The aim of my study is to get an idea of how some teachers use homework, what they consider a good homework is, and what considerations they take to the students' home circumstances. I have made a qualitative interview study with four middle school teachers. The results of my study show that teachers can flip the classroom and use so-called preparatory tasks. The time saving aspect is a strong reason they choose that model. That students are able to practice their own responsibility and perform meaningful homework seems to also be in focus, but the biggest reason they use flipped classrooms seems to be because it is a more equivalent homework then traditional homework, and that students and their guardians also appreciate the flipped classroom model as they become more involved in their children's schoolwork.

<p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med matematikläxor. För att kunna svara på det har jag valt att göra en kvalitativ enkätundersökning. De svarande är sex stycken undervisande matematiklärare med elever i år 1-5 och två stycken matematiklärarutbildare. Resultatet från enkätundersökningen visade att fördelarna med matematikläxor enligt pedagogerna är att eleverna får befästa och färdighetsträna sina kunskaper. De positiva effekterna som kan uppnås med hjälp av matematikläxor är snabbare inlärning och att föräldrarna blir involverade i sitt barns matematikutveckling. De nackdelar som finns med matematikläxorna enligt pedagogerna är att alla elever inte har samma tillgång till hjälp hemma vilket leder till att det blir svårt att göra läxan om de fastnar på något moment. Negativa effekter som matematikläxorna kan leda till är stress och att eleven tappar intresset för ämnet.</p>

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med matematikläxor. För att kunna svara på det har jag valt att göra en kvalitativ enkätundersökning. De svarande är sex stycken undervisande matematiklärare med elever i år 1-5 och två stycken matematiklärarutbildare. Resultatet från enkätundersökningen visade att fördelarna med matematikläxor enligt pedagogerna är att eleverna får befästa och färdighetsträna sina kunskaper. De positiva effekterna som kan uppnås med hjälp av matematikläxor är snabbare inlärning och att föräldrarna blir involverade i sitt barns matematikutveckling. De nackdelar som finns med matematikläxorna enligt pedagogerna är att alla elever inte har samma tillgång till hjälp hemma vilket leder till att det blir svårt att göra läxan om de fastnar på något moment. Negativa effekter som matematikläxorna kan leda till är stress och att eleven tappar intresset för ämnet.

No description available.

<p>Syftet med arbetet var att undersöka på vilket sätt några föräldrar och elever hanterar läxan som en del utav matematikundervisningen och vad föräldrars och elevers uppfattning är om den. Jag ville även se om det fanns någon koppling mellan elevers syn på matematikläxan och förälderns, samt skillnader i de olika föräldrarnas sätt att uppfatta och hantera den. Undersökningen gjordes genom åtta kvalitativa undersökningar med fyra mammor och deras respektive barn i lågstadiet.</p><p> Vad som framgick utav undersökningen var att inställningen till läxan skiljde sig betydligt mellan de två familjerna med invandrarbakgrund i motsats till de med helsvensk bakgrund. Barnens inställning skiljde sig dock inte så mycket från förälderns. Matematikläxan som metod bestod mestadels utav räkning av tal och var inte något som problematiserats utav samtliga parter. De svårigheter som stöttes på i samband med läxan var olika i diverse hem, i form utav uppställningar som ändrats i undervisningen, matematiska texter, samt språket. En önskan till mer information från läraren om hur föräldrarna kunde hantera matematikläxan önskades.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka grundskolelärares inställning till matematikläxor. Jag har genom kvalitativa intervjuer undersökt fem lärares inställning. Resultatet av studien visar att lärarna ger matematikläxor av olika anledningar. Repetera tidigare kunskaper, följa upp det som eleverna jobbat med i skolan, färdighetsträna och befästa kunskaper, upptäcka elevernas eventuella tankefel och försöka hjälpa dem att åtgärda det och information till hemmet är de viktigaste orsakerna för att ge eleverna matematikläxor.</p><p>Studiens slutsats är att alla intervjuade lärare anser att matematikläxor spelar en viktig roll vid elevernas inlärning. De ser på läxorna som hjälpmedel.</p>

Syftet med detta examensarbete är att undersöka grundskolelärares inställning till matematikläxor. Jag har genom kvalitativa intervjuer undersökt fem lärares inställning. Resultatet av studien visar att lärarna ger matematikläxor av olika anledningar. Repetera tidigare kunskaper, följa upp det som eleverna jobbat med i skolan, färdighetsträna och befästa kunskaper, upptäcka elevernas eventuella tankefel och försöka hjälpa dem att åtgärda det och information till hemmet är de viktigaste orsakerna för att ge eleverna matematikläxor. Studiens slutsats är att alla intervjuade lärare anser att matematikläxor spelar en viktig roll vid elevernas inlärning. De ser på läxorna som hjälpmedel.

Syftet med arbetet var att undersöka på vilket sätt några föräldrar och elever hanterar läxan som en del utav matematikundervisningen och vad föräldrars och elevers uppfattning är om den. Jag ville även se om det fanns någon koppling mellan elevers syn på matematikläxan och förälderns, samt skillnader i de olika föräldrarnas sätt att uppfatta och hantera den. Undersökningen gjordes genom åtta kvalitativa undersökningar med fyra mammor och deras respektive barn i lågstadiet. Vad som framgick utav undersökningen var att inställningen till läxan skiljde sig betydligt mellan de två familjerna med invandrarbakgrund i motsats till de med helsvensk bakgrund. Barnens inställning skiljde sig dock inte så mycket från förälderns. Matematikläxan som metod bestod mestadels utav räkning av tal och var inte något som problematiserats utav samtliga parter. De svårigheter som stöttes på i samband med läxan var olika i diverse hem, i form utav uppställningar som ändrats i undervisningen, matematiska texter, samt språket. En önskan till mer information från läraren om hur föräldrarna kunde hantera matematikläxan önskades.

No description available.

Syftet med examensarbetet är att utveckla en förståelse för läxor i en årskurs sexa. Vi vill ta reda på antalet läxor som eleverna i en klass kan få, men även ta reda på vad själva syftet med läxorna är. Vi vill fördjupa oss i om pedagogerna och elevernas uppfattning om läxor ger stöd för lärande. Nedan presenteras vår frågeställning till examensarbetet.•Vad är syftet med läxor?•Hur många läxor får en elev i genomsnitt i veckan enligt pedagogerna och eleverna?•Vad anser pedagogerna och eleverna om läxor?•Vad är pedagogernas och elevernas uppfattning om läxor ger stöd för lärande?I teoretisk bakgrund har vi valt att ta upp om tidigare forskning angående läxor och vi har även tagit upp tre olika teoretiker: Vygotskij, Piaget och Gardner. Vi har även valt att benämna den allmänna debatten kring läxan. För att få fram vårt empiriska material till undersökningen har vi valt att använda oss av kvalitativ forskningsmetodik, vi har valt att observera och göra kvalitativa intervjuer. I vårt resultat framkommer det vad eleverna och pedagogerna har föra synpunkter kring läxan som ett vanligt förekommande fenomen i skolan. Vår slutsats är att pedagogerna ger ut läxor för att eleverna ska befästa olika kunskaper, men att vissa pedagoger anser att en läxfri skola är ett alternativ.