Forskningen om Concept Cartoons® och matematik är begränsad, varförforskningsfältet behöver kompletteras med kunskaper kring arbetsmetodens praktiskatillämpning i matematik. Syftet med detta arbete är att utreda karaktären hos denelevkommunikation som föranleds av metoden, därtill om den tentativa utformningenav Downings modell är tillämplig för att bedöma elevsamtalens kvalitet. Den empiriskaundersökningen genomfördes i en friskola i mellersta Sverige, där deltagarna var 24elever i åldrarna 10-13 år. Elevernas gruppdiskussioner dokumenterades med hjälp avbåde bild- och ljudupptagning. När empirin tolkades utifrån ett sociokulturelltperspektiv på lärande blev det tydligt att Downings modell var otillräcklig för attbedöma elevsamtalens kvalitet. Empirin upplevdes istället visa på sociala processersom syftar till att föra det effektiva samtalet framåt, vilket sedan kom att utmynna i endiskussion kring en utvidgad definition av kvalitetsbegreppet.

The study is based on action resarch where four Concept cartoons have been constructed through careful resarch into the structure of the concept. 16 year 2 students in groups of four participated in a survey with the aim of providing knowledge about how students in grades of 1-3 in primary school understand the concept of friction and how their understanding can be developed through the use of Concept cartoons. The students' discussions where recorded on audio files and analyzed thematically. The sociocultural learning perspective emerged both in terms of knowledge that the students showed and through the group discussions, but also traits of construcivism can be seen through the proveneance of concept and the coginition that occurs among the students through the encounter with the conceptual images. The results show that the students in the study are able to relate friction to movment and speed and that friction is a characteristic that can affect speed as well as understanding that fricton is linked to materials.  The result also show that by allowing students to talk about a Concept cartoon together, a consensus is reached and they can trigger each other to reach and show knowledge as well as deepen and expend knowledge. A striking result shows that Concept cartoons can make misconsistent around the concept of friction visible. By allowing active teachers to at the schools' lower ages to work early on Concept cartoons, misconceptions in science can be detected early and turned into good concetual understanding.

Tidigare forskning visar att om lärare utformar NO-lektioner med inslag av kritiskt tänkande, skapar elever ett större positivt intresse till undervisningen och attityderna förändras till dess innehåll. Syftet med studien är att ta reda på hur NO-lärare arbetar med att utveckla elevers kritiska tänkande samt om de kan använda färdigt material. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex olika mellanstadielärare och det visade sig att lärarna använder tre strategier för att nå dit, vilka är repetition, progression i olika NTA- laborationer samt skriva kritiska frågor och arbeta utefter EP A-modellen. Studien visar att de intervjuade lärarna anser att det är viktigt att utveckla elevers kritiska förmågor och lärarna arbetar aktivt med detta på lektionerna. Avslutningsvis framhåller studien att lärarna aktivt behöver arbeta med elevers kritiska tänkande och med NTA-materialet, samt att Concept Cartoons hjälper läraren i denna process. / Previous research shows that if teachers design their science classes with elements of critical thinking, pupils’ create a greater positive interest in the teaching and attitudes change towards its content. The purpose of this study is to find out how science teachers work to develop pupils' critical thinking and whether they can use ready-made material. Semi- structured interviews have been conducted with six different middle school teachers and it turned out that the teachers use three strategies to get there, which is repetition, progression in different NTA laboration and writing critical questions and working according to the Think- Pair-Share model. The study shows that the interviewed teachers believe it is important to develop pupils' critical abilities and the teachers work actively with this during class. In conclusion, the study highlights that teachers need to actively work with pupils' critical thinking and the NTA-material and Concept Cartoons help the teacher in this process.

Denna studie handlar om det naturvetenskapliga materialet, Concept Cartoons. Materialet är publicerat av Skolverket och tanken är att det ska användas som inspirationsmaterial, diskussionsunderlag och bedömningsstöd i de naturorienterande ämnena. Syftet med studien är att undersöka hur lärare och elever upplever Concept Cartoons, på vilket sätt materialet kan användas som bedömningsstöd och hur lärare kan tänkas använda materialet både i undervisning och bedömning inom NO.För att studera Concept Cartoons och vad lärare och elever har att säga om arbetssättet har tre metoder använts; tre observationer, tre gruppintervjuer med fyra elever i varje, tre intervjuer med lärare och en kompletterande analys av materialet. Detta för att ta reda på elevernas respektive lärarnas uppfattning om materialet, samt hur det kan användas i praktiken. Genom observationer i tre klasser i årkurserna 1-3 och sedan uppföljande intervjuer med tolv elever och tre lärare samlades materialet in och analyserades. Resultatet visade att alla elever förutom en ville använda Concept Cartoons igen och samtliga lärarna ville gärna också börja använda materialet i sin undervisning i framtiden. Concept Cartoons stödjer eleverna i att föra en diskussion och ger dem möjligheter att uppvisa naturvetenskapliga kunskaper, men det finns begränsningar i användandet av materialet. Både observationerna och intervjuerna med lärarna påvisade att materialet fungerar bäst som ett bedömningsstöd om det används med mindre elevgrupper.

The aim is to examine how students with attention difficulties may demonstrate their mathematical understanding through visual representations. A curiosity about how students think about mathematics, national tests and Concepts cartoons has also permeated the study.   With help of observations combined with interviews and actively work for a week, the study shows an idea of how visual representations can help students with concentration difficulties to stay focused on their tasks.   I chose a selection of pupils to do some mathematical tasks from the national tests which they had not been able to solve before. Now in the form of Concepts cartoons, which I designed, they managed to solve the same mathematics data. In my study treatment and interaction reveals as key pillars for a successful educational work with the students with concentration difficulties. Thus, all pupils who previously have been unable to solve these assignments on the National test were now able to show their mathematical understanding supported by visual representations. / Syftet var att undersöka hur elever med koncentrationssvårigheter kan visa sin matematiska förståelse med hjälp av visuella representationer inspirerade av Begreppsbubblor. En nyfikenhet kring hur elever tänker om matematik, nationella prov och Begreppsbubblor har också genomsyrat studien. En av mina frågeställningar rör även hur lärare bemöter koncentrationssvaga elever i verksamheten.   Med hjälp av observationer och intervjuer med undervisande lärare fick jag en bild av hur visuella representationer kan hjälpa koncentrationssvaga elever att behålla fokus på sina uppgifter och vilken roll lärarens bemötande har.   Jag valde att låta ett urval elever göra om några textuppgifter från de nationella proven, som de inte klarat tidigare, men nu med stöd av Begreppsbubblor, som jag själv konstruerat. I studien framkommer bemötande och interaktion som viktiga grundpelare för ett lyckat pedagogiskt arbete med koncentrationssvaga elever. Samtliga elever som inte klarat av de valda textuppgifterna på det nationella provet kunde med stöd av visuella representationer visa sin matematiska förståelse och därmed lösa uppgifterna.

Bakgrund: Elever ges för lite tid att samtala om matematik, både hemma och i skolan. Att kunna föra resonemang är något som visat sig vara viktigt såväl i skolan som för övriga livet. Dessutom visar forskning att matematikämnet är abstrakt och kräver tid för reflektion, att samtala om och i matematik där elever ges möjlighet att lära av varandra har visat sig vara en viktig komponent för att fördjupa kunskaper i matematik. Däremot ges elever sällan möjlighet att samtala och arbetet sker oftast enskilt i läroböcker. Forskning visar dock att det inte är lätt att föra samtal som faktiskt leder till förbättrade kunskaper i matematik, men internationell forskning betonar att samtalsverktygen Talk Moves och Concept Cartoons ska kunna leda till samtal som fördjupar elevers resonemang i matematik. Därför ser vi det intressant att undersöka om samtalsteknikerna i Talk Moves kan hjälpa elever att fördjupa sina resonemang kring Concept Cartoons. Syfte: Syftet med studien var dels att undersöka om Talk Moves kan hjälpa elever att samtala kring en Concept Cartoons med modellering av subtraktionshändelser som matematiskt innehåll, men också att undersöka hur elever själva upplever det. Metod: Studien är kvalitativ och genomfördes i en årskurs två med tre elever. För att insamla empiri gjordes tre deltagande observationer och en elevintervju i grupp där vi båda intog rollen som samtalsledare/lärare. Alla observationer och intervjun videoinspelades med ljud- och bildupptagning för att både få syn på elevernas samtal och kroppsspråk. Resultat: Vårt resultat visar att eleverna vid det första observationstillfället oftare behövde stöttande frågor från oss, med hjälp av Talk Moves samtalstekniker kunde elevernas resonemang fördjupas. Vi kunde se en progression från första till sista observationen då eleverna oftare fördjupade sina resonemang på egen hand och med hjälp av varandra, vi behövde då inte ställa lika många stöttande frågor till eleverna. Elevernas upplevelser av arbetet var att det blev enklare att samtala ju fler gånger de fått göra det men att det ibland var svårt att framförallt upprepa någon annans tanke.

Syftet med studien var att med ett formativt arbetssätt synliggöra och utveckla elevers kunskaper inom området kropp och hälsa. Concept cartoons var det arbetssätt som valdes för att genomföra studien. Eleverna som deltog i studien gick i årskurs 1. Sammanlagt var det 28 elevers svar på concept cartoons som sammanfattades efter tre lektionstillfällen. För att uppnå syftet har även gruppintervjuer med sammanlagt 6 elever genomförts och fokusgruppintervjuer med sammanlagt 12 elever. Det som framkom efter analys av datamaterialet var att det fanns två kunskapskvalitéer representerade när eleverna arbetade i grupper med concept cartoons. Dessa var benämnaoch förstå. Den kunskapsutveckling som skedde var genom att eleverna fyllde i varandras meningar, att kunskapsluckor fylldes i och att eleverna kunde tillämpa kunskapen vid nya situationer. Med stöd av den formativa bedömningen synliggjordes det att eleverna hade ett behov av meningsstartare, stöttning att förklara varför de ansåg något och att kunskapsluckor uppstod. Studien visar att concept cartoons kan användas som ett redskap vid ett formativt arbetssätt för att synliggöra och utveckla elevers kunskaper inom området kropp och hälsa.

Syftet med vårt examensarbete är att få en djupare förståelse för hur concept cartoons påverkar elevers gruppdiskussioner och bidrar till deras lärande i NO-undervisningen. Eftersom vår utbildning inriktar sig mot elever i årskurs F-3, har vi valt att återspegla detta i vår studie. Det teoretiska perspektiv som legat till grund för studien är det sociokulturella lärandeperspektivet, där Mercers (1996) tre språkliga kategorier disputational talk, cumulative talk och exploratory talk har använts för att få djupare förståelse för hur elevernas olika sätt att diskutera påverkar deras lärande. Concept cartoons är ett område som är relativt outforskat och studier som inriktar sig mot vår åldersgrupp finns endast i begränsad omfattning. Utöver detta ligger studiens relevans i att concept cartoons är ett koncept som skapats utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv och det sociokulturella perspektivet som ska genomsyra vår framtida yrkesverksamhet har till följd lyst med sin frånvaro i tidigare forskning som inriktat sig mot de lägre åren. Genom observation av två klasser i årskurs 3 samlades materialet in och analyserades. Resultatet visade att endast ett fåtal av de deltagande eleverna hade drag av disputational talk och exploratory talk i diskussionerna. Majoriteten av eleverna bekräftade och byggde okritiskt vidare på det som sagts och elevernas sätt att diskutera dominerades därför av cumulative talk. Concept cartoons stödjer elever i att föra en diskussion, men har även sina begränsningar. Vi ser att concept cartoons kan användas i undervisningen men som lärare bör man vara medveten om hur det används av eleverna, för att därigenom förstå vilken typ av lärande som sker.

Concept cartoons are a didactic tool, which are alike cartoons and address concepts and phenomena within the science subjects. The available Concept cartoons on the Swedish National Agency for Education's website are mainly aimed for pupils from 10 to 15 years old, however there are only a few for pupils from 7 to 9 years old. This study aims to describe and develop various aspects in a Concept cartoon to make primary school pupils' prior knowledge visible of a specific biological content. The method of the study is design research and has been used to develop a Concept cartoon for pupils in ages six to nine, based on data from audio recording and observation. Based on a Concept cartoon conversations were held and recorded together with groups up to three pupils. Through three design cycles, we have analyzed and developed a Concept Cartoon that will highlight the pupils' prior knowledge of bird survival. In the data, some visual and textual aspects can be distinguished that are significant for the students to be able to express their biological prior knowledge. The results from the study show that students in year two discuss and relate to the visual aspects before the textual aspects in a Concept cartoon. With the removal of details that do not refer to the biological content and the introduction of false statements, students direct a greater focus on the concept of the Concept cartoon and social learning occurs. / Concept cartoons är ett didaktiskt verktyg som efterliknar serieteckningar, samt tar upp begrepp och fenomen inom de naturvetenskapliga ämnena. Tillgängliga Concept cartoons på Skolverkets webbplats riktar sig främst till årskurs 4–9, och det finns bara ett få till årskurs 1–3. Den här studien syftar till att kartlägga och utveckla olika aspekter i en Concept cartoon för att synliggöra just lågstadieelevers förkunskaper om ett specifikt biologiskt innehåll. Studien har utgått från designforskning för att utveckla en Concept cartoon för åk 1–3 baserad på data från ljudinspelning och observation. Under studien spelades samtal in i grupper om 2–3 elever i årskurs två där samtal har förts tillsammans med eleverna utifrån en Concept cartoon. Genom tre designcykler har vi analyserat och utvecklat en Concept cartoon som ska framhäva elevernas förkunskaper om fåglars överlevnad. I data kan några visuella och textuella aspekter urskiljas som är betydelsefulla för att eleverna ska kunna uttrycka sina biologiska förkunskaper. Resultatet från studien visar att elever i årskurs två diskuterar och relaterar till de visuella aspekterna före de textuella aspekterna i en Concept cartoon. Med borttagning av detaljer som inte syftar till det biologiska innehållet och införandet av falska påståenden, riktar eleverna ett större fokus på konceptet för Concept cartoons och ett socialt lärande uppstår.