Föreliggande undersökning fokuserar på bildlärare och deras uppfattningar och erfarenheter av elevkommunikation utifrån digitala och traditionella verktyg i bildarbeten. Undersökningens metod har varit samtalsintervju där det empiriska materialet är insamlat från tre bildlärare. Under bearbetning och analys har jag inspirerats av fenomenografin som ett analytiskt verktyg. Det framkommer av resultatet att elevkommunikationen utgör en viktig del både för process och produktion inom bildämnet, både för bilders kvalitet och gruppens positiva energi och sammanhållning. Resultatet visar även att när elever under bildarbeten använder traditionella verktyg, ger det en synligare process. Då det ger en dold process när elever använder digitala verktyg. Produkten som elever gör i bildarbeten uppfattas av lärarna vara djup när traditionella verktyg används och ytlig då elever använder digitala verktyg. Dessa resultat innebär att det ställer högre krav på bildlärarens yrkesroll inför kursplanens ökade fokus på användning av digitala verktyg och ett kommunikativt fokus i bildämnet. / et webtidning under rubriken elevkommunikation http://issuu.com/mariahazelius/docs/kommunikation_11_aug_e_/1

Forskningen om Concept Cartoons® och matematik är begränsad, varförforskningsfältet behöver kompletteras med kunskaper kring arbetsmetodens praktiskatillämpning i matematik. Syftet med detta arbete är att utreda karaktären hos denelevkommunikation som föranleds av metoden, därtill om den tentativa utformningenav Downings modell är tillämplig för att bedöma elevsamtalens kvalitet. Den empiriskaundersökningen genomfördes i en friskola i mellersta Sverige, där deltagarna var 24elever i åldrarna 10-13 år. Elevernas gruppdiskussioner dokumenterades med hjälp avbåde bild- och ljudupptagning. När empirin tolkades utifrån ett sociokulturelltperspektiv på lärande blev det tydligt att Downings modell var otillräcklig för attbedöma elevsamtalens kvalitet. Empirin upplevdes istället visa på sociala processersom syftar till att föra det effektiva samtalet framåt, vilket sedan kom att utmynna i endiskussion kring en utvidgad definition av kvalitetsbegreppet.

Bakgrund: Ett av grundskolans problem är elever som totalt saknar motivation till all form av skolarbete. De saknar den egna inre motorn till att ens försöka och skapar istället oftast disciplinära problem under skoldagen vilket påverkar kamrater och studiemiljö negativt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om de regelbundna veckosamtalen (PH) á femton minuter mellan lärare och enskild elev betyder något för eleven och dennes motivation till skolarbetet. Dels som helhet men även om det är något i själva samtalet/dialogen som är primärt och ger speciell effekt på elevens motivation. Metod Min studie grundas på enkäter och en empirisk del med intervjuer av några elever med olika meritvärden i högstadiets årskurs 9. Resultat: Vad anser eleverna om det regelbundna PH-samtalet? - Det beror mycket på handledarens unika och komplexa kompetens. Har samtalet någon betydelse för elevernas studieresultat? - Ja och det hör ihop med den tidigare frågeställningen. Finns det något negativt med PH-samtalet? - Ja, om PH är vid fel tidpunkt under dagen och om handledaren inte utför PH samtalet på det sätt som ingår i skolans koncept. Hur stor betydelse har loggboken? - Oavsedd om eleven är självgående eller ej så har den en funktion. Finns det något annat värde med detta PH-samtal? - Ja, den unga individen har ett enskilt personligt möte i femton minuter med en vuxen. Ett ögonblick som, beror på pedagogen, på sikt kan skapa en nära relation och därmed påverka uppfattningen om skolan och dess krav.