Syftet med studien var att med ett formativt arbetssätt synliggöra och utveckla elevers kunskaper inom området kropp och hälsa. Concept cartoons var det arbetssätt som valdes för att genomföra studien. Eleverna som deltog i studien gick i årskurs 1. Sammanlagt var det 28 elevers svar på concept cartoons som sammanfattades efter tre lektionstillfällen. För att uppnå syftet har även gruppintervjuer med sammanlagt 6 elever genomförts och fokusgruppintervjuer med sammanlagt 12 elever. Det som framkom efter analys av datamaterialet var att det fanns två kunskapskvalitéer representerade när eleverna arbetade i grupper med concept cartoons. Dessa var benämnaoch förstå. Den kunskapsutveckling som skedde var genom att eleverna fyllde i varandras meningar, att kunskapsluckor fylldes i och att eleverna kunde tillämpa kunskapen vid nya situationer. Med stöd av den formativa bedömningen synliggjordes det att eleverna hade ett behov av meningsstartare, stöttning att förklara varför de ansåg något och att kunskapsluckor uppstod. Studien visar att concept cartoons kan användas som ett redskap vid ett formativt arbetssätt för att synliggöra och utveckla elevers kunskaper inom området kropp och hälsa.

Studien handlar om att öka elevers begreppsförståelse i biologi inom kropp och hälsa. I undersökningen medverkade elever från årskurs ett i en mellansvensk skola. Eleverna deltog i en hälsostig och utförde några olika aktivitetsuppdrag. Hälsostigen innefattade fyra undervisningstillfällen. Undervisningen var uppbyggd av stationer som behandlade ämnesinnehåll inom kunskapsmål för kropp och hälsa från läroplanen för årskurs ett till tre. För att mäta elevernas begreppsförståelse, har jag använt mig av dels kvantitativa diagnostiska tester, dels av kvalitativa intervjuer med eleverna. Detta examensarbete med användande av hälsostigen visade en signifikant ökning av elevers begreppsförståelse. Ett genomgående tema som diskuteras och som lyfts fram i studien och som kan förklara varför eleverna ökat sin begreppsförståelse, är betydelsen av ett undersökande arbetssätt, användande av olika representationer, att språk och kommunikation är mycket viktiga, samt elevernas stora engagemang. Alla dessa faktorer anses vara avgörande till att eleverna ökat sin begreppsförståelse inom kropp och hälsa.

Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi stött på många fortbildningar i svenska och matematik. Vi har även fått en känsla av att få studenter väljer naturkunskap som inriktning vid Malmö universitet. Syftet med denna studie har därför varit att ta reda på lärare och lärarstudenters uppfattningar kring sina kunskaper inom ämnesområdet kropp och hälsa i de naturorienterande ämnena. Den genomförda studien var en kvantitativ studie som bestod av två enkätundersökningar. De enkätundersökningar som genomfördes riktade sig till lärare eller lärarstudenter. Enkäterna innehöll samma frågor förutom två specifika frågor som var riktade till respektive grupp. Detta för att få information kring vilken typ av utbildning lärarna gick eller typ av inriktning studenterna har. Resultatet visade att lärare och lärarstudenter uppfattade att de hade likdanande uppfattningar kring sina kunskaper i området kropp och hälsa. Det som skilde lärarna och lärarstudenterna åt var hur trygga de kände sig i att undervisa kring kropp och hälsa. Lärarstudenterna visade en lägre trygghet till att undervisa i kropp och hälsa än lärarna, men de båda grupperna ansåg att mat, motion och kroppens delar och funktion var av störst relevans att undervisa kring då de fick välja mellan svarsalternativen; kroppsdelar vid namn, kroppsdelar och dess funktion, betydelsen av motion för att må bra, människans upplevelser av olika sinnen, betydelsen av sociala relationer, betydelsen av mat för att må bra, betydelsen av sömn och hygien för att må bra.