Bakgrund: Elever ges för lite tid att samtala om matematik, både hemma och i skolan. Att kunna föra resonemang är något som visat sig vara viktigt såväl i skolan som för övriga livet. Dessutom visar forskning att matematikämnet är abstrakt och kräver tid för reflektion, att samtala om och i matematik där elever ges möjlighet att lära av varandra har visat sig vara en viktig komponent för att fördjupa kunskaper i matematik. Däremot ges elever sällan möjlighet att samtala och arbetet sker oftast enskilt i läroböcker. Forskning visar dock att det inte är lätt att föra samtal som faktiskt leder till förbättrade kunskaper i matematik, men internationell forskning betonar att samtalsverktygen Talk Moves och Concept Cartoons ska kunna leda till samtal som fördjupar elevers resonemang i matematik. Därför ser vi det intressant att undersöka om samtalsteknikerna i Talk Moves kan hjälpa elever att fördjupa sina resonemang kring Concept Cartoons. Syfte: Syftet med studien var dels att undersöka om Talk Moves kan hjälpa elever att samtala kring en Concept Cartoons med modellering av subtraktionshändelser som matematiskt innehåll, men också att undersöka hur elever själva upplever det. Metod: Studien är kvalitativ och genomfördes i en årskurs två med tre elever. För att insamla empiri gjordes tre deltagande observationer och en elevintervju i grupp där vi båda intog rollen som samtalsledare/lärare. Alla observationer och intervjun videoinspelades med ljud- och bildupptagning för att både få syn på elevernas samtal och kroppsspråk. Resultat: Vårt resultat visar att eleverna vid det första observationstillfället oftare behövde stöttande frågor från oss, med hjälp av Talk Moves samtalstekniker kunde elevernas resonemang fördjupas. Vi kunde se en progression från första till sista observationen då eleverna oftare fördjupade sina resonemang på egen hand och med hjälp av varandra, vi behövde då inte ställa lika många stöttande frågor till eleverna. Elevernas upplevelser av arbetet var att det blev enklare att samtala ju fler gånger de fått göra det men att det ibland var svårt att framförallt upprepa någon annans tanke.

Detta arbete undersöker hur legitimerade och yrkesaktiva lärare i gymnasieskolan ser på begreppet modellering och hur de arbetar med modelleringsförmågan. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med sju lärare som tagit examen från olika lärosäten, vid olika tidpunkter och är verksamma i olika delar av landet. Studien använder ramverket från den förste författarens föregående examensarbete “Att skapa kreativitet i matematikundervisningen – Hur kan lärare utnyttja modellering och programmering för att främja elevernas matematiska kreativitet.”. Resultatet visar att deltagarna har en i huvudsak god samsyn om modelleringsbegreppet men har olika syn på vad som ingår i modelleringsförmågan. Vi har också kunnat se att lärarna använder många av designprinciperna för modelleringsaktiviteter i sin undervisning även när de inte explicit arbetar med modellering, dock är de principer som sällan används de som har störst potential att påverka den inom-matematiska kreativiteten. / This study investigates how registered and active teachers in Swedish secondary school view the concept of modelling as well as how they develop their students´ modelling ability. Data collection has been made through semi-structured interviews with seven teachers who graduated from different universities, at separate times and who work at different municipalities. The study uses the framework from the thesis work “Creating creativity in Mathematics Education – How can teachers use Modelling and Programming to increase students´ Mathematical Creativity.” by the first author. The results show that the participants have a good consensus about the modelling concept, but their views differ considerably more when talking about the modelling ability. It is also shown that the teachers use many of the design aspects for modelling activities in their teaching even when not directly working with modelling activities. However the rarely shown are rarely the ones with the greatest potential to increase within-mathematics creativity.