De senaste PISA-undersökningarna visar på en nedåtgående trend hos svenska elever inom matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Syftet med litteraturstudien är att undersöka lärarens undervisning beträffande addition och subtraktion under de första skolåren. Detta ämne är viktigt att lyfta eftersom läroplanen betonar att undervisningen ska gynna elevens fortsatta lärande och kunskapsutveckling (Skolverket, 2011). Datainsamlingen skedde genom artikelsökning i databaserna ERIC och Unisearch. Resultatet visar på viken av användning av variation i undervisningsformer. Klassrumsdiskussion, vägledande frågor och arbete med laborativt material framhävs som positiva aspekter för elevens utveckling inom matematiken under de första skolåren. Resultatet visar även på en skillnad i lärarens undervisning i olika länder. I litteraturstudiens diskussion framhävs forskarnas delade meningar om vilka arbetsformer och undervisningsverktyg som medför en positiv effekt för elevernas matematiska utveckling.

Det undersökta området för denna studie behandlar klassrumsdiskussioner kring ett matematiskt innehåll utförda av elever i två klasser i år 6 som är nivågrupperade. Dessa två grupper består övervägande av lågpresterande respektive övervägande av högpresterande elever. Denna studie är ett undervisningsförsök med syfte att undersöka hur metoden som innefattar medvetna strategier i form av ”talk-moves” fungerar i dessa klassrumsdiskussioner. Skillnader och likheter under nämnda klassrumsdiskussioner jämförs mellan nämnda grupper. Studien är begränsad till att behandla samspelet mellan elevernas prat och tankar under berörda klassrumsdiskussioner. Till största delen består metoden som används för denna studie av videoinspelningar som sedan observerades. Dessa ”talk-moves” innebär att läraren får verktyg att bjuda in samtliga elever att delta i klassrumsdiskussioner.  Läraren kan också använda dessa verktyg till att möjliggöra för eleverna att bygga sin egen kunskap. Detta innebär i sin tur en möjlighet för eleverna att komma förbi utantillinlärning. / The area of subject of this study is classroom discussions in mathematics. The purpose of the study is to investigate how the method called “talk-moves” functions in two ability grouped classes of year six. Each group consists mainly of low-level ability students and high-level ability students. During these clasroom discussions differencies and similarities are compared between these two groups. The limitation of the study consists of the connections between the students´ talk and thoughts. The main part of the method of this study are videorecordings which were later observed. The teacher is able to use “talk-moves”  as tools which are used to invite all students of the class to participate in mentioned classroom discussions. It is also possible for the teacher to use these tools to enable the students to build their own knowledge. This means in turn a possibility for the students to overcome learning by heart.

This thesis aims to describe one educational sequence in religious education.  The study shows articulations and negotiations in the religious education classroom, as well as on digital discussion forums. Two questions are the core of the explorative case study. What is communicated between teachers and students in a Re-classroom in Sweden? How does the content of the communication contribute to constructing the Re-subject in two different discussion forums: digital and analogue? The case study follows an upper secondary school class, with 18 years old students, during one teaching sequence. The theoretical foundation is based in a social-cultural perspective. Data is produced by ethnographic methods and consist of classroom observations and interviews with teachers and students. For the interpretation of speech Even’s relief theory is used concerning what is said and Michel Bakhtin’s thoughts on speech genre concerning how it is expressed and negotiated in the teaching sequence. The analysis of the different forums show that in all of them, teachers and students tend to focus on what religious persons do, their appearance, and how they are limited by their faith. The religious persons are compared to a way of living according to a secular norm that the students find more relevant and up-to-date. When speaking of religious persons the students tend to express it in a derisive and disparaging way. Negotiations on content and framework factors interrupt the actual teaching in the classroom environment whilst digital forums are self-regulating and discussions quickly return to the topic after irrelevant digressions. In the discussion part of the thesis the various discussion forums are evaluated didactically. The impact of gender and framework factors on the student-teacher discussions is also raised. An additional question that is problematized is the tension between the curriculum of the subject and the teacher’s desire to get students interested in religion as a subject, described as ‘the teacher’s dilemma’. It is discussed whether this dilemma controls the teacher’s choice of subject. / Vad talar lärare och elever om i religionskunskapsundervisningen och vilket religionskunskapsämne konstrueras i två olika samtalsmiljöer? Detta undersöker denna fallstudie, som följer en gymnasieklass i åk 3, under ett undervisningsmoment. Syftet är att beskriva och jämföra hur ämneskonstruktioner i religionskunskap artikuleras och förhandlas, av elever och lärare, i en klassrumsmiljö respektive i ett digitalt diskussionsforum. Empirin utgörs av klassrumsobservationer, digitala diskussionsinlägg och kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Analysen visar bland annat att i alla diskussionsmiljöerna fokuserar både lärare och elever på vad troende människor gör, hur de ser ut och hur de upplevs begränsas av sin tro. Förhandlingar om innehåll, ramfaktorer och annat stoppar upp undervisningen i klassrumsmiljön medan de digitala miljöerna är självreglerande och diskussionerna återvänder snabbt till ämnesstoffet igen efter ovidkommande utvikningar. I diskussionen lyfts frågor om genus och ramfaktorers inverkan på diskussionerna. Det som undersökningen kallar lärarens dilemma lyfts och beskrivs som spänningen mellan läroplanens ämnesstoff och känslan att som lärare få eleverna intresserade av religionskunskapsundervisningen. Huruvida lärarens val av ämnesstoff styrs av det sistnämnda diskuteras och de olika diskussionsmiljöerna värderas didaktiskt. / <p>Examinator: Stolare, Martin, Docent</p><p>Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik</p><p>martin.stolare@kau.se</p>

Abstract   This study aims to investigate students' perspectives on three teaching methods within the subject of religious education at upper secondary school: factual teaching, discussions, and meetings with religious representatives. Employing a deductive approach and utilizing Robert Jackson's interpretive approach as the primary theoretical framework, the study explores students' own experiences with these methods. The theory of safe space is employed to further analyse students' perceptions of discussions and their application in secondary education. Research questions delve into how Jackson's interpretive approach can shed light on students' interpretations and how the concepts of Safe and Brave Space can elucidate students' views on discussions as a teaching method. Data are gathered through focus group interviews and analysed using thematic analysis according to Bryman. The results suggest that students' statements align with Jackson's interpretive approach, and that a blend of factual teaching, discussions, and meetings with religious representatives fosters diversity while avoiding the homogenization of religions. Moreover, the results indicate that students yearn for open discussions on contemporary issues, provided they occur in a secure environment to prevent conflicts. The didactic relevance of this study extends to all religious educators, offering insights into student perspectives regarding current teaching methods. Keywords: Religious education, The interpretive approach, Safe space, classroom discussions, teaching strategies