Syftet med följande studie är att bidra med specialpedagogers tolkningar och innebörder av stöd och särskilt stöd samt deras funktion i arbetet med att skapa en tillgänglig lärmiljö. Forskning visar att det föreligger ett utvecklingsbehov inom området specialpedagogik för förskolan. Vidare tyder forskning på att specialpedagogens roll är viktig för att stödja arbetet med barn i behov av stöd och höja kvalitén i förskolan. Skolinspektionens granskning (2017) visar att framgångsfaktorer i arbetet med barn i behov av särskilt stöd är en gemensam förståelse för uppdraget och ett systematiskt kvalitetsarbete för att identifiera och följa upp arbetet. I studien sätts specialpedagogernas tolkningar in i två specialpedagogiska perspektiv, det kategoriska samt det relationella synsättet i syfte att synliggöra synen på barnet i behov av stöd och särskilt stöd. Därutöver används inkludering som begrepp för att förstå specialpedagogens funktion i skapandet av tillgänglig lärmiljö samt de stödinsatser som ges. Studien utgår från en kvalitativ metod med åtta semistrukturerade intervjuer av specialpedagoger verksamma i olika kommuner i Sverige. Forskningsansatsen är inspirerad av fenomenografin. Resultatet visar att det råder stora skillnader i tillhandahållande av stöd och särskilt stöd samt att den specialpedagogiska kompetensen är nödvändig för att implementera det relationella perspektivet och möjliggöra inkludering i förskolan. Skollagen anger endast att barn har rätt till det stöd de behöver och orsak härleds till fysiska, psykiska eller andra skäl. Styrdokumenten däremot förordar organisationens anpassning till att möta barnens behov och att svårigheterna alltid ska ses i relation till kontext. I diskussionen problematiseras att den specialpedagogiska kompetensen i förskolan inte utgör en självklar roll i skollag såsom för skolan. Trots att förskolan räknas som en skolform saknas tydlighet och struktur kring arbetet med särskilt stöd.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad kunskap om blockmodellen som matematiskstrategi, hur den kan fungera som stöd för barns och elevers lärande och matematikutveckling iarbetet med textuppgifter i flera led. Studien tar avstamp i det specialpedagogiska uppdraget attförebygga och stödja det pedagogiska arbetet med målet att nå en inkluderandematematikundervisning. Studien utgår från en mixad metodansats som bygger påsemistrukturerade intervjuer med både elever och lärare samt dokumentinsamling avtextuppgifter genomförda av elever i grundskolans årskurs 3. Insamlade kvalitativa dataanalyserades genom kvalitativ innehållsanalys utifrån en riktad metod; kvantitativa dataanalyserades med deskriptiv statistisk analys. Den sammanfogade datan analyserades utifrån detinkluderande perspektivet med delaktighet och tillgänglig lärmiljö som riktmärke. Resultatenvisade att ritandet av korrekta schematiska bilder kan innebära svårigheter för vissa elever samtatt strategin också kan upplevas lång och tidskrävande. Studiens resultat visade också attblockmodellen är en strategi som kan ge stöd vid arbete med textuppgifter i flera led. Det är delstydligheten i strategins struktur och dels den schematiska bilden som visade sig ge stöd. Bådeelever och lärare i denna studie uttryckte att blockmodellen gav stöd för minnet i arbetet medtextuppgifter. Lärare menade också att blockmodellen stödjer elever oavsett hur långt dekommit i sin matematikutveckling. Den kvantitativa datan visade att blockmodellen ger visuelltstöd. Sammanfattningsvis visade resultaten att blockmodellen kan ses som ett inkluderandeverktyg då elevers olikheter kan bemötas och tillvaratas.

Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Specialläraren/specialpedagogen har ett viktigt uppdrag i att stödja och handleda lärarkollegor i deras arbete för att skapa en framgångsrik och tillgänglig skrivundervisning för alla elever. Den här studiens syfte var att synliggöra och analysera vad lärare och speciallärare/specialpedagoger i grundskolan upplever som viktigt i samarbetet med varandra då fokus är strävan mot framgångsrik skrivundervisning för elever i språklig sårbarhet. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer av 9 lärare som undervisar i svenska/svenska som andraspråk, 6 speciallärare och 2 specialpedagoger i grundskolan. Resultatet visade att många informanter beskrev att det finns ett samarbete mellan lärare och speciallärare/specialpedagog men att detta samarbete behöver förbättras och utökas. Mer tid till samarbete efterfrågades av alla informanter. Vidare visade resultatet att professionerna samarbetar i olika former men det verkar inte finnas ett större samarbete som handlar om teamundervisning eller kooperativ undervisning, där pedagogerna delar ansvaret för alla elever. I studien framkom att professionerna har både ett relationellt och kategoriskt perspektiv när de beskriver samarbete för att skapa en framgångsrik skrivundervisning för elever i språklig sårbarhet. Dessa olika synsätt påverkar speciallärares/specialpedagogers arbete när det gäller hur och på vilket sätt ett gott samarbete med kollegor skapas för att åstadkomma en framgångsrik skrivundervisning för elever i språklig sårbarhet. Denna studie är relevant för nämnda lärarprofessioner men även skolledning då deras syn påverkar hur skrivundervisningen utformas.

Syftet med denna studie var att belysa speciallärares erfarenheter av hur språklig sårbarhet kan förstås och bemötas hos elever på lågstadiet. De frågeställningar som har studerats rör hur språklig sårbarhet kan förstås hos elever, framgångsrika undervisningsmetoder samt specialpedagogiska insatser för elever i språklig sårbarhet. Genom semistrukturerade intervjuer med tio speciallärare som är verksamma på lågstadiet, har empiriskt material samlats in. Informanternas svar har tematiserats med hjälp av tematisk analys och har jämförts med tidigare undersökningar och teorier gällande perspektiv på språkliga svårigheter. Studiens teoretiska referensram utgår från de tre specialpedagogiska perspektiven kategoriskt perspektiv, relationellt perspektiv samt organisation- och systemperspektiv, vilka har legat till grund för tolkning och analys av det empiriska materialet. Studiens huvudsakliga resultat visar att tidig identifiering och tidiga insatser anses vara av stor betydelse för att motverka sårbarhetens påverkan på lärande och utveckling hos eleven. I resultatanalysen synliggörs relationen mellan elevens förutsättningar och de förutsättningar som finns i lärmiljön, där en anpassad och språkligt tillgänglig lärmiljö antas motverka konsekvenserna av sårbarheten. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv är ett flexibelt arbetssätt av vikt i syfte att ge eleven en så tillgänglig lärmiljö som möjligt. Samverkan mellan olika professioner, såväl i som utanför skolan, framhålls, tillsammans med tillräckliga resurser i form av personal och tid som framgångsfaktorer i arbetet med att stödja elever i språklig sårbarhet. Slutsatsen som dras av studien är att det är viktigt att se elevens hela situation och alla de delar som den språkliga sårbarheten kan påverka. Anpassningar och insatser bör göras i den fysiska och pedagogiska lärmiljön, såväl som i den sociala lärmiljön, för att minska konsekvenserna av den språkliga sårbarheten i såväl kunskapsutveckling som i den sociala utvecklingen.

Forskning visar att skolor ofta brister i att ge elever med läs- och skrivsvårigheter det stöd de har rätt till och att stödet ofta sätts in försent. Det är även vanligt att dessa elever hamnar i en negativ spiral som kan resultera i att eleven misslyckas med hela sin skolgång och sitt framtida yrkesliv. Denna studie kommer att belysa hur lärare och specialpedagoger i de tidiga skolåren arbetar tillsammans för att skapa en tillgänglig lärmiljö för elever med läs- och skrivsvårigheter för att skapa förutsättningar för dessa elever att nå målen i deras utbildning. Studiens intention är att bidra med kunskap om vilka förutsättningar lärare och specialpedagoger har i deras främjade arbete med att tillsammans skapa tillgängliga lärmiljöer för elever med läs- och skrivsvårigheter. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts samt en induktiv innehållsanalys vid bearbetning av material. Resultatet visar att digital teknik, nivåanpassad undervisning samt stödstrukturer och pedagogiska strategier i undervisningen är faktorer som kan bidra till en tillgänglig lärmiljö för elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visade även att bland annat bristen på digital teknik, tid, adekvata lokaler samt kunskap och vilja hos pedagoger var faktorer som påverkade respondenternas förutsättningar i detta arbete. Det framgick även att lärarna ofta var ensamma i arbetet med att skapa tillgängliga lärmiljöer för elever med läs- och skrivsvårigheter och att få lärare hade regelbunden handledning med specialpedagog. Avslutningsvis diskuteras bland annat hur denna stora skillnad på lärares och specialpedagogers förutsättningar i detta arbete kan påverka uppdraget av en likvärdig skola. Främst den varierande tillgången av digitala verktyg och hur dessa används menar jag kan resultera i att skolor misslyckas i uppdraget att skapa en likvärdig skola för elever med läs- och skrivsvårigheter.

Syftet med examensarbetet var att skapa bättre förutsättningar för elevhälsansnärvarofrämjande arbete genom att synliggöra kontextuella skolfaktorer som har ett samband med hög skolnärvaro enligt svenska grundskoleelever. Genom att lyfta fram kontextuella skolfaktorer ville examensarbetet rikta fokus bort från enskilda elevers höga frånvaro och det individcentrerade bristperspektiv som ofta använts för att förklara denna och lyfta blicken mot det som skolor kan utveckla för att främja en hög närvaro.För att uppfylla detta syfte designades en undersökning där sju elever i årskurs nio medbilder fick lyfta fram närvarofrämjande faktorer i sin skolmiljö med hjälp av metodenPhotovoice. Bilderna diskuterades under tre workshopar som dokumenterades medljudupptagning. Transkriptionerna och bilderna som generades av processen analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.I resultatet av undersökningen lyfte eleverna fram åtta olika kontextuella faktorer som detrodde hade ett samband med hög närvaro. Dessa lät sig kategoriserades utifrånhuvudkategorierna pedagogisk miljö (digitala verktyg, arbetsbelastning, relevans, flexibilitet och variation) och social miljö (relationer, skolklimat, skolmat). Resultaten analyserades utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori och relaterades till relevant forskning utifrån faktorerna lärmiljö, skolklimat, relationer och skolanknytning.I examensarbetets avslutande del diskuterades de specialpedagogiska implikationerna avresultaten och kopplades till Specialpedagogiska skolmyndighetens modell för tillgängliglärmiljö och de indikatorer som enligt modellen är utmärkande för en tillgänglig utbildning.

Sammanfattning/AbstractMillbäck, Susanna (2019). Låt oss tala om de ”svåra” eleverna – en studie om möjligheter att göra skolan tillgänglig för alla elever ur ett lärarperspektiv. (Let’s talk about the ”challenging” pupils – a study about abilities to make school available to all pupils from a teacher perspective). Specialpedagogprogrammet, 90 hp. Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet.Förväntat kunskapsbidragFörväntat kunskapsbidrag är att öka förståelsen om varför det är så svårt att gå från tanke till handling, om vad som krävs för att lärare ska kunna tänka ”utanför boxen” och hitta fungerande lösningar för att göra skolan tillgänglig för alla elever, även de ”svåra”.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att bidra med en fördjupad förståelse för vad det är som gör inkludering så svårt och vad lärare behöver för stöd för att kunna skapa ett inkluderande klassrum och tillgänglig undervisning. Undersökningen utgår från följande frågeställningar:•Hur ser några lärare själva på möjligheter och svårigheter med att inkludera alla elever i undervisningen? •Vilken kompetens för att anpassa undervisningen och skapa tillgängliga lärmiljöer har de och vad saknar de?•På vilka olika sätt behöver lärare stöd i detta arbete?TeoriDe teorier som ligger till grund för analysen är centrala delar inom sociokulturell teori, specialpedagogiska perspektiv, KASAM känsla av sammanhang och UDL universell design för lärande.MetodDatainsamlingen i denna småskaliga studie har skett genom kvalitativa intervjuer med fenomenologisk ansats. Tre verksamma grundskollärare på en innerstadsskola i en av Sveriges större städer har intervjuats. Empirin har sedan analyserats med hjälp av innehållsanalys och mynnat ut i teman som sedan har underordnats teman utifrån studiens frågeställningar.ResultatLärarna i den här studien ser i enlighet med flera andra forskningsresultat att relationen med eleven har en nyckelroll om man ska lyckas med inkludering. Med tanke på att den vetskapen är så utbredd och att det ligger i pedagogyrket att skapa relationer är det närmast en paradox att vi inte lyckas bättre med att inkludera utmanande elever. Lärarna i studien tycker att bristande resurser i form av personal, lokaler och material har en avgörande betydelse. Men det blir även tydligt att det är svårt att omsätta teori i praktik, att relationsbyggande och interventioner till stor del sker på känsla och bygger på personligt engagemang, men inte lika mycket på medvetna strategier. En slutsats är att fortbildning behöver följas upp av kollegiala reflekterande samtal och handledning.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogen har en viktig roll i handledning och konsultation. Inte minst för att stödja pedagoger i skiftet mellan kategoriskt och relationellt perspektiv, där specialpedagogen kan vara den som utmanar i vardagen. Specialpedagogen kan även med sin kompetens hjälpa pedagoger att koppla ihop interventioner med hur dessa faktiskt stöttar eleven i dennes svårigheter, för att pedagoger på ett mer medvetet sätt ska kunna planera dessa redan från början.

Sammanfattning/Abstract Gravert, Katalina (2020). Tillgänglig lärmiljö- ett komplext landskap. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDet förväntade kunskapsbidraget är att synliggöra olika uppfattningar om tillgänglig lärmiljö hos några högstadielärare. Detta kan i sin tur ge en ökad förståelse och medvetenhet kring arbetet med att tillgängliggöra lärmiljön för alla elever. Genom att låta några högstadielärares uppfattningar om detta fenomen få komma fram och ta plats kan ses som en avgränsad kartläggning för att förstå fenomenet bättre. Om man inte förstår vad som händer i en lärmiljö är det svårt att hitta de förbättringsinsatser en skola behöver göra som leder till skolutveckling. Denna studie kan ses som ett underlag för reflektion samt en startpunkt till att se över hur den tillgängliga lärmiljön upplevs i den egna verksamheten. Detta för att synliggöra vad som behöver kvalitetsutvecklas, varför och på vilket sätt. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att få en fördjupad förståelse för hur några högstadielärare upplever arbetet att göra lärmiljön tillgänglig för alla elever. Studien strävar efter att hitta kvalitativt olika uppfattningar som skulle kunna täcka en del av variationen av existerande uppfattningar. Studiens preciserade frågeställningar utifrån syftet är:•Hur uppfattar lärarna arbetet med att göra undervisningen tillgänglig för alla elever? •Vilka olika uppfattningar eller sätt att tänka på kring fenomenet ”en tillgänglig lärmiljö” kommer fram hos lärarna?TeoriStudiens teoretiska perspektiv är inspirerad av fenomenografin. Denna forskningsansats finns främst inom pedagogisk och didaktisk forskning och förutsätter att det finns företeelser i världen som har olika innehåll och betydelser för olika människor. Inom fenomenografin finns inte någon ambition att anpassa verkligheten till en vetenskaplig modell via en teoriram. Således görs inget anspråk på vad som är sant eller falskt utan fenomenografin utgår ifrån vad individen uppfattar som sant eller falskt (Kroksmark, 2007). Variationerna i denna studie förklaras utifrån att varje lärare agerar utifrån vad denne erfar i sitt klassrum. Lärarna blir då bärare av nyanserade sätt att erfara detta fenomen. Med andra ord är resultatets uppfattningar, beskrivningar av den interna relationen av lärare och fenomenet. Lärarna har genom intervjuerna fått fokuserat urskilja vad de själva uppfattar som tillgänglig lärmiljö där relevanta aspekter av fenomenet har medvetandegjorts (Marton & Booth, 2000). Metod Denna studie är induktiv och gör inte anspråk på att lyfta fram en sanning om hur något egentligen är, utan vill istället beskriva hur något kan vara. Studiens kvalitativa metod vill fånga in olika uppfattningar om fenomenet genom de semistrukturerade intervjuer som gjorts med fyra högstadielärare från samma grundskola och arbetslag. Den kvalitativa analysen som är inspirerad av fenomenografin beskriver den variationer av uppfattningar som kommit fram. Specialpedagogiska implikationerStudiens kategorier skapar en avgränsad del av den förståelse som finns kopplat till fenomenet en tillgänglig lärmiljö. Specialpedagogen innehar en del av den kompetens som kan hjälpa till i arbetet med att tillgängliggöra lärmiljön för alla elever genom att leda ett specialpedagogiskt förändringsarbete. Genom att titta på studiens kategorier en i taget kan ett arbete påbörjas där förståelsen av studiens uppfattningar sätts mot den egna verksamhetens kontext. Kanske blir det uppenbart för specialpedagogen att nästa steg är att organisera för samarbete där samsyn kring studiens kategorier behöver skapas mellan lärare, arbetslag och elevhälsa. Specialpedagogen behöver ta sikte mot att förebygga, identifiera och undanröja hinder för elevers utveckling och lärande i arbetet att tillgängliggöra lärmiljön. Genom en förförståelse utifrån studiens resultat och en kartläggning av den egna skolans pedagogiska miljö, sociala miljö, fysiska miljö kan specialpedagogen bilda sig en uppfattning om hur tillgänglig skolan är. Kartläggningen behöver bli ett underlag för vidare diskussioner och ingå i det systematiska kvalitetsarbetet för att generera insatser som förbättrar lärmiljön. Resultat/ slutsatsFenomenografins drivkraft i denna studie återfinns i lärarnas uppfattningar av hur dem erfar den tillgängliga lärmiljön. Tolv kategorier har kommit fram av det empiriska underlaget och dessa återfinns under tre olika teman: 1. Klassrumsarenan kräver en bemästringskonst. 2. Konstanter i en tillgänglig lärmiljö. 3. Socialisationsuppdragets betydelse. Det första temat omfattar sex kategorier som rör uppfattningar som är knutna till lärarens många utmaningar och möjligheter att påverka den tillgängliga lärmiljön i klassrummet. Uppfattningarna kretsar kring att skapa ett gott arbetsklimat, att göra eleverna delaktiga, lärarrollens betydelse för en mer tillgänglig lärmiljö, att kunna hantera dynamiken i undervisningen, den differentierade undervisningen som inte alltid är till godo samt den reflekterande praktiken som kan påverka lärmiljön. Det andra temat omfattar tre kategorier utifrån superstrukturer, övertydlighet, förutsägbarhet och systematik som en kategori. Extra anpassningar och den fysiska lärmiljön är de två andra. Dessa kategorier innehåller vad lärare uppfattar som centrala delar av vad som naturligt hänger med i arbetet med att tillgängliggöra lärmiljön. Det tredje temat omfattar tre kategorier av uppfattningar som i analysen knyts till lärarens socialisationsuppdrag. Dessa uppfattningar kretsar kring ledarskapet, kommunikationen och kulturer som kan utmana tillgängligheten. Från ett helikopterperspektiv går det att skönja två begrepp som genomgående påverkar studiens tolv kategorier. Begreppen är relation och interaktion. Det blir tydligt hur relationer och interaktioner påverkar den tillgängliga lärmiljön utifrån studiens tolv kategorier. Den tillgängliga lärmiljön påverkas genom att relationer och interaktioner både kan förhindra men också motivera lärandet. Nyckelord/sökord (alfabetisk ordning)Delaktighet, differentierad undervisning, inkludering, interaktion, kommunikation, ledarskap, relationer, socialt samspel, tillgänglig lärmiljö.

I forskningen framgår att det växt fram ett synsätt inom specialpedagogiken som innebär att elever i behov av särskilt stöd bör vara delaktiga i skolans vanliga lärmiljöer och ges samma förutsättningar som sina klasskamrater, något som påverkar lärarens arbete och specialpedagogens roll. Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur lärare uppfattar möjligheter i arbetet med att skapa en tillgänglig pedagogisk lärmiljö för elever i behov av särskilt stöd, med utgångspunkt att alla elever ska vara inkluderade i undervisningen. Studiens teoretiska ramverk är den sociokulturella teorin, från vilken begreppen scaffolding och artefakter har hämtats. I resultatdiskussionen har den didaktiska triangeln använts som utgångspunkt för att belysa relationen mellan lärare, elev och innehåll i utformningen av undervisningen. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer med lärare har använts som metod. Resultatet visar att det finns möjlighet för lärare att skapa tillgänglig pedagogisk lärmiljö för elever i behov av särskilt stöd med hjälp av scaffolding och användande av artefakter i kombination med specialpedagogisk kompetens och hur det specialpedagogiska arbetet organiseras. Arbetet med tillgänglig pedagogisk lärmiljö ses leda till ökad delaktighet och möjliggör inkludering. I diskussionen problematiseras synen på specialpedagogik och hur det påverkar lärares och specialpedagogers arbete, när alla elever i klassen ska ges möjlighet att bli delaktiga. Kraven som ställs på läraren förändras när undervisningen ska utformas med utgångspunkt att alla elever ska vara inkluderade i undervisningen.

Tidigare forskning förklarar att elevers misslyckande handlar om bristande fysiska, sociala och pedagogiska skolmiljöer. Syftet med denna studie är att undersöka några specialpedagogers uppfattningar kring lärmiljön för elever i gymnasieskolan, med utgångspunkt i SPSM:s tillgänglighetsmodell. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av nio specialpedagoger från två olika kommuner. Resultatet har analyserats tematiskt med stöd av ovan nämnda tillgänglighetsmodell, och studien visar att det råder bristande kunskap om NPF hos lärare. Även om det finns vissa uttalade riktlinjer kring anpassning, visade studien att dessa inte alltid efterföljs. Det framkommer att det finns utvecklingspotential i några av skolorna gällande elevperspektiv utifrån informanternas utsaga. Enligt resultatet uttrycker samtliga specialpedagoger en önskan om att få mer resurser i form av tid för att kunna handleda och utbilda lärarna så att en tillgänglig lärmiljö kan bli ännu bättre. En av studiens slutsatser är att en systematisk utbildning av lärare om NPF skulle ge grunden till en mer anpassad lärmiljö i gymnasieskolan.