Arbetets syfte har varit att genom kvalitativt metodtillämpning undersöka och jämföra vilka arbetsmetoder två ungdomsvägledare vid ett ungdomscentra, vilka saknar den treåriga studie- och yrkesvägledarutbildningen använder sig av i jämförelse med två utbildade studie- och yrkesvägledare vid AIC. Dessutom ville jag undersöka vilka deras huvudsakliga arbetsuppgifter och på vilket sätt dessa bemöter de vägledningssökande ungdomarna. När det gäller perspektiv från tidigare forskning behandlas professioner, ungdomsgrupper, vägledningssamtal samt samtalsmetodik och även om hur trender, tekniska innovationer kan inverka både på individen, samhället som vägledaren. De teorier som har använts har fokuserat på att tydliggöra det eklektiska perspektivet i vägledningsteorierna och att dessa i grunden utformats för andra ändamål än just enbart ren studie och yrkesvägledning. Utifrån kommunikationsteori samt professionella samtalsmodeller, vägledningsmodeller samtalar vägledarna, och skapar en bild tillsammans genom interaktioner med de vägledningssökande via det sagda och osagda. Undersökningens resultat visar att studie- och yrkesvägledarnas huvudsakliga arbetsuppgifter var att genom vägledningen få ungdomarna närmare arbetsmarknaden eller studier och därigenom göra dessa ekonomiskt självförsörjande. Ungdomsvägledarnas huvudsakliga arbetsuppgifter var att hjälpa ungdomarna samt erbjuda dem alternativ till en meningsfull fritid men likaså till studier eller arbete. Intervjupersonerna använder likartade arbetsmetoder vid vägledningssamtalen och likaså att dessa i bemötandet av ungdomarna förbereder sig innan mötet och försöker lära känna personerna innan de börjar vägledningen. Valfriheten är det som är skillnaden i bemötandet då vägledningen vid AIC inte är frivillig medan den är det på ungdomscentrat. / Methods and approach in Careers Guidance