Tidigare utförd forskning visar att särskilt begåvade elever inte alltid upptäcks och prioriteras i skolan så som den svenska skollagen kräver. Syftet med föreliggande studie är att undersöka lärarnas upplevda förutsättningar att bemöta och utmana de särskilt begåvade eleverna i skolan. Studien bygger på nio stycken kvalitativa intervjuer med lärare från Norrbotten vilka har analyserats med hjälp av tematisk analys. I den aktuella studien framgår det att skolans fokus ligger på de elever som har svårigheter att nå godkänt betyg. Studien vittnar dock om en stark önskan hos respondenterna att svara upp gentemot de särskilt begåvade elevernas behov trots att det är förbundet med ett flertal svårigheter. De huvudsakliga utmaningar som framkommer är bristen på resurser i form av kunskap, stöd och tid. Även om lärarna i den aktuella studien kan identifiera särskild begåvning finns en osäkerhet kring vem som egentligen är särskilt begåvad. Vidare tror lärarna i den aktuella studien att skolan varken ser eller utmanar de särskilt begåvade eleverna i tillräckligt hög grad och många efterlyser därför mer utbildning och kunskap, men också bättre kartläggning.

Syftet med denna studie var att få djupare kunskap om hur lärare beskriver och resonerar kring sitt användande av formativ bedömning i kemiundervisningen på högstadiet. Utifrån denna bakgrund har ett problemområde formulerats och avgränsats i följande frågeställning: Hur beskriver och resonerar lärare kring sitt användande av formativ bedömning i kemiundervisningen? Denna kvalitativa studie genomfördes med intervjuer av sex lärare som alla undervisar i kemi för årskurs 7–9. För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna användes semistrukturerade intervjuer. Detta för att både uppnå syftet och besvara frågeställningen så utförligt och välutvecklat som möjligt. Studiens resultat visar att lärare upplever att formativ bedömning är gynnsamt för elevens lärande i kemiämnet om det används på rätt sätt. Det som framkommer i studien är att det finns flera faktorer som påverkar användandet av formativ bedömning i kemiundervisningen, bland annat spelar lärarens kompetens och användning av olika strategier en avgörande roll. Studien visar även att lärarens egenutbildning, kunskaper i ämnet och ämnesdidaktiska kompetens, har betydelse för hur formativ bedömning används i praktiken. Studien visar också att elevernas upplevelser av formativ bedömning kan påverka användandet av olika former av formativ bedömning i kemiundervisningen, speciellt kamratbedömning.