Syftet med studien är att beskriva F-3 lärares uppfattningar om inkludering och tillgänglig pedagogisk miljö. Studien syftar även till att beskriva lärares erfarenheter av framgångsfaktorer och hinder i att skapa en inkluderande och tillgänglig pedagogisk miljö. Den metod som används i studien är induktiv tematisk metod. Sex F-3 lärare har intervjuats, intervjuerna kan beskrivas som kvalitativa och halvstrukturerade.  I denna studie framkommer det att lärare har olika uppfattningar av inkludering och tillgänglig pedagogisk miljö. Lärare beskriver att en framgångsfaktor är olika typer av anpassningar och strategier på individnivå och gruppnivå. Framgångsfaktorerna gynnar inkludering och när det fungerar väl för eleven tyder det på att inkluderingen fungerade. Trots detta framkommer det att lärare upplever svårigheter, vilket kan ses som dilemman, med att skapa en tillgänglig pedagogisk miljö.  Slutsatsen i min studie är att lärare står inför utmaningar i att skapa en tillgänglig pedagogisk miljö. Trots framgångsfaktorer som de nämner så har de inte rätt förutsättningar för att skapa en inkluderande och tillgänglig pedagogisk miljö. Brist på resurser och tid ses bland annat av lärare som ett hinder. När lärare behöver hjälp av specialpedagog/speciallärare får de inte alltid det. Lärares kunskaper i att bemöta elevers olikheter kan tolkas som bristfällig.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare upplever att arbeta enligt modellen Universal Design for Learning och hur det blir synligt i deras klassrum. Vi vill utforska vilka förtjänster och fallgropar lärarna kan se med UDL som modell för en tillgängliggörande lärmiljö som gynnar elever med olika förutsättningar, däribland elever i läs- och skrivsvårigheter. I studien nämns också hur arbetet med UDL påverkar tankesättet för lärare och på vilket sätt deras arbete förändrats i och med UDL. Studien är en kvalitativ undersökning. Den utgår ifrån sex intervjuer med erfarna lärare som associeras och arbetar med metoden UDL för tillgängliggörande av lärmiljö i sitt arbete. Resultatet visar att alla de lärare som deltagit i undersökningen över lag anser att UDL är en fungerande väg till tillgänglig lärmiljö. Lärarna menar att ramverket i UDL uppmanar till engagemang, tydliga målbilder, strukturer, olika representationsformer och ett elevanpassat uttrycksätt och att detta gynnar elever med olika förutsättningar och bakgrund. Studien kan påvisa att lärarna upplever många förtjänster med modellen men också mer utmanande punkter som man behöver vara medveten om och arbeta kring. En av dessa utmanande punkter är formen för lästräning med elever i läs- och skrivsvårigheter. Studiens resultat analyseras och diskuteras med basen i ett relationellt perspektiv samt med utgångspunkt i tidigare forskning om inkluderande lärmiljöer och UDL.

Utbildning är både en demokratisk och ekonomisk rättighet som påverkar hela livet, även efter avslutad skolgång. En stor andel elever med funktionsnedsättning väljer att studera på gymnasiet men långt färre utbildar sig på eftergymnasial nivå. Alla barn har rätt till en likvärdig utbildning och skolan ska motverka funktionsnedsättningens konsekvenser i undervisningsprocessen och i alla lärmiljöer. Syftet med studien är att klargöra hur gymnasieelever med dyslexi upplever hela undervisningsprocessen. Metoden är en fenomenologisk intervjustudie där åtta gymnasieelever på två stora gymnasieskolor i två olika kommuner intervjuats. Resultatet visar att informanterna upplever att undervisningsprocessen inte tar hänsyn till deras behov och förutsättningar förutom gällande anpassningar av digitala hjälpmedel, längre provtid och hänsyn till stavning. Utöver det visar resultatet att informanterna upplever att de är en i mängden, får ta eget ansvar och ta hjälp av andra (kompisar, mamma, specialpedagog) i undervisningsprocessen. Slutsatser vi kan dra utifrån resultatet är att hela undervisningsprocessen inte anpassas utifrån informanternas behov och förutsättningar. Informanterna får inte en likvärdig utbildning och skolan behöver bli bättre på att möta och anpassa för elever med dyslexi i undervisningsprocessen.

Dagens skola ska vara en skola för alla och kännetecknas av tillgängliga lärmiljöer. Om en elev riskerar att inte nå kunskapsmålen ska skolan i första skede erbjuda stödinsatser i form av extra anpassningar inom undervisningens ram. Detta arbete med extra anpassningar har visat sig brista på många skolor. Syftet med den här studien är att undersöka några lärares uppfattningar om extra anpassningar och utformandet av tillgängliga lärmiljöer. Som teoretiskt ramverk användes Response To Intervention. Studien hade en kvalitativ forskningsansats och i den användes fokusgrupper som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att det råder en viss osäkerhet bland lärare kring vad extra anpassningar är och vad begreppet tillgängliga lärmiljöer innebär. Lärarna har en positiv syn på inkludering och anser att skolan ska vara till för alla. Det framkom att det finns brister i skolors arbete med extra anpassningar, att lärare förknippar tillgänglig lärmiljö med klassrummets miljö och att lärare känner att de saknar kunskap. De efterfrågar därför fortbildning för att möta elever i behov av stödinsatser. Det efterfrågades mer stöd från specialpedagoger i arbetet med att skapa tillgängliga lärmiljöer där elever ges extra anpassningar utifrån behov och förutsättningar.

Sammanfattning/Abstract Nilsson, Jessica (2022). ”Skrivkramp” En studie kring arbetssätt som gynnar skriftspråksutvecklingen hos elever i språklig sårbarhet. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Studien ämnar belysa några pedagogers uppfattningar om vilka undervisningsmetoder som gynnar skriftspråksutvecklingen hos elever i språklig sårbarhet. Målet är att undersökningen ska bidra till ökad kunskap gällande eventuella specialpedagogiska implikationer inom ämnesområdet. Den tidigare forskningen lyfter aspekter och metoder som påverkar skrivutvecklingen hos elever som befinner sig i språklig sårbarhet. Genom min egen studie vill jag bidra till ett ökat kunskapsbidrag. Förhoppningsvis kan kunskapsbidraget vara av intresse inte bara för speciallärare och specialpedagoger utan för alla professioner som syftar till att främja skrivutvecklingen hos elever.    Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka några pedagogers uppfattningar om vilka undervisningsmetoder som gynnar skriftspråksutvecklingen hos elever i språklig sårbarhet samt hur en tillgänglig lärmiljö kan skapas så att elever i språklig sårbarhet inkluderas i de skriftspråkliga aktiviteterna. Frågeställningarna i den här studien är:   ·       Vilka undervisningsmetoder uppfattar pedagogerna gynnar skrivutvecklingen för elever i språklig sårbarhet?   ·       Hur skapas enligt samma pedagoger en tillgänglig lärmiljö så att elever i språklig sårbarhet inkluderas i undervisningsgruppens skriftspråkliga aktiviteter?   Teori   Teoribildningen som används i studien är den sociokulturella teorin, som nyttjas för att analysera och förstå det undersökta materialet. Den sociokulturella teorin bottnar i Vygotskijs (1978) tankar kring utveckling och lärande. Enligt Vygotskij (1978) sker lärande i samspel med andra och språket är grundläggande för all utveckling.   Metod   För att fullgöra studiens syfte används en kvalitativ metodansats. Valet av en kvalitativ metodansats baseras på att studien syftar på att undersöka pedagogernas uppfattningar och ståndpunkter kring undervisningsmetoder och lärmiljöer som gynnar elever i språklig sårbarhet. Intervjuerna är semistrukturerade, vilket passar bra i den här undersökningen,  eftersom det erbjuder informanterna en större frihet att utforma svaren.   Resultat   Vid analysen av materialet som samlats in framkommer fem huvudteman:  språklig sårbarhet, undervisningsmetoder som främjar skrivutvecklingen, särskilt stöd, motivation och framgångsfaktorer för skrivutveckling. Studiens resultat visar att de undervisningsmetoder som gynnar skriftspråksutvecklingen för elever i språklig sårbarhet är strukturerade undervisningsmetoder såsom genrepedagogik och SRSD metoden. Studiens resultat visar även att för att skapa en tillgänglig lärmiljö, så att elever i språklig sårbarhet inkluderas i undervisningsgruppens skriftspråkliga aktiviteter, behöver pedagogerna ha ett relationellt perspektiv på undervisningen där eleverna lär i samspel med andra.    Specialpedagogiska implikationer   De specialpedagogiska implikationerna av studiens resultat är, på organisationsnivå, att det är av högsta vikt att få till en gemensam syn kring hur man arbetar med skrivundervisningen på skolan. För att få kännedom om vilka förutsättningar och behov som finns för att utifrån de kunskaperna skapa en tillgänglig lärmiljö, på såväl organisationsnivå som gruppnivå och individuellnivå, behöver pedagogerna screena eleverna. Utifrån resultaten görs sedan en noggrann analys som därefter följs upp och utvärderas. Den specialpedagogiska implikationen som också framkom är att metoder som bygger på ett relationellt perspektiv samt undervisning som bygger på strategibaserad undervisning är framgångsrik. Enskild undervisning är endast aktuell vid de tillfällen då eleven är i behov av mer ingripande stöd som inte är genomförbart inom klassens ram.

Abstract Lindvall Elin (2022). Förändra men förbli – En studie i ett förändringsarbetes implicita och explicita effekter. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmöuniversitet, 90 hp.  Syftet med studien är att undersöka hur en skola arbetat med implementeringen av “Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning" samt se vilka effekter som upplevs av processen hittills. Frågeställningarna kretsar kring hur förändringsarbetet med verktyget implementerades, inom vilka områden har de största förändringarna ägt rum, vilka yrkesroller har varit delaktiga i processen samt hur relaterar själva verktyget till att göra verksamheten mer inkluderande? Arbetet bygger på enskilda fokusintervjuer av kvalitativ karaktär för att kunna möjliggöra ett djup och en bredd i studien. Intervjuerna är telefonintervjuer vilket underlättat en del men tyvärr även försvårat en del eftersom alla inte är bekväma med att intervjuas via telefon. Perioden för intervjuerna ägde rum under den första omgången av Covid-pandemin vilket försvårade eller snarare förhindrade ett fysiskt möte. Studien kan närmast betraktas som ett stickprov och dess bidrag till forskningsvärlden är en ansats till något som definitivt kan göras större och med ytterligare fördjupning. Resultatet i studien vittnar en del om hur en implementering ser ut och hur dessa samt förändringar upplevs av en organisation och detta i relation till det teoretiska ramverket. Vad som speglas i studien är flera aspekter men en slutsats är att förändringar i den fysiska lärmiljön lätt gör att tron på förändringen är betydligt djupare än vad den egentligen är. Viktiga yrkesroller i detta arbete är flera men framför allt specialpedagogens. Yrkesrollen fungerar som ett nav i den operativa men även den strategiska organisationen. Det förväntade kunskapsbidraget blir således ett instick i forskningsfältet som beskriver förändringsarbete, organisationsutveckling och yrkesprofessionen specialpedagoger.

Sammanfattning/AbstractPernilla, Bodestedt, (2018). Vägen till lärande – för elever med språkstörning. Speciallärarprogrammet med inriktning grav språkstörning, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmöuniversitet, 15 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien avser att ge läsaren inblick i vad, i undervisningen, som skapar möjligheter och hinder i lärandesituationer för elever med språkstörning. Ett ytterligare kunskapsbidrag blir att tydliggöra det faktum att det behövs spridas kunskap om språkstörning.Syfte och frågeställningarStudien har som syfte att bidra med ökad förståelse och kunskap kring elever med språkstörning och hur en pedagogisk tillgänglig lärmiljö kan bidra till en ökad språkutveckling. Utifrån lärares, speciallärares och logopeds uppfattningar ämnar studien belysa möjligheter och hinder i utformandet av en inkluderande skola med en pedagogiskt tillgänglig lärmiljö.• Hur framträder kunskapen om språkstörning hos de intervjuade?• Vilka möjligheter till lärande, utifrån en pedagogiskt tillgänglig lärmiljö och språkstörning, beskriver lärare, speciallärare och logoped?• Vilka hinder beskriver lärare, speciallärare och logoped i utformandet av tillgängliga pedagogiska lärmiljöer?TeoriDet empiriska materialet har analyserats med hjälp av ett sociokulturellt ramverk, med grundsynen att människor lär sig hela tiden i alla sociala sammanhang. Studien lutar sig dels på den sociokulturella teorins grundare, Lev Vygotsky och dels den svenske professorn inom pedagogik, Roger Säljö som även han tar avstamp i det sociokulturella perspektivet.MetodIntresset för den genomförda studien har legat i intervjupersonernas personliga beskrivningar och förklaringar, vilket fört valet av metod till kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Metoden och analysarbetets tillvägagångssätt har hämtat inspiration i fenomenografisk forskningsansats.ResultatResultatet visar att det finns många möjligheter att skapa en pedagogiskt tillgänglig lärmiljö som kan gynna elever med språkstörning och inkludera alla elever i undervisningen. Det visar också på ambitiösa, kreativa och hängivna lärare, speciallärare, logopeder inom skolans värld. Hinder i form av samverkan, förutsättningar, tid och organisation kan, som jag ser det, delvis kopplas till brister i kunskap och förståelse. En slutsats av studiens resultat kan liknas med de tidigare rapporter och utredningar som redogörs för i den tidigare forskningen. Där det lyfts fram att kunskap och förståelse om4språkstörning och de behov och svårigheter som följer med diagnosen, måste spridas, inte bara i skolan utan i hela samhället.Specialpedagogiska implikationerEn viktig del i speciallärarens roll är att sprida kunskap om språkstörning, de behov som finns och hur skolor på organisation, - grupp och individnivå kan överbrygga hinder. Som speciallärare innebär det att ta del av ny forskning inom området och tydliggöra för ledningen vilken kunskap och fortbildning som skolans personal behöver. I vidare skede blir även handledning och eventuellt modellering en viktig del i speciallärarens roll i strävan mot tillgänglig lärmiljö, med struktur, bildstöd och förförståelse som viktiga faktorer för att skapa möjligheter för eleverna och tid för lärarna. Utifrån resultatet ser jag även det viktigt att som speciallärare skapa strategier i organisationen som bidrar till förändringar som leder skolan till att tidigt identifiera elever med språkstörning.

Nashed Happy (2018). Genrepedagogik i skolutvecklingsarbetet- om förutsättningar för att skapa tillgängliga lärmiljöer. Specialpedagogprogrammet, Institution för skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Universitet, 90 hpBakgrund: De socioekonomiska faktorerna har fått en alltmer betydelsefull roll för elevernas resultat. Större insatser måste göras för språkutveckling och för att eliminera svårigheterna som hindrar lärande och skolframgång. Det ligger i alla lärares uppdrag att utveckla undervisningen till att bli mer språkutvecklande. Elever ska ges möjlighet till progression i skolrelaterade språkfärdigheter genom riktade, systematiska och långsiktiga insatser. Ett arbetssätt som handlar om att systematiskt närma sig språket och ny ämneskunskap är genrepedagogik Arbetssättet anses stämma överens med skolverkets riktlinjer för språkutvecklande arbete. Fördelarna är särskilt utmärkande för andraspråkselever men gynnar alla elever och leder till att tillgängliggöra lärmiljöerna för fler. Kunskap och samarbete kring arbetssättet liksom organisatoriska aspekter är dock av stor betydelse för framgång, och leder därför in i skolutvecklingsarbetet på organisationsnivå.Syfte: Att undersöka hur genrepedagogiken som ett språkutvecklande arbetssätt fungerar på en skola i Skåne. I studien redogör skolledaren och lärarna på ett högstadium för arbetet med genrepedagogik. Beskrivningarna skall bidra till ökad förståelse kring tillämpningen av det genrepedagogiska arbetssättet. Med stöd i tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter ska studien även bidra till fördjupad kunskap om förutsättningarna som krävs för att arbetssättet ska främja tillgängliga lärmiljöer.Metod: Studien utgår från kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts utifrån en intervjuguide. Innehållsanalys har använts för att bearbeta och analysera materialet.Resultat: Studien visar på avvikelser mellan skolledarens och lärarnas uppfattning kring samarbetsförhållanden och genrearbetets utformning i den aktuella skolan. Genrepedagogiken innefattar flera komponenter som gemensamt ska verka för att bidra till en verklig inverkan på undervisningen. Forskning lyfter lärarens kunskap i arbetssättet som nödvändig. Specialpedagogens roll är framlyft för att stödja lärarna i skolutvecklingsarbetet och bidra till utveckling av tillgängliga lärmiljöer. Skolledarens roll är minst lika framlyft samt dennes förmåga att uppmärksamma behoven och den rådande kulturen. Därutöver fordras en samverkande organisation med utformning av skolutvecklingsarbetet med hänsyn i gruppens utvecklingsprocesser.Nyckelord: Andraspråkselever, Förebyggande arbete, Genrepedagogik, Skolutveckling, Tillgänglig lärmiljö

Sammanfattning/AbstractHagbyhn, Sofi. Åkerlund, Marie (2019). Framgångsrika undervisningsmetoder för elever med språkstörning. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragVi vill identifiera och framvisa lärares uppfattning kring vilka gynnsamma undervisningsmetoder de utövar i mötet med elever med språkstörning i en tillgänglig lärmiljö kopplat till forskning. Dessutom önskar vi kunna identifiera vilka undervisningsmetoder samt vilka stödbehov som lärare uttrycker i sitt arbete med elever med språkstörning.Syfte Syftet med studien är att få fram lärares uppfattningar kring vilka gynnsamma undervisningsmetoder som de bedömer vara framgångsrika för elever med språkstörning och varför dessa undervisningsmetoder tycks vara gynnsamma.FrågeställningarVilka undervisningsmetoder använder lärare sig av i sitt arbete med elever med språkstörning?Vilka stödbehov uttrycker lärarna att de har för att kunna möta elever med språkstörning?TeoriUndersökningen utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där lärande och utveckling är någonting som sker i samspel, sett ur ett socialt och kulturellt sammanhang (Säljö, 2014). För studiens innehåll anses den sociokulturella teorin vara betydelsefull av den orsaken att det handlar om kommunikation i en social kontext, vilket har en betydande roll för det valda området grav språkstörning.MetodStudien bygger på en undersökning där tolv lärare från olika grundskolor som undervisar i årskurs 6 i svenska, har blivit intervjuade. Dessutom har för oss en ny metod- casemetodik- använts tillsammans med kvalitativa intervjuer, vilket vi bedömer vara metoder som främst har kunnat återge informanternas uppfattningar. ResultatResultatet bygger på diskussioner kring ett fiktivt case, ett underlag som har skapats för att ge informanterna ett gemensamt utgångsläge i intervjuerna. Följande tre huvudteman kunde sedan påvisas:1.Undervisningsmetoder i en tillgänglig lärmiljö2.Motivering till undervisningsmetoder3.Lärarens stödbehov utifrån elever med språkstörningHuvudtemana visar på att de tolv informanterna har en spridning i upplevelserna kring hur man kan möta elever med språkstörning, vilka undervisningsmetoder som anses är gynnsamma samt vilka stödbehov som uttrycks att de har i sitt arbete med elever med språkstörning.ImplikationerStudien visar på att det finns en förståelse och vilja hos lärare att möta elever med språkstörning. Fokus ligger på hur språk- och kunskapsinriktad undervisning kan te sig. Därtill lyfter undersökningen vilka gynnsamma undervisningsmetoder för elever med språkstörning samt vilka stödbehov som informanterna lyfter att de behöver. Handledning kring språkstörningens pedagogiska konsekvenser samt kring differentierad undervisning ser vi som det mest väsentliga för oss i uppdraget som blivande speciallärare.SlutsatserI studien framkommer vad tolv informanter anser som framgångsfaktorer i undervisningen för elever med språkstörning. Det framkommer även vilka stödbehov informanterna uttrycker att de har för att bättre kunna möta elever med språkstörning. Intervjuerna gav till resultat fram olika typer av undervisningsmetoder; Genrepedagogik, förförståelse, bildstöd, begreppskartor, digitala hjälpmedel m.fl. och sett att dessa metoder även finns förankrade i forskning. Nyckelord:Casemetodik, språkstörning, stödbehov, tillgänglig lärmiljö, undervisningsmetoder

SammanfattningChristensson, Liselott & Falkman, Runa (2019)“Det som är nödvändigt för vissa elever är ju aldrig skadligt för andra” En kvalitativ studieav arbetet med tillgänglig lärmiljö. Specialpedagogprogrammet Institutionen förskolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90hpFörväntat kunskapsbidragFörhoppningen är att studien ska fungera som ett kunskapsbidrag för skolor som arbetar förutveckling av den tillgängliga lärmiljön. Genom ett systemteoretiskt perspektiv kan detförhoppningsvis tydliggöras hur yrkesrollerna fungerar i ett samspel i skolans system, vilketkan bidra till en ökad förståelse för de olika rollernas funktion och även belysa vikten avsamsyn i ett förändringsarbete.Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur några specialpedagoger och rektorer på engymnasieskola tänker kring tillgänglig lärmiljö, samt att utifrån ett systemteoretiskt perspektivbelysa synen på den egna och andras roller när det gäller förändringsarbete för att öka denpedagogiska tillgängligheten i undervisningen.TeoriDen teori som använts i undersökningen är systemteori, med utgångspunkt i ett holistiskt tänkdär helheten består av delar som samverkar.MetodUndersökningen genomfördes på en gymnasieskola och avgränsades till att innefattaspecialpedagoger, biträdande rektorer och rektor. Det här är en kvalitativ undersökning somgjorts med semistrukturerade intervjuer. För analys av det empiriska materialet användeskvalitativ innehållsanalys.ResultatResultatet gav en bild av en skola som är i början av ett arbete med tillgänglig lärmiljö, därspecialpedagoger och ledning har en gemensam vision som ännu inte genomsyrat helaverksamheten. Skolans kultur utgör ett motstånd och en utmaning i förändringsarbetet somförsvåras ytterligare av en brist på samsyn när det gäller implementeringen ochoperationaliseringen av arbetet.4Specialpedagogiska implikationerI undersökningen framkommer att specialpedagogens roll är komplicerad och många gångersvår. För att specialpedagogen ska kunna fungera i en stödjande roll, med ett relationelltförhållningssätt, är det av största vikt att ledningen tar ansvar för sin ledarroll, som drivande iförändringsarbetet.