Syftet med arbetet är att undersöka hur ungdomar skapar en gemensam identitet i sin kamratgrupp samt hur individen inom gruppen påverkas av detta. Dessa studier är viktiga ur ett lärarperspektiv då läroplanen fastslår att en trygg identitet är en förutsättning för att ungdomarnas empatiska förmåga ska kunna utvecklas (Lpf 94). Teorier om identitetsskapande inom ungdomsgrupper prövas mot verkliga fall. Fokus ligger på hur kamratgrupper använder sig av symboler, riter och ”vi- och dem känsla” för att skapa gemenskap. Fyra gymnasieungdomar i ålder 18-19 år intervjuades för att synliggöra deras tankar om identitet, kamratgruppens betydelse och i vilken mån gruppen använder sig av de gemenskapsstrategier som tas upp i teorin. Resultatet visade att tre av fyra ungdomar såg kamraterna som en mycket viktig del i sina liv. Samtliga grupper använde sig av antingen symboler, riter eller ”vi- och dem känsla” för att skapa gemenskap och gruppidentitet. Tre av fyra intervjupersoner uppgav att kompisarna påverkade deras identitetsskapande positivt. Uppsatsens resultat pekar mot att den begreppsapparat som tidigare har använts för att analysera identitetsskapandet i slutna ungdomsgrupper även är användbar i studiet av gymnasieungdomars kamratgrupper. Nyckelord: Gruppidentitet, identitet, kamratgrupp, kompisar, ungdomar, ungdomsgrupper

This thesis examines what and in which language young people in Sweden with other linguistic backgrounds than Swedish read, as well as if they have access to the literature that they demand, how they use the library and what kind of role the library plays to them. The chosen method was quantitative and it consisted of a questionnaire as this method is useful in quantifying phenomena, which is the purpose of this thesis. The investigation shows that the studied population is bilingual. I hope that the thesis points out the range of the problems and that these issues need to be solved within the society and not the within the family. We need to make use of the resources of the young immigrants, as their cultural competence, in some cases even bi-cultural competence, can be useful for the Swedish society. Regarding group identity, whether Swedish or immigrant, part of the young immigrants perceive themselves as members of both these groups. It is however natural to have different identities in different circumstances. It is of importance that such roles, and the sub-identities that develop from them, are integrated into a harmonious entity. In order to reach this goal, the young people need access to literature in their own language in the library. It is not easy for a librarian to be familiar with names of current writers, which write books for young people in that many linguistic groups. A co-operation between the library and the teachers of native language could result in solving the problem and in purchases of books written by current writers from different linguistic groups being made. Finally it can be said that library is an important place for young people regarding studies, they also appreciate the accessibility of the library and the service-minded librarians. Other comments include wishes regarding more books in the native language, both literature and factual study books, more dictionaries and more new CD’s and films. / Uppsatsnivå: D

Det finns indikationer på att det råder brister i skolans interkulturella arbete. Syftet med den här uppsatsen är att belysa denna problematik genom att undersöka hur elever med invandrarbakgrund ser på sina lärares interkulturella kompetenser. Undersökningen är genomförd med hjälp av intervjuer där elever på tre olika gymnasieskolor i Malmö har fått ge sina perspektiv på lärares förhållningssätt och arbetsmetoder. Resultatet antyder stora variationer mellan olika lärare. Berättelser om pedagoger som är öppna gentemot andra kulturer och som försöker att bedriva ett medvetet mångfaldsarbete framkom, men det fanns även elever som träffat oengagerade lärare och ibland även fördomsfulla och rent främlingsfientliga sådana. Generellt sett står det utifrån vittnesmålen klart att det interkulturella perspektivet knappast är någonting som har genomsyrat undervisningen under de intervjuade elevernas skolgång.

Arbetets syfte har varit att genom kvalitativt metodtillämpning undersöka och jämföra vilka arbetsmetoder två ungdomsvägledare vid ett ungdomscentra, vilka saknar den treåriga studie- och yrkesvägledarutbildningen använder sig av i jämförelse med två utbildade studie- och yrkesvägledare vid AIC. Dessutom ville jag undersöka vilka deras huvudsakliga arbetsuppgifter och på vilket sätt dessa bemöter de vägledningssökande ungdomarna. När det gäller perspektiv från tidigare forskning behandlas professioner, ungdomsgrupper, vägledningssamtal samt samtalsmetodik och även om hur trender, tekniska innovationer kan inverka både på individen, samhället som vägledaren. De teorier som har använts har fokuserat på att tydliggöra det eklektiska perspektivet i vägledningsteorierna och att dessa i grunden utformats för andra ändamål än just enbart ren studie och yrkesvägledning. Utifrån kommunikationsteori samt professionella samtalsmodeller, vägledningsmodeller samtalar vägledarna, och skapar en bild tillsammans genom interaktioner med de vägledningssökande via det sagda och osagda. Undersökningens resultat visar att studie- och yrkesvägledarnas huvudsakliga arbetsuppgifter var att genom vägledningen få ungdomarna närmare arbetsmarknaden eller studier och därigenom göra dessa ekonomiskt självförsörjande. Ungdomsvägledarnas huvudsakliga arbetsuppgifter var att hjälpa ungdomarna samt erbjuda dem alternativ till en meningsfull fritid men likaså till studier eller arbete. Intervjupersonerna använder likartade arbetsmetoder vid vägledningssamtalen och likaså att dessa i bemötandet av ungdomarna förbereder sig innan mötet och försöker lära känna personerna innan de börjar vägledningen. Valfriheten är det som är skillnaden i bemötandet då vägledningen vid AIC inte är frivillig medan den är det på ungdomscentrat. / Methods and approach in Careers Guidance

Andledningen till att vi valt att undersöka Generation Z är för att vi som blivande studie- och yrkesvägledare kommer arbeta med dessa ungdomar. Generation Z är fortfarande unga men det hindrar dem inte från att vara uppkopplade på olika sociala medier. Aldrig tidigare har en generation haft så enkelt att hitta vad de söker efter. Den här generationen ligger i vårt intresse eftersom vi som framtida studie- och yrkesvägledare ska mer försöka knyta ihop säcken med all information som ges. / The reason that we have chosen to examine Generation Z is that we as a future career counselors will work with these young people. Generation Z is still young but it does not prevent them from being online on various social media. Never before has a generation have so easy to find what they are looking for. This generation is in our interest because as future career counselor will we try to tie together all the information provided.