Denna uppsats undersöker en av Försvarsmaktens senaste utvecklade förmågor, Psykologiska operationer (Psyops). Tankar och förmågor som har med psykologiska operationer att göra har alltid existerat i militära organisationer men konceptet Psyops är en nyare benämning på ämnet. Syftet med uppsatsen är att utreda om de finns användningsområden i en reguljär konflikt inom det egna rikets gränser, för det svenska Psyopsförbandet. Metoden som författaren har använt sig av är en kvalitativ deskriptiv metod samt en argumentationsanalys där Psyops vara eller icke vara inom det svenska invasionsförsvaret undersöks. Inledningsvis kommer en beskrivning över valt teoretiskt ramverk, de grundläggande förmågorna, samt en beskrivning över vad Psyops innebär. Efter det kommer en analysdel där de grundläggande förmågorna används som ett analysverktyg för att resultera i slutsatser om tänkbara användningsområden för Psyops i en nationell kontext. Dessa slutsatser presenteras i resultatkapitlet. Slutsatserna som dras är att det finns användningsområden för Psyops i en reguljär konflikt inom det egna riket. Möjliga specifika användningsområden som presenteras är Informatörstjänst, counter Psyops samt som CIMIC-förband. / This is an essay that will analyze one of the Swedish armed forces newest capabilities, Psychological operations (Psyops). Thoughts and capabilities that concern psychological operations have always existed in military organizations but the concept of Psyops is the latest choice of words for it. The purpose of the essay is investigate how the Swedish Psyops unit can be used in a regular war, within the own borders. The method and techniques that is used in the essay is a qualitative description method and a argument analysis. At first the theoretical framework that is used will be explained. In the same chapter the meaning of the concept Psyops will be explained. The next chapter contents an analyzeof the material presented in the chapter before. Here the author will use the theoretical framework as a tool for analyze that will lead to the conclusions and answers to the questions of the essay. Finally in the result chapter the conclusions will be presented. The conclusion that is made is that there are suitable applications in a regular conflict, for the Swedish Psyops unit. More specific areas of application for the unit is informational service, counter psyops and CIMIC.

Sverige ändrade säkerhetspolitisk inriktning 2022 när man valde att ansöka om medlemskap i Nato. Våren 2024 godkändes Sverige som Natos 32 medlemsland. En historisk händelse för nationen efter drygt 200 år av alliansfrihet. En stor förändring som påverkar Sveriges totalförsvar i allmänhet och Försvarsmakten i synnerhet. Syftet med den här studien har varit att förstå organisatoriska problemområden för Försvarsmaktens militärstrategiska funktion, militärstrategisk kommunikation, i samband med att integreringen i Nato inleds.  Författarna har utifrån ett strukturellt perspektiv genomfört en kvalitativ studie genom att intervjua personal vid Försvarsmaktens högkvarter. Respondenterna var fördelade på sakkunniga och generalister, som dagligen arbetar i eller ofta kommer i nära kontakt med funktionen. Studien sammanfattar ett antal problemområden kring organisationsstruktur och dess differentierande alternativ för arbetsdelning och integrerande alternativ för samordning. Den tar också upp en del kommunikativa utmaningar för Försvarsmakten i och med Sveriges inträde i Nato. Slutsatserna studien lett fram till är att Försvarsmakten har en dysfunktionell organisationsdesign för Militärstrategisk kommunikation, vilket försvårar samordningen av funktionen inom den nationella verksamheten och med Nato. Militärstrategisk kommunikation behöver en mer centraliserad ledning och styrning med mandat att utveckla Milstratkom-organisationen och dess förmågor för att öka kompetensen och möta kraven från Nato. Försvarsmakten behöver omstrukturera funktionenMilitärstrategisk kommunikation för en effektiv integrering i Nato. Parallella ledningsstrukturer försvårar effektivt samordning och ledning av militärstrategisk kommunikation, vilket kan skapa friktioner och ineffektivitet i Försvarsmaktens Natoarbete. Den Militärstrategiska kommunikationen kommer vara mer politiskt styrd och påverkas i stor utsträckning av Nato. / Sweden changed its security policy direction in 2022 when it chose to apply for membership in NATO. In spring 2024, Sweden was approved as NATO's 32nd member country. A historic event for the nation after more than 200 years of not being a member of any security alliance. This significant change impacts Sweden's overall defense policy, particularly the Swedish Armed Forces. The purpose of this study has been to understand organizational challenges related to the military strategic function of the Swedish Armed Forces, specifically military strategic communication, in the context of NATO integration. The authors conducted a qualitative study from a structural perspective by interviewing personnel at the Swedish Armed Forces headquarters. Respondents were divided into experts and generalists who work daily or frequently interact with this function. The study summarizes several problem areas related to organizational structure, including differentiating options for division of labor and integrating options for coordination. It also highlights some communication challenges for the Swedish Armed Forces due to Sweden's entry into NATO. The conclusions drawn from the study indicate that the Swedish Armed Forces have a dysfunctional organizational design for Military Strategic Communication, which complicates coordination both nationally and with NATO. To enhance competence and meet NATO’s requirements, Military Strategic Communication needs more centralized leadership and governance, with a mandate to develop the function within theorganization. The Swedish Armed Forces needs to restructure its Military Strategic Communication organization to enable effective integration with NATO. Parallel management structures hinder efficient coordination and leadership of Military Strategic Communication, potentially causing friction and inefficiency in the Swedish Armed Forces’ NATO operations. The Military Strategic Communication will be significantly politically directed and largely influenced by NATO.

<p>Informationsoperationer utgör idag en allt viktigare del i svenska internationella uppdrag. Inom informationsoperationer sorterar funktionerna Psykologiska operationer (psyops) och Civil-Militär samverkan (CIMIC). Enligt grundsynen för informationsoperationer skall CIMIC utgöra en stödfunktion åt psyops under internationella insatser. Dock är inte samarbetet mellan parterna närmare preciserat och beskrivet i Försvarsmaktens dokumentation. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur funktionen psyops inom Försvarsmakten kan stöttas av stödfunktionen CIMIC vid en internationell insats.</p><p>För att uppnå syftets ambition använder uppsatsen sig av en deskriptiv metod i syfte att empiriskt beskriva funktionernas karaktärer och egenskaper. Analysram utgörs av Cialdinis teorier om påverkan av människor och av Agrells teorier om underrättelseanalysens problematik.</p><p>Resultatet för uppsatsen visar att psyops är i stort behov av kulturella underrättelser om utpekade målgrupper i operationsområdet. CIMIC har enligt analysramen goda möjligheter att genom sitt mångfacetterade kontaktnät och möjligheten att genomföra riktade projekt, inhämta underrättelser väl anpassade efter psyops behov.</p> / <p>Information operations constitute a more and more important part of the Swedish international operations, where Psychological Operations (PSYOPS) and Civil-Military Cooperation (CIMIC) are included. Due to the basic view of Swedish information operations CIMIC is meant to have a support function for PSYOPS during international operations. This function of support is however only briefly specified in the documentation of the Swedish Armed Forces. The essay aims at describing and analysing how Swedish PSYOPS can receive support from CIMIC during an international operation.</p><p>The essay specifically intends to describe PSYOPS and CIMIC individual  characteristics and features. The analysis has been carried out with the help of a descriptive method.</p><p>To create a theoretical frame for the analysis Cialdinis theory on human influence and Agrells theory on the complexity of the intelligence analysis have been used.</p><p>The results of the essay show that PSYOPS is in great need of cultural intelligence gained from the appointed target audiences in the operation area. CIMIC has according to the analysis a good potential concerning collecting cultural intelligence thanks to its well-developed circle of contacts and its possibilities to accomplish CIMIC projects. </p>

Informationsoperationer utgör idag en allt viktigare del i svenska internationella uppdrag. Inom informationsoperationer sorterar funktionerna Psykologiska operationer (psyops) och Civil-Militär samverkan (CIMIC). Enligt grundsynen för informationsoperationer skall CIMIC utgöra en stödfunktion åt psyops under internationella insatser. Dock är inte samarbetet mellan parterna närmare preciserat och beskrivet i Försvarsmaktens dokumentation. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur funktionen psyops inom Försvarsmakten kan stöttas av stödfunktionen CIMIC vid en internationell insats. För att uppnå syftets ambition använder uppsatsen sig av en deskriptiv metod i syfte att empiriskt beskriva funktionernas karaktärer och egenskaper. Analysram utgörs av Cialdinis teorier om påverkan av människor och av Agrells teorier om underrättelseanalysens problematik. Resultatet för uppsatsen visar att psyops är i stort behov av kulturella underrättelser om utpekade målgrupper i operationsområdet. CIMIC har enligt analysramen goda möjligheter att genom sitt mångfacetterade kontaktnät och möjligheten att genomföra riktade projekt, inhämta underrättelser väl anpassade efter psyops behov. / Information operations constitute a more and more important part of the Swedish international operations, where Psychological Operations (PSYOPS) and Civil-Military Cooperation (CIMIC) are included. Due to the basic view of Swedish information operations CIMIC is meant to have a support function for PSYOPS during international operations. This function of support is however only briefly specified in the documentation of the Swedish Armed Forces. The essay aims at describing and analysing how Swedish PSYOPS can receive support from CIMIC during an international operation. The essay specifically intends to describe PSYOPS and CIMIC individual  characteristics and features. The analysis has been carried out with the help of a descriptive method. To create a theoretical frame for the analysis Cialdinis theory on human influence and Agrells theory on the complexity of the intelligence analysis have been used. The results of the essay show that PSYOPS is in great need of cultural intelligence gained from the appointed target audiences in the operation area. CIMIC has according to the analysis a good potential concerning collecting cultural intelligence thanks to its well-developed circle of contacts and its possibilities to accomplish CIMIC projects.

<p>I USA infördes begreppet informationsoperationer i mitten av 1990-talet och det har sedan dess skett en stor utveckling inom detta fält. Även i den svenska Försvarsmakten har konceptetinformationsoperationer införts och en utveckling och uppbyggnad av förmågor inom detta koncept pågår. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida konceptet informationsoperationers uppkomst i Försvarsmakten kan utgöra ett exempel på idéspridning. Utgångspunkten är att USA som en av världens ledande försvarsmakter är trendsättare för andra försvarsmakter i västvärlden, däribland den svenska Försvarsmakten. Med utgångspunkt i teorin om idéspridning undersöks om den amerikanska idén om informationsoperationer har spridit sig och snappats upp av Försvarsmakten som sedan översatt idén efter sina egna förutsättningar. Uppsatsen beskriver informationsoperationers uppkomst i USA och hur begreppet har fått fäste och utvecklats i Försvarsmakten. Vidare beskrivs hur idén tagit organisatorisk form i Försvarsmakten i syfte att utifrån teorin om lokal översättning undersöka hur detta skiljer sig från det amerikanska konceptet. I slutsatserna konstateras att teorin om idéspridning är tillämpbar i det här fallet och att det också skett vissa anpassningar av idén när Försvarsmakten implementerat den i sin egen organisation.</p> / <p>The concept of information operations was introduced in the US in the middle of the 1990’s and has since that time developed and a lot of things have happened in that field during the last decade. The development of information operations is going on in the Swedish Armed Forces as well. The purpose of this essay is to study whether the introduction of the concept of information operationsin the Swedish Armed Forces can be seen as an example of the spreading of ideas according to new institutional theory. With the premise that the US, with one of the worlds leading armed forces, functions as a trend setter for other nations in the western part of the world this essay investigates if it is the American idea about information operations that has been adopted by the Swedish Armed Forces. Furthermore it investigates whether the idea, if it has been adopted, has been copied or translated to fit the new organization. The essay starts with describing the concept of informationoperations in the US, how it was introduced and how it is currently used. Then follows a presentation about how information operations, as a concept, has developed in the Swedish Armed Forces. Differences between how the concept of information operations has been implemented in the organizations is presented and discussed in order to try the theory about local translation of ideas. The major conclusions is that the concept of information operations’ introduction in the Swedish armed forces can function as an example of the new institutional theory about the spreading of ideas and that there has been some adaptations of the concept in order to fit the organization.</p>

I USA infördes begreppet informationsoperationer i mitten av 1990-talet och det har sedan dess skett en stor utveckling inom detta fält. Även i den svenska Försvarsmakten har konceptetinformationsoperationer införts och en utveckling och uppbyggnad av förmågor inom detta koncept pågår. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida konceptet informationsoperationers uppkomst i Försvarsmakten kan utgöra ett exempel på idéspridning. Utgångspunkten är att USA som en av världens ledande försvarsmakter är trendsättare för andra försvarsmakter i västvärlden, däribland den svenska Försvarsmakten. Med utgångspunkt i teorin om idéspridning undersöks om den amerikanska idén om informationsoperationer har spridit sig och snappats upp av Försvarsmakten som sedan översatt idén efter sina egna förutsättningar. Uppsatsen beskriver informationsoperationers uppkomst i USA och hur begreppet har fått fäste och utvecklats i Försvarsmakten. Vidare beskrivs hur idén tagit organisatorisk form i Försvarsmakten i syfte att utifrån teorin om lokal översättning undersöka hur detta skiljer sig från det amerikanska konceptet. I slutsatserna konstateras att teorin om idéspridning är tillämpbar i det här fallet och att det också skett vissa anpassningar av idén när Försvarsmakten implementerat den i sin egen organisation. / The concept of information operations was introduced in the US in the middle of the 1990’s and has since that time developed and a lot of things have happened in that field during the last decade. The development of information operations is going on in the Swedish Armed Forces as well. The purpose of this essay is to study whether the introduction of the concept of information operationsin the Swedish Armed Forces can be seen as an example of the spreading of ideas according to new institutional theory. With the premise that the US, with one of the worlds leading armed forces, functions as a trend setter for other nations in the western part of the world this essay investigates if it is the American idea about information operations that has been adopted by the Swedish Armed Forces. Furthermore it investigates whether the idea, if it has been adopted, has been copied or translated to fit the new organization. The essay starts with describing the concept of informationoperations in the US, how it was introduced and how it is currently used. Then follows a presentation about how information operations, as a concept, has developed in the Swedish Armed Forces. Differences between how the concept of information operations has been implemented in the organizations is presented and discussed in order to try the theory about local translation of ideas. The major conclusions is that the concept of information operations’ introduction in the Swedish armed forces can function as an example of the new institutional theory about the spreading of ideas and that there has been some adaptations of the concept in order to fit the organization.