Det finns indikationer på att det råder brister i skolans interkulturella arbete. Syftet med den här uppsatsen är att belysa denna problematik genom att undersöka hur elever med invandrarbakgrund ser på sina lärares interkulturella kompetenser. Undersökningen är genomförd med hjälp av intervjuer där elever på tre olika gymnasieskolor i Malmö har fått ge sina perspektiv på lärares förhållningssätt och arbetsmetoder. Resultatet antyder stora variationer mellan olika lärare. Berättelser om pedagoger som är öppna gentemot andra kulturer och som försöker att bedriva ett medvetet mångfaldsarbete framkom, men det fanns även elever som träffat oengagerade lärare och ibland även fördomsfulla och rent främlingsfientliga sådana. Generellt sett står det utifrån vittnesmålen klart att det interkulturella perspektivet knappast är någonting som har genomsyrat undervisningen under de intervjuade elevernas skolgång.

<p>Three different factors are thought to be involved in the increased segregation in Stockholm: the living segregation, scientific and political dissonances and the social economical factor. Many segregated areas have many inhabitants with foreign background. Schools in these areas have a higher number of students with lower grades compared to other schools with higher number of students that are ethnical Swedes. Jordbromalmsskolan is a school in Haninge kommun that is one of the seven schools in Stockholms suburbs where students graduate with the lowest grades. The school is suffering from a very bad reputation because of many problems like fights between students and lack of resources like purchase stop. The aim with this report is to find out what students believe is difficult with the schoolwork and thereby find the causes for why there is such a high number of student with low grades in Jordbro compared to other areas in Stockholm. Student’s thoughts and outlooks about Jordbromalmsskolans bad reputation will also be a focus through interviews with eight students, four student from class 8C and fours students from class 9C.</p><p>Results from the examinations showed that many students found it difficult to concentrate during class-time. Many students also found that they had lack in knowledge in the Swedish language which affected difficulties in reading and understanding of schoolbooks. Too many homework and tests is another factor that students think complicate there schoolwork.</p><p>Social studies and Science are the two subjects that majority of the students thought were the most difficult ones because of the difficult language and terms used in the literature. When it came to Jordbromalmsskolans bad reputation all the students disagree. No student that was interviewed wanted to change school and majority of the student’s get on well with their friends and teachers. The students believe that the schools bad reputation mostly depend on that the school has a high number of students with foreign backgrounds which has contributed to that many students finish school with low grades, one factor to this problem is believed to be the lacking knowledge in insecurity of the Swedish language.</p>

<p>Syftet med min uppsats är att redogöra för och diskutera hur en lärare arbetar med läslust och språkutveckling, samt hur hennes elever upplever denna undervisning. Läslust handlar om mycket mer än att bara tycka om att läsa böcker, såväl i skolan som på fritiden. Elever med läslust kan ta upp en bok att läsa som avkoppling, lika gärna som de kan se på tv.</p><p>För att undersöka mitt syfte har jag studerat en klass i en Stockholmsförort. Jag har intervjuat en lärare, samt fyra av hennes elever, för att ta reda på hur läraren arbetar med att skapa och upprätthålla läslusten hos eleverna, och hur eleverna uppfattar lärarens undervisning kring läslust. Jag har även gjort en enkätundersökning med alla elever i klassen, för att ta reda på hur de upplever läslust, och vad de tycker om lärarens arbetssätt för att skapa läslust.</p><p>Resultaten av min undersökning visar att det är skillnad mellan flickors och pojkars läsning. Oftast är det flickor som läser mest, vilket kan bero på flera faktorer. En anledning är att flickor har fler läsande förebilder och att många pojkar uppfattar läsning som omanligt, och de väljer därför bort det. Jag har även upptäckt att läraren inte medvetet arbetar med läslust, och att hennes elever inte upplever att läraren uppmuntrar dem till läsning.</p><p>Det är väldigt viktigt att elever har goda läsande förebilder som kan motivera och skapa nyfikenhet till läsning. Även att tidigt börja med läsning i skolan, samt att läraren har god bokkännedom och kan föra givande boksamtal efter att ha avslutat en bok, är viktigt. Det är betydande att läraren kan övertyga läsovana elever till att läsning är ett nöje, och att läraren hittar rätt bok till rätt elev.</p> / <p>My study’s aims are to describe and discuss how a teacher work with reading-inclination and language acquisition, and how her pupils perceive this teaching. Pupils that have reading-inclination can take a book and read it at home, as well as they can turn on the TV.</p><p>To achieve my aim I have studied a multilingual class in a suburb to Stockholm. I have interviewed one teacher and four of her pupils. I have also done a questionnaire-investigation with all the pupils in her class. I want to know if the teacher is aware of how she is working with the pupils to make them have reading-inclination while they are reading books. I would also like to know what the pupils think of reading-inclination and if they like to read.</p><p>The results of my study show that there is a large difference between the girls’ and the boys’ reading. The girls like to read more than the boys. One reason can be that girls have more reading models and that boys think reading is something feminine. I have also discovered that the teacher is not deliberately working with reading-inclination and her pupils don’t feel like she is encouraging them to read.</p><p>It’s very important with good role models that can justify and make the pupils curious about reading. It’s important for the pupils to start reading early in school, and for the teacher to have a good book-knowledge and lead profitable book-conversation after finishing a book. It’s also important for the teacher to convince pupils that are unaccustomed book-readers that reading is a pleasure, and to find the right book too the right pupil.</p>

Three different factors are thought to be involved in the increased segregation in Stockholm: the living segregation, scientific and political dissonances and the social economical factor. Many segregated areas have many inhabitants with foreign background. Schools in these areas have a higher number of students with lower grades compared to other schools with higher number of students that are ethnical Swedes. Jordbromalmsskolan is a school in Haninge kommun that is one of the seven schools in Stockholms suburbs where students graduate with the lowest grades. The school is suffering from a very bad reputation because of many problems like fights between students and lack of resources like purchase stop. The aim with this report is to find out what students believe is difficult with the schoolwork and thereby find the causes for why there is such a high number of student with low grades in Jordbro compared to other areas in Stockholm. Student’s thoughts and outlooks about Jordbromalmsskolans bad reputation will also be a focus through interviews with eight students, four student from class 8C and fours students from class 9C. Results from the examinations showed that many students found it difficult to concentrate during class-time. Many students also found that they had lack in knowledge in the Swedish language which affected difficulties in reading and understanding of schoolbooks. Too many homework and tests is another factor that students think complicate there schoolwork. Social studies and Science are the two subjects that majority of the students thought were the most difficult ones because of the difficult language and terms used in the literature. When it came to Jordbromalmsskolans bad reputation all the students disagree. No student that was interviewed wanted to change school and majority of the student’s get on well with their friends and teachers. The students believe that the schools bad reputation mostly depend on that the school has a high number of students with foreign backgrounds which has contributed to that many students finish school with low grades, one factor to this problem is believed to be the lacking knowledge in insecurity of the Swedish language.

Syftet med min uppsats är att redogöra för och diskutera hur en lärare arbetar med läslust och språkutveckling, samt hur hennes elever upplever denna undervisning. Läslust handlar om mycket mer än att bara tycka om att läsa böcker, såväl i skolan som på fritiden. Elever med läslust kan ta upp en bok att läsa som avkoppling, lika gärna som de kan se på tv. För att undersöka mitt syfte har jag studerat en klass i en Stockholmsförort. Jag har intervjuat en lärare, samt fyra av hennes elever, för att ta reda på hur läraren arbetar med att skapa och upprätthålla läslusten hos eleverna, och hur eleverna uppfattar lärarens undervisning kring läslust. Jag har även gjort en enkätundersökning med alla elever i klassen, för att ta reda på hur de upplever läslust, och vad de tycker om lärarens arbetssätt för att skapa läslust. Resultaten av min undersökning visar att det är skillnad mellan flickors och pojkars läsning. Oftast är det flickor som läser mest, vilket kan bero på flera faktorer. En anledning är att flickor har fler läsande förebilder och att många pojkar uppfattar läsning som omanligt, och de väljer därför bort det. Jag har även upptäckt att läraren inte medvetet arbetar med läslust, och att hennes elever inte upplever att läraren uppmuntrar dem till läsning. Det är väldigt viktigt att elever har goda läsande förebilder som kan motivera och skapa nyfikenhet till läsning. Även att tidigt börja med läsning i skolan, samt att läraren har god bokkännedom och kan föra givande boksamtal efter att ha avslutat en bok, är viktigt. Det är betydande att läraren kan övertyga läsovana elever till att läsning är ett nöje, och att läraren hittar rätt bok till rätt elev. / My study’s aims are to describe and discuss how a teacher work with reading-inclination and language acquisition, and how her pupils perceive this teaching. Pupils that have reading-inclination can take a book and read it at home, as well as they can turn on the TV. To achieve my aim I have studied a multilingual class in a suburb to Stockholm. I have interviewed one teacher and four of her pupils. I have also done a questionnaire-investigation with all the pupils in her class. I want to know if the teacher is aware of how she is working with the pupils to make them have reading-inclination while they are reading books. I would also like to know what the pupils think of reading-inclination and if they like to read. The results of my study show that there is a large difference between the girls’ and the boys’ reading. The girls like to read more than the boys. One reason can be that girls have more reading models and that boys think reading is something feminine. I have also discovered that the teacher is not deliberately working with reading-inclination and her pupils don’t feel like she is encouraging them to read. It’s very important with good role models that can justify and make the pupils curious about reading. It’s important for the pupils to start reading early in school, and for the teacher to have a good book-knowledge and lead profitable book-conversation after finishing a book. It’s also important for the teacher to convince pupils that are unaccustomed book-readers that reading is a pleasure, and to find the right book too the right pupil.