The Battle of Breitenfeld took place in 1631, during the 30-year war. It was the biggest battle the Swedish army has participated in. The essay analyses the battle from a Swedish-Saxon perspective, using the basic skills, ground tactical principles and management philosophy of decentralized command. The essay is based on a case study stemming from a qualitative text analysis, and is as such divided into three parts. The first part of the essay describes my theory, and explains what the different terms stand for. The second part narrates the battle and the participating armies. Finally, in the third part, I analyze the Battle of Breitenfeld with the theories. The main question the essay aims to answer is: How can the Battle of Breitenfeld be explained with the help of the basic skills, ground tactical principles and decentralized command? To answer that question two research questions were used:Which of the basic skills and ground tactical principles were crucial for the Swedish-Saxon side to achieve victory? Can traces of decentralized command in the Swedish army be found? The essay concludes that Gustavus Adolphus built the Swedish armed forces with a sharp increase in the number of self-thinking officers and non commissioned officers which indicates that decentralized command, to some extent, was used.The also derives at the conclusion that effective use of a combination between firepower, maneuver and concentration of mass were crucial to the Swedish-Saxon victory. / Slaget vid Breitenfeld utspelades under 30-åriga kriget, år 1631, och var det största slag som en svensk armé har deltagit i. I detta arbete analyseras slaget ur ett svensksachsiskt perspektiv medhjälp av de grundläggande förmågorna, marktaktiska grundprinciperna och ledningsfilosofin uppdragstaktik. Arbetet bygger på en fallstudie baserad på en kvalitativ textanalys och är i stort uppdelat i tre delar. I den första delen beskriver jag min teori och redogör för vad de olika begreppen står för. I andra delen återberättar jag kortfattat slaget och hur de deltagande arméerna såg ut. Slutligen i tredje delen analyserar jag slaget vid Breitenfeld utifrån mina teorier. Mina forskningsfrågor är: Hur kan utgången av slaget vid Breitenfeld förklaras med hjälp av de grundläggande förmågorna, de marktaktiska grundprinciperna och uppdragstaktik? Var några av de grundläggande förmågorna eller marktaktiska grundprinciperna avgörande för den svensk-sachsiska sidans seger? Kan man se spår av uppdragstaktik hos den svenska armén? Gustav II Adolfs uppbyggnad av den svenska krigsmakten med det kraftiga ökandet av antalet självtänkande officerare och underbefäl påvisar att uppdragstaktik till viss del användes. Det effektiva användandet av en kombination mellan verkan, rörelse och kraftsamling av eld var de förmågor och principer som jag anser var avgörande för den svensk-sachsiska sidans seger.

<p>Världen är i ständig förändring, så även de krig och konflikter som utkämpas. Aktörerna utgörs inte längre enbart av nationer utan innefattas även ickestatliga aktörer. År 2000 utsattes amerikanska fartyget USS Cole för en asymmetrisk attack, där en ickestatlig aktör, genom asymmetrisk krigföring, åsamkade stor skada med relativt ringa medel. Denna typ av krigföring och hot är någonting relativt nytt inom den marina arenan. Uppsatsen syftar till att undersöka om ubåt typ Gotland är en potent plattform att nyttja vid en internationell insats med asymmetrisk hotbild. Uppsatsen bygger på att ubåt typ Gotlands förmågor jämförs med krav på förmågor, för att möta asymmetriska hot i en marin miljö. Krav på förmågor och Gotlands förmågor kategoriseras enligt variabler som utgörs av de sex grundläggande förmågorna. Genom analys och diskussion erhålls ett resultat för vardera variabel. Materialet som används är, för Gotlands del, officiell information om teknisk utrustning och prestanda, utgivet av tillverkandeföretag. Resultatet pekar på att ubåt typ Gotland som autonom enhet ej möter de krav som ställs, avseende verkan. Bestyckningen är inte lämplig att nyttja mot asymmetriska hot, med hänsyn till aspekter om insatsregler och proportionalitetsprincipen. Förutsatt att Gotland opererar i undervattensläge är dess förmåga till skydd och rörlighet god. Ubåt typ Gotland genom dess, för ubåtar, unika förmåga till dold spaning är det en värdefull resurs som kan nyttjas vid internationella insatser med asymmetriska hot.</p> / <p>The world is in constant transformation, so even wars and conflicts being waged. Actors of war, nowadays, not only consist of nations, but also involve non-governmental actors. In the year 2000, the American warship USS Cole was exposed to an asymmetric attack, whereby a non-governmental actor caused large damage using relatively modest resources. This type of warfare and threats are, so far, relatively new and uncommon within the marine environment. The aim of this essay is to investigate whether the Gotland class submarine is a potent platform to be used within an international operation consisting of asymmetric threats. The essay is based upon a comparison between the abilities of the Gotland class submarine and abilities required to deal with asymmetric threats in a marine environment. The abilities required and the abilities inherent of the Gotland class submarine are categorized according to a set of variables, based upon the six fundamental abilities. Through analysis and discussion, results will be obtained for each variable. The material, used for description of the Gotland class submarine, is public information of technical equipment and its performance, published by the manufacturing companies. The results indicate that the Gotland class submarine, seen as an autonomous entity, do not meet the requirements, regarding the ability of effect. The armament is not suitable for use against asymmetric threats, taking rules of engagement and the principle of proportionality into consideration. Predicting that the Gotland class submarine operates submerged, their ability of protection and movement is satisfying. The Gotland class submarine, because of its unique ability to accomplish reconnaissance operations submerged, is a valuable resource to use in international operations consisting of asymmetric threats.</p>

Världen är i ständig förändring, så även de krig och konflikter som utkämpas. Aktörerna utgörs inte längre enbart av nationer utan innefattas även ickestatliga aktörer. År 2000 utsattes amerikanska fartyget USS Cole för en asymmetrisk attack, där en ickestatlig aktör, genom asymmetrisk krigföring, åsamkade stor skada med relativt ringa medel. Denna typ av krigföring och hot är någonting relativt nytt inom den marina arenan. Uppsatsen syftar till att undersöka om ubåt typ Gotland är en potent plattform att nyttja vid en internationell insats med asymmetrisk hotbild. Uppsatsen bygger på att ubåt typ Gotlands förmågor jämförs med krav på förmågor, för att möta asymmetriska hot i en marin miljö. Krav på förmågor och Gotlands förmågor kategoriseras enligt variabler som utgörs av de sex grundläggande förmågorna. Genom analys och diskussion erhålls ett resultat för vardera variabel. Materialet som används är, för Gotlands del, officiell information om teknisk utrustning och prestanda, utgivet av tillverkandeföretag. Resultatet pekar på att ubåt typ Gotland som autonom enhet ej möter de krav som ställs, avseende verkan. Bestyckningen är inte lämplig att nyttja mot asymmetriska hot, med hänsyn till aspekter om insatsregler och proportionalitetsprincipen. Förutsatt att Gotland opererar i undervattensläge är dess förmåga till skydd och rörlighet god. Ubåt typ Gotland genom dess, för ubåtar, unika förmåga till dold spaning är det en värdefull resurs som kan nyttjas vid internationella insatser med asymmetriska hot. / The world is in constant transformation, so even wars and conflicts being waged. Actors of war, nowadays, not only consist of nations, but also involve non-governmental actors. In the year 2000, the American warship USS Cole was exposed to an asymmetric attack, whereby a non-governmental actor caused large damage using relatively modest resources. This type of warfare and threats are, so far, relatively new and uncommon within the marine environment. The aim of this essay is to investigate whether the Gotland class submarine is a potent platform to be used within an international operation consisting of asymmetric threats. The essay is based upon a comparison between the abilities of the Gotland class submarine and abilities required to deal with asymmetric threats in a marine environment. The abilities required and the abilities inherent of the Gotland class submarine are categorized according to a set of variables, based upon the six fundamental abilities. Through analysis and discussion, results will be obtained for each variable. The material, used for description of the Gotland class submarine, is public information of technical equipment and its performance, published by the manufacturing companies. The results indicate that the Gotland class submarine, seen as an autonomous entity, do not meet the requirements, regarding the ability of effect. The armament is not suitable for use against asymmetric threats, taking rules of engagement and the principle of proportionality into consideration. Predicting that the Gotland class submarine operates submerged, their ability of protection and movement is satisfying. The Gotland class submarine, because of its unique ability to accomplish reconnaissance operations submerged, is a valuable resource to use in international operations consisting of asymmetric threats.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om de grundläggande förmågorna är relevanta även i en anti-terrorist operation, då förmågorna hittills varit ett begrepp inom mellanstatliga konflikter. För att besvara detta används två frågeställningar: – Är de grundläggande förmågorna relevanta för denna typ av operationer? – Vilken eller vilka av de grundläggande förmågorna låg till grund för framgång/misslyckande i operationen? Studien genomförs som en jämförande fallstudie där fyra operationer av militär och polisiär karaktär analyseras utifrån de grundläggande förmågorna. Data erhålls genom textanalys av historiska skildringar som avhandlar respektive operation. Resultatet av studien visar att de grundläggande förmågorna är relevanta för anti-terrorist operationer och tillämpningen av dem kan bestämma utfallet av operationen. De förmågor som låg till grund för en lyckad eller misslyckad operation är verkan, skydd, und/info och ledning.

Syftet med studien är att undersöka hur F-3 lärare beskriver att de arbetar för att utveckla de matematiska förmågorna hos elever. Detta tog vi oss an genom att besvara följande forskningsfrågor: Hur beskriver lärare i F-3 att de arbetar för att ge elever möjlighet att utveckla de fem matematiska förmågorna? och Vilka utmaningar beskriver lärarna att de upplever i att ge eleverna möjlighet att utveckla de fem matematiska förmågorna? Vi har intervjuat åtta lärare från olika skolor, kommuner och årskurser för att besvara studiens forskningsfråga. Vi använde oss av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Vi har valt att använda oss av de matematiska förmågorna som teoretiskt ramverk för att analysera studiens resultat. Resultatet visar att flera lärare beskriver att de fokuserar på arbete i läroboken för att utveckla de fem matematiska förmågorna. Resultatet visade också att lärarna upplever att det inte finns tillräckligt med förutsättningar och tid för att arbeta med alla förmågor. Det finns ambitioner hos lärare att nå alla elever för att utveckla förmågorna, däremot finns det utmaningar som gör det svårt och därför förblir det ibland ett önskemål. / The purpose of this study was to gain more knowledge of how primary school teachers work to develop pupils’ five mathematical competencies. We addressed the purpose by answering the following research questions: How do primary school teachers describe that they teach to give pupils the opportunity to develop the five mathematical competencies? and What challenges do primary school teachers describe that they experience in giving the pupils opportunities to develop the five mathematical competencies? We have interviewed eight teachers from different schools, municipalities and grades to answer our research question. We used a qualitative approach with semi structured interviews. We have chosen to use the mathematical competencies as a theoretical framework to analyze the results of the study. The result shows that many of the teachers describe that they focus on working in the mathematics textbook to develop pupils’ five mathematical competencies. The result also showed that the teachers experience that there are no prerequisites nor enough time to be able to work with all the competencies. There are ambitions among the teachers to reach all pupils to develop their competencies, however, there are challenges that makes it hard and so their ambitions sometimes remain as a wish.