Det undersökta området för denna studie behandlar klassrumsdiskussioner kring ett matematiskt innehåll utförda av elever i två klasser i år 6 som är nivågrupperade. Dessa två grupper består övervägande av lågpresterande respektive övervägande av högpresterande elever. Denna studie är ett undervisningsförsök med syfte att undersöka hur metoden som innefattar medvetna strategier i form av ”talk-moves” fungerar i dessa klassrumsdiskussioner. Skillnader och likheter under nämnda klassrumsdiskussioner jämförs mellan nämnda grupper. Studien är begränsad till att behandla samspelet mellan elevernas prat och tankar under berörda klassrumsdiskussioner. Till största delen består metoden som används för denna studie av videoinspelningar som sedan observerades. Dessa ”talk-moves” innebär att läraren får verktyg att bjuda in samtliga elever att delta i klassrumsdiskussioner.  Läraren kan också använda dessa verktyg till att möjliggöra för eleverna att bygga sin egen kunskap. Detta innebär i sin tur en möjlighet för eleverna att komma förbi utantillinlärning. / The area of subject of this study is classroom discussions in mathematics. The purpose of the study is to investigate how the method called “talk-moves” functions in two ability grouped classes of year six. Each group consists mainly of low-level ability students and high-level ability students. During these clasroom discussions differencies and similarities are compared between these two groups. The limitation of the study consists of the connections between the students´ talk and thoughts. The main part of the method of this study are videorecordings which were later observed. The teacher is able to use “talk-moves”  as tools which are used to invite all students of the class to participate in mentioned classroom discussions. It is also possible for the teacher to use these tools to enable the students to build their own knowledge. This means in turn a possibility for the students to overcome learning by heart.

Bakgrund: Flera forskare (Chapin, O´Connor & Andersson, 2009; Mercer, 2008; Partanen, 2007; Riesbeck, 2008; Samuelsson & Forslund Frykedal, 2014; Taflin, 2007) nämner att det är genom samtal som tänkande och lärande kan utvecklas, då vi under samtalet förmedlar, förstår och klargör våra egna och andras tankar. Enligt Mercer (2008) är språket en central del för elevers lärande och utveckling, men att det inte tillförs tillräckligt med undervisningsmöjligheter där elever får uttrycka sig verbalt vilket har lett till sämre skolresultat. Således finns det anledning att undersöka detta i undervisningverksamheten, då vår studie kan bidra till en nyansering av det beforskade området. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera kommunikationen mellan lärare och elever vid matematisk problemlösning och vilka konsekvenser det kan få i undervisningen.  Metod: För att kunna besvara våra frågeställningar har vi valt observation och intervju som datainsalmlingsmetoder. Val av lärare genomfördes med åtanke att personen skulle ha deltagit i en kompetensutveckling i matematik och vara en verksam matematiklärare. Dessa kriterier stämde in på vår observerade och intervjuade lärare. Läraren var verksam i en åldersintegrerad klass i årskurs två och tre. Vi observerade klassen under tre tillfällen och efter sista observationen genomfördes en intervju med läraren. Resultat: I studien framkom att läraren hade som avsikt att ställa fler divergenta frågor (frågor som öppnar upp för samtalsmöjligheter) men att resultatet visade sig vara det motsatta, som var fler ställda konvergenta frågor (frågor som sluter samtalsmöjligheter). Vi beräknade antalet ställda divergenta och konvergenta frågor ur respektive observerad lektion för att sedan analysera utfallet. I vår tolkning av resultatet har vi lyft både för- och nackdelar med lärarens kommunikationssätt.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om vilka talk moves 1-3 lärare använder sig av i matematikundervisningen. De datainsamlingsmetoder som använts är klassrumsobservationer följda av semistrukturerade intervjuer med klasslärarna. Studiens resultat visar att lärarna omedvetet använder sig av talk moves i undervisningen. Vi upptäckte även en ny talk move som vi benämner teacher-repeating-adding on. Studiens slutsats är att det verkar finnas en konflikt mellan lärarnas ambition att genomföra matematiska samtal och en stress att eleverna ska hinna med att arbeta i matematikboken. / The aim of the present study is to deepen the knowledge of which talk moves 1-3 teachers use in mathematics teaching. The data collection methods used are classroom observations followed by semi-structured interviews with the class teachers. The results of the study shows that the teachers unconsciously use talk moves in their teaching. We also discovered a new talk move which we term teacher-repeating-adding on. The conclusion of the study is that there seems to be a conflict between the teachers' ambition to carry out mathematical conversations and a pressure of time that the students need to finish their work in the mathematics book.

Studiens syfte är att undersöka möjligheter till att implementera kommunikativa dragen i utvecklandet av matematikundervisningen genom lärares perspektiv och erfarenheter. Denna studie besvarar tre forskningsfrågor som rör utmaningar, framgångsfaktorer, de kommunikativa dragens effekter och användningen av dessa strategier i undervisningen. I denna fallstudie användes en metodkombination av observation och intervju. Resultaten visade att implementeringen av de kommunikativa dragen stötte på flera utmaningar, såsom tidsbegränsningar och elevers varierande förutsättningar. Det identifierades också framgångsfaktorer, såsom tillgängligheten till dragen, möjligheten att anpassa dragen och en trygg miljö. Att beskriva och resonera var de mest använda kommunikativa dragen av lärarna, medan andra användes i mindre utsträckning. Studien visar att det är möjligt för lärare att med relativt lite stöd introducera kommunikativa drag i undervisningen och att de ser det som ett användbart verktyg för att stödja elevernas kommunikation och matematiska utveckling.

Bakgrund: För att elever ska bli kreativa matematiska problemlösare måste de ges möjlighet att utveckla sin förmåga att föra samtal där resonemangsförmågan kommer till uttryck. Om elever får möjlighet att kritiskt, konstruktivt värdera och kritisera sina egna och andras lösningar kan eleverna utveckla en fördjupad kunskap i matematisk problemlösning. Då samtalet har betydelse för elevers kunskapsutveckling i matematisk problemlösning motiverade det oss att undersöka hur samtalsstrategier kan bidra till utforskande samtal där förmågorna i resonemangskompetens framkommer. Syfte: Syftet med studien var att undersöka och beskriva dels hur elevers förmågor i resonemangskompetens framkommer i klassrumssamtal med Talk Moves, dels hur klassrumsdialoger med hjälp av Talk Moves kan utvecklas till utforskande samtal. Metod: Vi har inspirerats av aktionsforskning som ansats för att få svar på våra forskningsfrågor där empiri insamlades med hjälp av kvalitativa observationer. Vi har genomfört lektioner i matematisk problemlösning med elever i årskurs 2. I genomförandet av lektionerna intog en av oss rollen som deltagare som observatör och använde samtalsstrategierna Talk Moves för att föra samtal kring elevernas lösningar. En av oss intog rollen som observatör som deltagare och använde två observationsscheman för att observera lektionerna. Resultat: Resultatet visar att eleverna vid den första lektionen besvarade våra frågor med korta svar som ofta fokuserade på att föra fram det korrekta svaret. Vi behövde använda Talk Moves-strategier för att eleverna skulle ge beskrivningar av sina sätt att lösa problemet. Vid det andra lektionstillfället gav eleverna fylligare beskrivningar av sina sätt att lösa problemet när vi ställde frågor utifrån Talk Moves. Under den tredje lektionen var eleverna villiga att presentera sina lösningar av problemet utan att vi behövde ställa TM-frågor. Eleverna blev aktiva i samtalet med varandra och vi kunde inta en mer passiv roll.

Bakgrund: Elever ges för lite tid att samtala om matematik, både hemma och i skolan. Att kunna föra resonemang är något som visat sig vara viktigt såväl i skolan som för övriga livet. Dessutom visar forskning att matematikämnet är abstrakt och kräver tid för reflektion, att samtala om och i matematik där elever ges möjlighet att lära av varandra har visat sig vara en viktig komponent för att fördjupa kunskaper i matematik. Däremot ges elever sällan möjlighet att samtala och arbetet sker oftast enskilt i läroböcker. Forskning visar dock att det inte är lätt att föra samtal som faktiskt leder till förbättrade kunskaper i matematik, men internationell forskning betonar att samtalsverktygen Talk Moves och Concept Cartoons ska kunna leda till samtal som fördjupar elevers resonemang i matematik. Därför ser vi det intressant att undersöka om samtalsteknikerna i Talk Moves kan hjälpa elever att fördjupa sina resonemang kring Concept Cartoons. Syfte: Syftet med studien var dels att undersöka om Talk Moves kan hjälpa elever att samtala kring en Concept Cartoons med modellering av subtraktionshändelser som matematiskt innehåll, men också att undersöka hur elever själva upplever det. Metod: Studien är kvalitativ och genomfördes i en årskurs två med tre elever. För att insamla empiri gjordes tre deltagande observationer och en elevintervju i grupp där vi båda intog rollen som samtalsledare/lärare. Alla observationer och intervjun videoinspelades med ljud- och bildupptagning för att både få syn på elevernas samtal och kroppsspråk. Resultat: Vårt resultat visar att eleverna vid det första observationstillfället oftare behövde stöttande frågor från oss, med hjälp av Talk Moves samtalstekniker kunde elevernas resonemang fördjupas. Vi kunde se en progression från första till sista observationen då eleverna oftare fördjupade sina resonemang på egen hand och med hjälp av varandra, vi behövde då inte ställa lika många stöttande frågor till eleverna. Elevernas upplevelser av arbetet var att det blev enklare att samtala ju fler gånger de fått göra det men att det ibland var svårt att framförallt upprepa någon annans tanke.

Syftet med studien är att undersöka hur F-3 lärare beskriver att de arbetar för att utveckla de matematiska förmågorna hos elever. Detta tog vi oss an genom att besvara följande forskningsfrågor: Hur beskriver lärare i F-3 att de arbetar för att ge elever möjlighet att utveckla de fem matematiska förmågorna? och Vilka utmaningar beskriver lärarna att de upplever i att ge eleverna möjlighet att utveckla de fem matematiska förmågorna? Vi har intervjuat åtta lärare från olika skolor, kommuner och årskurser för att besvara studiens forskningsfråga. Vi använde oss av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Vi har valt att använda oss av de matematiska förmågorna som teoretiskt ramverk för att analysera studiens resultat. Resultatet visar att flera lärare beskriver att de fokuserar på arbete i läroboken för att utveckla de fem matematiska förmågorna. Resultatet visade också att lärarna upplever att det inte finns tillräckligt med förutsättningar och tid för att arbeta med alla förmågor. Det finns ambitioner hos lärare att nå alla elever för att utveckla förmågorna, däremot finns det utmaningar som gör det svårt och därför förblir det ibland ett önskemål. / The purpose of this study was to gain more knowledge of how primary school teachers work to develop pupils’ five mathematical competencies. We addressed the purpose by answering the following research questions: How do primary school teachers describe that they teach to give pupils the opportunity to develop the five mathematical competencies? and What challenges do primary school teachers describe that they experience in giving the pupils opportunities to develop the five mathematical competencies? We have interviewed eight teachers from different schools, municipalities and grades to answer our research question. We used a qualitative approach with semi structured interviews. We have chosen to use the mathematical competencies as a theoretical framework to analyze the results of the study. The result shows that many of the teachers describe that they focus on working in the mathematics textbook to develop pupils’ five mathematical competencies. The result also showed that the teachers experience that there are no prerequisites nor enough time to be able to work with all the competencies. There are ambitions among the teachers to reach all pupils to develop their competencies, however, there are challenges that makes it hard and so their ambitions sometimes remain as a wish.

<p>Teacher talk is a powerful pedagogical tool in the science classroom. Educators use their talk to provide information, guide discussions, check for understanding, and develop students' scientific identities. However, few researchers have investigated how teachers use their talk during an integrated science, technology, engineering, and math (STEM) unit. This three-study dissertation investigates how teachers use their talk to introduce a new discipline to students and how their talk affects student learning and engagement during an integrated STEM unit. I designed these research studies to answer the overall question: What talk moves do teachers use during an integrated STEM unit, and how does the teacher talk affect student engagement and learning? Study 1 is a multiple case study investigating how teachers guide classroom discussions and how that teacher talk affects student learning during the integrated STEM unit. Results demonstrate the importance of teachers carefully balancing dialogic discussions and providing information during these instructional units. Study 2 is an interpretative qualitative study that investigates how a teacher's autonomy-supportive and/or suppressive talk affects student engagement during the integrated unit. Results show that each student responded differently to the teacher talk that occurred in the classroom. While some became more engaged when the teacher used autonomy-supportive talk, others became disengaged during the same type of talk. Study 3 is a multiple case study investigating the talk moves teachers use when integrating engineering concepts in the curriculum. Results show that the two teachers requested student participation in the conversation about engineering more during the first lesson of the unit than the last. In addition, only one of the two teachers in this study incorporated talk about engineering into the science lessons. The last chapter of this dissertation synthesizes the data from all three studies. This chapter identifies some common themes across the studies, including the complex nature of teacher talk, the influence of non-talk factors, and the importance of dialogic discussion. This chapter also identifies some implications for teaching, including the need to restructure the curriculum units and to coach teachers during their first implementation of an integrated STEM unit.</p>