<p>Bakgrunden till denna uppsats är att Försvarsmakten och även samhället i övrigt har förändrats mycket på de senaste 20åren. Både Försvarsmakten och samhället har blivit mer beroende av tekniska lösningar. Detta teknikberoende har gjort Försvarsmaktens förband mer utsatta för telekrigsförmågan. Samtidigt som Försvarsmaktens enheter har blivit mer teknikberoende så har de börjat att exponera sig mer genom att minska på användandet av fältlinjer. Genom att använda fältlinjer skyddar man sina egna signaler ifrån motståndarens telekrigsförmåga. Denna uppsats skall studera om det fortfarande finns en plats för fältlinjer i Försvarsmakten och i så fall hur vi skall använda fältlinjerna.</p><p>Metoden som används i denna uppsats är deskription. För att få fram fakta till uppsatsen har författaren använt intervjuer och litteratur som utgivits från Försvarsmakten.</p><p>Resultatet av uppsatsen kan sammanfattas med att fältlinjer är användabara inom organisationen och bör användas mer av Försvarsmaktens förband.</p>

Bakgrunden till denna uppsats är att Försvarsmakten och även samhället i övrigt har förändrats mycket på de senaste 20åren. Både Försvarsmakten och samhället har blivit mer beroende av tekniska lösningar. Detta teknikberoende har gjort Försvarsmaktens förband mer utsatta för telekrigsförmågan. Samtidigt som Försvarsmaktens enheter har blivit mer teknikberoende så har de börjat att exponera sig mer genom att minska på användandet av fältlinjer. Genom att använda fältlinjer skyddar man sina egna signaler ifrån motståndarens telekrigsförmåga. Denna uppsats skall studera om det fortfarande finns en plats för fältlinjer i Försvarsmakten och i så fall hur vi skall använda fältlinjerna. Metoden som används i denna uppsats är deskription. För att få fram fakta till uppsatsen har författaren använt intervjuer och litteratur som utgivits från Försvarsmakten. Resultatet av uppsatsen kan sammanfattas med att fältlinjer är användabara inom organisationen och bör användas mer av Försvarsmaktens förband.

Studiens syfte var att undersöka hur utvalda grundskollärare i de tidigare åren arbetar med andraspråkselever i matematikundervisningen med fokus på problemlösning. Detta då vi visste att språket har en betydande roll i matematiken och är en kritisk aspekt för andraspråkselever. Data samlades in genom fem intervjuer med verksamma lärare och en observation av en matematiklektion som hade fokus på problemlösning. Detta resulterade i att vi upptäckte att lärare inte anpassar sin matematikundervisning specifikt för andraspråkselever. De tog dock upp exempel på svårigheter som kan uppstå för andraspråkselever i problemlösningsuppgifter. Språket som ett hinder utgjorde en röd tråd i lärarnas svar.

En fallstudie på en stor gymnasieskola i Stockholmsområdet genomfördes under HT-2016, genom en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie. Alla elva elever på skolan med ett accelererande eller berikande stöd i matematik, inom ramen för den egna klassen, ingår i studien tillsammans med deras åtta olika lärare. Totalt genomfördes 15 enskilda intervjuer med ljudupptagning. Syftet med den här studien har varit att fastställa hur det aktuella stödet för de matematiskt begåvade eleverna är utformat, på den aktuella skolan, samt hur stödet är relaterat till gymnasieskolans sju förmågor. Med matematiskt begåvade elever menas här de cirka 5% av Sveriges elever som enligt Skolverket har en särskild matematisk begåvning. Ett ytterligare syfte har varit att kartlägga i vilken utsträckning elever med stödet anser att det stöd de får är tillfredsställande för dem. Studien visar att det inte finns någon policy eller strategi, på skolan, för hur elever som vill accelerera eller ha berikning skall tas om hand. Lärarna får därför göra sin egen bedömning, från fall till fall. Det framgår vidare att accelererande elever normalt fått en lärobok i en högre kurs, och därefter i princip fått klara sig själva. Berikning har tillhandahållits på i princip tre olika sätt: eleven har fått en annan lärobok i samma kurs, eleven har varit hänvisad till en speciell uppgiftsbank eller så har eleven utgjort en extra resurs i klassrummet. Stödet från läraren har vid både acceleration och berikning normalt varit mycket begränsat, på grund av tidsbrist. Studien visar även att hälften av lärarna inte själva kopplar förmågorna, i någon större utsträckning, till det stöd de ger eleverna. Den andra hälften av lärarna har däremot en relativt stark koppling till förmågorna. Analysen visar dock att det indirekt finns en relativt stark koppling till i princip alla förmågor, i det ”stöd” samtliga lärare i undersökningen ger. Slutligen, så framgår det även att hälften av de intervjuade eleverna inte är helt nöjda med sin situation på skolan, eftersom de inte blir tillräckligt utmanade. Det dessa elever saknar mest är: diskussioner med läraren eller likasinnade, svårare övningsuppgifter samt en egen lärarledd matematikgrupp.

Syftet med följande arbete är att ta reda på hur det särskilda stödet i matematik ser ut i två olika kommuner. Vi vill även ta reda på hur matematikundervisningen ser ut i förhållande till de förmågor som undervisningen i matematik ska fokuseras på att utveckla, enligt kursplanen i matematik. Studien baseras på totalt sex fallbeskrivningar där observation och intervju är metoderna vi använder för att få fram ett resultat. Arbetet ger en översikt över vad tidigare forskning kommit fram till när det gäller matematikundervisning. De teorier vi lyfter fram i arbetet är Griffins (2007) teorier om de tre världarna – världen av verkliga kvantiteter, världen att räkna och världen av formella symboler, samt Vygotskys (1986) teorier om den proximala zonen, språket som ett meriderande verktyg och att intellektuell utveckling sker i social samvaro med andra. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att det särskilda stödet i matematik aldrig kan se likadant ut för alla, men att i de fall där det särskilda stödet sker utanför klassens ram finns viktiga faktorer att ha i åtanke. För att eleverna ska ha samma förutsättningar som sina klasskamrater att uppnå kunskapskraven i matematik ställer det särskilt stora krav på läraren, då denne inte har stöd i de normal- och högpresterande eleverna för att de svagare ska kunna utvecklas via den proximala zonen. Vidare ligger det ett stort ansvar på läraren att se till att matematiska samtal sker, så att eleverna utvidgar sitt matematiska ordförråd. Samtalet är grunden för att träna förmågorna i kursplanen i matematik, vilket leder till matematisk förståelse. Genom att använda öppna frågor i matematikundervisningen kan alla förmågor i kursplanen i matematik utvecklas.

<p>Vid genomföranden av markoperationer tillämpas de grundläggande förmågorna, verkan, rörelse, skydd, ledning, underrättelser - information samt uthållighet. Under slaget vid Isonzo 1917 nådde den österrikisk-ungerska och tyska styrkan stora framgångar genom nyttjandet av dessa förmågor mot sin italienska motståndare.</p><p>I den här uppsatsen är Rommels styrkor i fokus under tiden den 25 och 26 oktober 1917. Specifika händelser vid den tidpunkten är vägspärren som tyskarna upprättade på Savogonavägen samt framryckningen till byn Jevscek och intagandet av denna. En fallstudie av dessa händelser har genomförts.</p><p> Syftet med uppsatsen är att studera hur Rommel nyttjade de grundläggande förmågorna. Detta har gjorts genom att använda de sex grundläggande förmågorna som en teoretisk modell. För att identifiera vilka förmågor som var mest framträdande har en fallstudie av de ovan nämnda händelserna studerats.</p><p>Analysen visar att det är svårt att avgöra vilken förmåga som var mest framträdande och att det fanns ett ömsesidigt beroende av förmågorna sinsemellan. Resultatet av uppsatsen är att <em>skydd</em> och<em> underrättelser - information</em> var förmågor som var särskilt framträdande för Rommels taktiska framgångar under slaget vid Isonzo.</p> / <p>For the implementation of ground operations the basic abilities effect, mobility, protection, leadership, intelligence - information and endurance is apply. During the battle of the Isonzo in 1917 the Austro - Hungarian and German forces reached great success by using these abilities against their Italian opponents.</p><p>In this paper I have focused on Rommel's forces on the 25 and 26 of October in 1917.</p><p>Specific events at that time were the roadblock which the Germans prepared in Savogona road and the march and the occupation of the village Jevscek. A case study of these events has been implemented. The purpose of the paper was to study how Rommel used the basic abilities. This has been done by using the six basic abilities as a theoretical model. In order to identify the most prominent abilities, a case study has been carried out.  The analysis shows the difficulty of determining the most crucial ability and that the abilities are interdependent on each other. The results of the paper are that <em>protection </em>and <em>intelligence - information</em> were abilities that had most significant impact on Rommel's tactical successes during the battle of Isonzo.</p>

Vid genomföranden av markoperationer tillämpas de grundläggande förmågorna, verkan, rörelse, skydd, ledning, underrättelser - information samt uthållighet. Under slaget vid Isonzo 1917 nådde den österrikisk-ungerska och tyska styrkan stora framgångar genom nyttjandet av dessa förmågor mot sin italienska motståndare. I den här uppsatsen är Rommels styrkor i fokus under tiden den 25 och 26 oktober 1917. Specifika händelser vid den tidpunkten är vägspärren som tyskarna upprättade på Savogonavägen samt framryckningen till byn Jevscek och intagandet av denna. En fallstudie av dessa händelser har genomförts.  Syftet med uppsatsen är att studera hur Rommel nyttjade de grundläggande förmågorna. Detta har gjorts genom att använda de sex grundläggande förmågorna som en teoretisk modell. För att identifiera vilka förmågor som var mest framträdande har en fallstudie av de ovan nämnda händelserna studerats. Analysen visar att det är svårt att avgöra vilken förmåga som var mest framträdande och att det fanns ett ömsesidigt beroende av förmågorna sinsemellan. Resultatet av uppsatsen är att skydd och underrättelser - information var förmågor som var särskilt framträdande för Rommels taktiska framgångar under slaget vid Isonzo. / For the implementation of ground operations the basic abilities effect, mobility, protection, leadership, intelligence - information and endurance is apply. During the battle of the Isonzo in 1917 the Austro - Hungarian and German forces reached great success by using these abilities against their Italian opponents. In this paper I have focused on Rommel's forces on the 25 and 26 of October in 1917. Specific events at that time were the roadblock which the Germans prepared in Savogona road and the march and the occupation of the village Jevscek. A case study of these events has been implemented. The purpose of the paper was to study how Rommel used the basic abilities. This has been done by using the six basic abilities as a theoretical model. In order to identify the most prominent abilities, a case study has been carried out.  The analysis shows the difficulty of determining the most crucial ability and that the abilities are interdependent on each other. The results of the paper are that protection and intelligence - information were abilities that had most significant impact on Rommel's tactical successes during the battle of Isonzo.

Due to the new demands put upon combat vehicles of today the development quickly strives for-ward. With developers and experts across the globe working to meet the needs of tomorrows armies. The question we ask ourselves is what will be the characteristics of these vehicles. In order to be able to categorize combat vehicle and analyze its characteristics we use the principles of war. Based on J.F.C Fullers theory from the early 19 hundreds that anything can be analysed using these principles, through a modern interpretation of the Swedish army, we can categorise the present and future abilities of combat vehicles. This interpretation includes lethality, mobility, protection, sustainability, command and intelligence. The future is represented by several articles regarding upcoming projects and future plans of vehicle developers and customers. This is some-thing witch has never been done before and gives us new ways of interpreting the role of the ar-moured fighting vehicle in the future of land warfare. The essay identifies lethality, mobility and protection as the most important principles of todays armoured fighting vehicles, witch diverts from the judgment that the most important principles of armoured fighting vehicles of the future will be mobility, protection, sustainability and command. / På grund av nya krav på stridsfordon så sker utvecklingen snabbt och offensivt. Experter och industrier världen över gör sitt yttersta för att möta behoven av framtidens arméer. Frågan som här ställs är hur dessa fordon kommer att se ut och vilka egenskaper kommer de ha. För att kunna kategorisera och analysera stridsfordonets och dess egenskaper används uppdragstaktikens grund-läggande förmågor. Detta baseras på J.F.C. Fullers teori om att förmågorna är tillämpbara på allt som gäller krigföring. Enligt svensk doktrin består de grundläggande förmågorna av verkan, rör-lighet, skydd, uthållighet, ledning och underrättelser/information. Det som undersöks är synsättet på framtidens stridsfordon i ett antal artiklar. Detta har aldrig gjorts tidigare i samma omfattning och ger oss möjlighet att se stridsfordonets roll i framtidens konflikter i nytt ljus. I uppsatsen identifieras verkan, rörlighet och skydd som de viktigaste förmågorna för dagens stridsfordon, vilket skiljer sig från resultatet att de viktigaste förmågorna för framtidens stridsfor-don kommer att vara rörlighet, skydd, uthållighet och ledning.

Denna uppsats undersöker en av Försvarsmaktens senaste utvecklade förmågor, Psykologiska operationer (Psyops). Tankar och förmågor som har med psykologiska operationer att göra har alltid existerat i militära organisationer men konceptet Psyops är en nyare benämning på ämnet. Syftet med uppsatsen är att utreda om de finns användningsområden i en reguljär konflikt inom det egna rikets gränser, för det svenska Psyopsförbandet. Metoden som författaren har använt sig av är en kvalitativ deskriptiv metod samt en argumentationsanalys där Psyops vara eller icke vara inom det svenska invasionsförsvaret undersöks. Inledningsvis kommer en beskrivning över valt teoretiskt ramverk, de grundläggande förmågorna, samt en beskrivning över vad Psyops innebär. Efter det kommer en analysdel där de grundläggande förmågorna används som ett analysverktyg för att resultera i slutsatser om tänkbara användningsområden för Psyops i en nationell kontext. Dessa slutsatser presenteras i resultatkapitlet. Slutsatserna som dras är att det finns användningsområden för Psyops i en reguljär konflikt inom det egna riket. Möjliga specifika användningsområden som presenteras är Informatörstjänst, counter Psyops samt som CIMIC-förband. / This is an essay that will analyze one of the Swedish armed forces newest capabilities, Psychological operations (Psyops). Thoughts and capabilities that concern psychological operations have always existed in military organizations but the concept of Psyops is the latest choice of words for it. The purpose of the essay is investigate how the Swedish Psyops unit can be used in a regular war, within the own borders. The method and techniques that is used in the essay is a qualitative description method and a argument analysis. At first the theoretical framework that is used will be explained. In the same chapter the meaning of the concept Psyops will be explained. The next chapter contents an analyzeof the material presented in the chapter before. Here the author will use the theoretical framework as a tool for analyze that will lead to the conclusions and answers to the questions of the essay. Finally in the result chapter the conclusions will be presented. The conclusion that is made is that there are suitable applications in a regular conflict, for the Swedish Psyops unit. More specific areas of application for the unit is informational service, counter psyops and CIMIC.

In this thesis there have been identified that there is a window in research between the two phenomena on (1) how pirates have influenced the global economy and (2) how tactics adaptation between the actors in the Gulf of Aden and around the Somali basin have affected each other. The purpose is to investigate this relationship between the fundamental capabilities and the cost of tactical adaptation. With a theory-developing approach I try to explain how these two phenomena affects our ways of distinguishing maritime tactic effectiveness. The result of the paper is that there is a difference between the tactically effective and the most cost-effective tactical adaptation. The theory of the fundamental capabilities boundaries to cost, illuminates which tactical adaptation to be the most efficient, both cost-effective and tactically efficient and that is passive measures.