det bristande språket och dess betydelse för matematik och det utgör det största hindret i matematiken. Den tar också upp hur man genom att släppa in vardagen och konkretisera matematiken kan underlätta för andraspråkseleverna i skolan. Den empiriska studien bygger på intervjuer med fem lärare inom år 1-7. Syftet med dessa intervjuer var att ta reda på hur lärare uppfattar andraspråkselevers matematiksvårigheter och hur man hanterar denna problematik i skolan. Då andraspråkseleverna är överrepresenterade bland elever som har läs- och skriv svårigheter i skolan och detta kan kopplas ihop med matematiksvårigheter har jag lagt stor vikt på språket i mitt arbete. Då det lurar många språkliga fällor i matematiken kan det för andraspråkselever vara tufft. Alla lärare jag intervjuat menar att språket är en stor bristande faktor när det gäller andraspråkselever inlärning i matematik. Andraspråkseleverna faller på läsförståelsen och det talade språket.

Syftet med arbetet var att undersöka på vilket sätt några föräldrar och elever hanterar läxan som en del utav matematikundervisningen och vad föräldrars och elevers uppfattning är om den. Jag ville även se om det fanns någon koppling mellan elevers syn på matematikläxan och förälderns, samt skillnader i de olika föräldrarnas sätt att uppfatta och hantera den. Undersökningen gjordes genom åtta kvalitativa undersökningar med fyra mammor och deras respektive barn i lågstadiet. Vad som framgick utav undersökningen var att inställningen till läxan skiljde sig betydligt mellan de två familjerna med invandrarbakgrund i motsats till de med helsvensk bakgrund. Barnens inställning skiljde sig dock inte så mycket från förälderns. Matematikläxan som metod bestod mestadels utav räkning av tal och var inte något som problematiserats utav samtliga parter. De svårigheter som stöttes på i samband med läxan var olika i diverse hem, i form utav uppställningar som ändrats i undervisningen, matematiska texter, samt språket. En önskan till mer information från läraren om hur föräldrarna kunde hantera matematikläxan önskades.

No description available.

Det finns indikationer på att det råder brister i skolans interkulturella arbete. Syftet med den här uppsatsen är att belysa denna problematik genom att undersöka hur elever med invandrarbakgrund ser på sina lärares interkulturella kompetenser. Undersökningen är genomförd med hjälp av intervjuer där elever på tre olika gymnasieskolor i Malmö har fått ge sina perspektiv på lärares förhållningssätt och arbetsmetoder. Resultatet antyder stora variationer mellan olika lärare. Berättelser om pedagoger som är öppna gentemot andra kulturer och som försöker att bedriva ett medvetet mångfaldsarbete framkom, men det fanns även elever som träffat oengagerade lärare och ibland även fördomsfulla och rent främlingsfientliga sådana. Generellt sett står det utifrån vittnesmålen klart att det interkulturella perspektivet knappast är någonting som har genomsyrat undervisningen under de intervjuade elevernas skolgång.

Huvudsyftet med studien har varit att undersöka hur minoritetselever kan tillgodogöra sig svenska språket och matematikundervisningen på bästa sätt. I uppsatsen redogörs för matematiskt och språkligt lärande, samt den aktuella forskning som finns i ämnet. Detta ligger till grund för hur studien är utformad. Undersökningsgruppen består av 89 elever från åk 3 och 4. Eleverna är nivågrupperade i A- till E-nivå, beroende på språklig kompetens hos den enskilda eleven. Undersökningen visar att ju mer den enskilda eleven är nybörjare i svenska desto sämre resultat i svensktesten har den enskilda eleven haft på testen i matematik. Minoritetselever måste, i större utsträckning än vad som sker idag, erbjudas hjälp i svenska språket. En av orsakerna till att minoritetselever har svårt med matematiskt och språkligt lärande är att skolan har ett språk och samhället ett annat. Pedagogen behöver fundera på vilket sätt undervisningen bäst kan kombinera ett (skolans) formellt språkbruk med elevernas (eget) informella språk. Detta för att undervisningen ska komma alla elever tillgodo på bästa möjliga sätt.Nyckelord: minoritetselever, språk, matematik, skolan, modersmål, sv2 / The main purpose of the study has been to investigate how minotity students can profit best from the teaching of the Swedish language and mathematics. In this work, mathematics and linguistic learning is described along with the currunt research in the field. This forms the basis of how this study is designed. The examined group consists of 89 pupils in their third (3) and fourth (4) year of school. The pupils are grouped into levels A to E-level, dependig on the linguistic capability of the single student. The study shows that pupils who are at a beginner level in the Swedeish language scored worse on the Swedish test in mathematics. Minority students must, to a greater extent than today, be offered help in learning the Swedish language. One of the reasons that minority have problems with mathematics and linguistic learning is that the school and society formal use of language ande the students informal use of language best can be combined when teaching. This is necessary if all students are to profit from the education in an optimal way.Keywords: Minoritystudent, language, mathematics, school, native language, sv 2