No description available.

No description available.

Studien fokuserar på användandet av lokalhistoria i gymnasielärares historieundervisning. Den teoretiska ansatsen är historiedidaktiken och dess tre frågor Vad? Hur? och Varför?. Den andra teoretiska ansatsen är historiemedvetandets tankar om att historien förstås genom sambandet mellan dåtid, nutid och framtid. Lärare har intervjuats i syfte att belysa deras bruk och icke- bruk av lokalhistoria. De resonerar kring vad lokalhistoria är, hur lokalhistoria används samt varför lokalhistoria används/inte används. Studien ämnar även att undersöka huruvida lärarna upplever ökad motivation hos eleverna vid användandet av lokalhistoria. Sammantaget visar studien att lokalhistoria används i Jönköping läns gymnasieskolor, men att det finns en variation när det kommer till hur lärarna väljer att applicera lokalhistorien i sin undervisning. Det vanligaste är att sammankoppla den stora, globalhistorien med den lilla, lokalhistorien genom att visa lokala exempel, både teoretiskt och praktiskt. Vissa av lärarna arbetar inte lika mycket med sambanden, utan fokuserar istället på elevernas egen historia och låter dem arbeta historiskt med sin hemstad eller släkt. Studien synliggör att anledningarna till användandet av lokalhistoria är starkt sammankopplat med elevmotivation. Lärarna tycks anse att den primära vinningen med användandet av lokalhistoria är att eleverna känner ett närmre band med historien som i sin tur ökar motivationen att lära sig. Genom att använda lokalhistoria blir eleverna medvetna om sin egen plats i och påverkan av det som framtiden kommer att kalla för historia.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar med litteraturhistoria för att motivera eleverna och få dem att läsa de texter de planerat samt hur de väljer den litteratur de vill behandla i sin undervisning inom litteraturhistoria. Empirin samlades genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare i svenska. Informanternas svar visar att de: väljer olika litteratur, arbetar på olika sätt och har olika strategier för att motivera eleverna. Litteraturvalen baseras på eget intresse för verken vilket informanterna även menar krävs för att skapa intresse hos eleverna och arbetet sker med olika upplägg beroende på lärare och klass. Antalet epoker som tas upp och hur man gör detta med att ha allt kopplat till litteraturhistorien eller att ha den som ett specifikt moment är olika exempel på hur upplägget varierar hos informanterna. Dock menar samtliga att ett lärarintresse för litteraturhistoria eller de verk man väljer är viktigt.

The aim of this study was to investigate the selections teachers have made from the Swedish curriculum for Religious Education, and explore if there were any similarities or differences between teachers who teach grades 7-9 and upper secondary school. Furthermore we wanted to investigate what previous knowledge the teachers expected from their students and how they took the already existing knowledge with the student under consideration when planninga lesson. The main methods applied were classroom observations and semi structured interviews with six teachers; three from grade 7-9 and three from upper secondary school. We have analyzed the criteria descriptions for the lowest passing grade “E” in both LGY11 and LGR11, as well as the aim of the subject for these two, this in relation to what the teachers have selected and have chosen to focus on in their teaching. The compiled results showed thatall teachers have interpreted the curriculum in a manner where they include almost everythingfrom the aim of the subject, but are also selective as to what they focus more on. The results also show that all teachers, in one way or another, inspect and contemplate their student's previous knowledge when planning a lesson or a course. However, they did this in various ways and to different degrees. In conclusion we would like to add that all interviewed teachers were positive to this project since they all expressed the lack of research within this area, and that they experience the similarities between the two curriculums to be strikingly similar.

Syftet med denna undersökningen är att undersöka vad som påverkar elevernas motivation i religionsundervisning. Elever som är icke religiösa kan ha svårt att förstå meningen med religionsundervisning. Däremot finns det elever som är mycket religiösa kan känna sig omotiverade att lära sig om religion i skolan. Denna undersökningen är till för blivande lärare men även verksamma lärare. Frågan är vad som påverkar elevers motivation och engagemang i religionsundervisning. Motivation är en viktig faktor till elevernas framgång i både skolan men även livet utanför skolan. För att kunna undersöka elevers motivation och engagemang i religionsundervisning genomfördes en kvalitativ studie i vilken intervju användes som datainsamlingsmetod. För att kunna analysera materialet har jag använt mig av motivationsteorier om både inre och yttre motivation. Resultatdelen som består av vetenskapliga artiklar, litteraturen samt intervjuerna har kopplats ihop och visar det som påverkar elever motivation inom religionsundervisning beror på flera faktorer. Att elever är motiverade och nyfikna när de kan relatera till ämnesområdet och omotiverade när det gäller andra religioner som de inte har intresse av. Slutsatsen i denna studien är att elevernas motivation påverkas av olika faktorer. Ämnesområdet, undervisningsformen, lärarens relation till klassen och elevernas kulturella bakgrund är bidragande faktorer till elevernas inlärningsprocess. Denna studie pekar på olika egenskaper hos eleverna som lärare bör tänka på i samband med religionsundervisningen.

Elevmotivationen i dem teoretiska ämnena tenderar till att vara. Motivation är en viktig faktor för elevers lärande eftersom det driver till ett mänsklig agerande, produktivitet och värderande. Studiens syfte är därför att undersöka vad eleverna tycker om samhällskunskap samt vilka faktorer som driver till en ökad motivation hos dem. För att förklara hur man motiverar elever valdes dessa två teorier: Self determination theory och variationsteorin. Self determination theory förklarar olika typer av motivation och hur man framkallar den inre motivationen hos eleverna. Motivationsforskning har påvisat att en varierad undervisning är ett sätt för att motivera elever. Därmed valdes variationsteorin för att förklara den som en strategi för en ökad elevmotivation. Metod delen består av fokusgrupper där urvalet är fyra elever från årskurs 7 respektive årskurs 9. Fokusgrupper fungerar genom större diskussioner, vilket studien eftersträvade. Intervjudeltagarnas diskussion belyser tre viktiga faktorer för en ökad elevmotivation i samhällskunskap. Resultatet från studien blir därför; elever delaktighet i undervisning, en varierad undervisning och relationen mellan lärare och eleven.

Jag vill med denna studie undersöka om jag kan finna några gemensamma drag i hurlärare och elever upplever att de lärt av undervisningsinnehållet i sin tidigare skolgångoch framför allt, varför de tror att vissa undervisningssituationer har gett upphov till merlärande än andra undervisningssituationer. Jag vill också studera om dessa eventuelladrag överensstämmer med vad den granskade litteraturen lyfter fram som grundläggandeför att lärande ska komma till stånd. Jag vill också undersöka om det finns skillnader iuppfattningarna mellan dem som gått i skolan före respektive efter nuvarande läroplanersgenomförande. Jag har intervjuat fem elever och fem lärare. Intervjuerna har varit struktureradeoch utforskande till sin karaktär. Varje intervjufråga har ställts på två nivåer;Först har informanterna fått öppna frågor och följdfrågor. De har sedan fått summerasina svar med hjälp av en enkät med bundna svarsalternativ. Min undersökning visar attlärarens kunskap och engagemang i sitt ämne upplevts som det mest avgörande för informanternaslärande. Min jämförelse visar att den granskade litteraturen och de tillfrågadepersonerna till stor del överensstämmer i fråga om vilka kvalitéer man uppfattar somavgörande för att lärande ska komma till stånd. Informanterna har dock uppfattat lärarensbetydelse för lärandet som mer central än delar av den granskade litteraturen.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka hur lärarens undervisningsstil, interaktion med eleverna samt pedagogiska metoder påverkar elevernas motivation inom ämnet idrott och hälsa. Detta syftet har valts då vi som blivande lärare kommer att stöta på utmaningar inom detta område med våra blivande elever. Detta område har även valts eftersom att vi anser att motivation är av stor betydelse för elevernas deltagande samt prestation under idrottslektionerna. Kunskapsöversikten kommer att innehålla både elevperspektivet och lärarperspektivet. Detta är för att förstå vilka metoder läraren använder samt förstå hur eleven reagerar utifrån lärarens metoder. Kunskapsöversiktens frågeställning är följande; Hur påverkar lärarens specifika pedagogiska metoder och undervisningsstil elevernas motivation och engagemang i lärandeprocessen inom idrott och hälsa? Genom att specificera vår sökprocess med att göra olika begränsningar vid sökningarna så hittades relevanta källor på olika databaser såsom ERIC och Scopus. Sammanlagt valdes 12 källor av högst relevans, alla var internationella. Källor var skrivna mellan åren 2013-2023, och endast en var skriven tidigare (2010). Vid beskrivning av varje källa så sammanfattades syftet, metoden och resultatet.  Genom forskningen så kunde man se olika trender och mönster i relation med elevernas motivation och lärarens undervisningsmetod, exempelvis så såg man en återkommande trend att när läraren visade socialt stöd så betraktade man att elevernas motivation ökade. Andra forskningar visade också att lärarens indirekta undervisningsmetoder också hade en effekt på elevernas motivation. Vidare visar forskning att om eleverna hade en personlig koppling till aktiviteten så ökade deras motivation. Teknologiska hjälpmedel visade sig också ha en positiv påverkan på elevernas motivation. Forskningen visade även könsskillnader angående elevernas motivation och resultaten varierade. Avslutningsvis visar det att lärarens stöd och positiva relationer ökar elevers motivation i idrott och skola. Anpassad undervisning och beröm spelar nyckelroller. Könsspecifika skillnader bör beaktas för bättre undervisning. Detta kan vägleda till en stödjande lärmiljö, särskilt inom idrott och hälsa.

I den här studien undersöks några rektorers uppfattning gällande tillgänglig lärmiljö utifrån Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell (2018) vilken innefattar pedagogisk-, fysisk- och social miljö.   Vidare undersöks hur rektorer uppfattar arbetet med tillgänglig lärmiljö och hur det organiseras samt säkerställs på den skola hen är ansvarig för. Den här studien visar att rektorers uppfattning kring begreppet tillgänglig lärmiljö varierar, så även arbetet med uppföljning och säkerställande. Några av de uppfattningar som framkom var att samverkan mellan olika professioner ses som en del i det främjandet arbetet där specialpedagogen har en viktig roll i arbetet med att utforma, samt skapa förståelse av vad begreppet tillgänglig lärmiljö innebär och leder till. I den här studien har en kvalitativ metod använts, där resultatet presenteras i form av en tematisk innehållsanalys. I studiens resultat framkommer en osäkerhet kring begreppet tillgänglig lärmiljö vilket påverkar både organisation och säkerställande olika utifrån rådande skolkontext. Rektorerna framhåller pedagogernas roll i frågan kring tillgänglig lärmiljö och ett delegerat ansvar till pedagogerna ute på golvet. I den här studien framkommer även att tillgänglig lärmiljö påverkas av många olika faktorer, som till exempel ekonomi, politisk styrning och samhällspåverkan. Trots det anser samtliga rektorer sig ha stort inflytande gällande utformandet av tillgänglig lärmiljö. Det lyfts också en del kritiska aspekter kring vilken effekt tillgänglig lärmiljö ger elevernas utveckling och lärande. Resultatet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv för att skapa en förståelse av rektorernas uppfattning gällande tillgänglig lärmiljö, hur lärmiljöer organiseras och säkerställs.