Global ETD Search

11	Vinstvarning iskolans relationskapital? : lärarens ansvar att skapa elevrelationer Elehorn, Kristina January 2013 (has links) Bakgrund: Ett av grundskolans problem är elever som totalt saknar motivation till all form av skolarbete. De saknar den egna inre motorn till att ens försöka och skapar istället oftast disciplinära problem under skoldagen vilket påverkar kamrater och studiemiljö negativt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om de regelbundna veckosamtalen (PH) á femton minuter mellan lärare och enskild elev betyder något för eleven och dennes motivation till skolarbetet. Dels som helhet men även om det är något i själva samtalet/dialogen som är primärt och ger speciell effekt på elevens motivation. Metod Min studie grundas på enkäter och en empirisk del med intervjuer av några elever med olika meritvärden i högstadiets årskurs 9. Resultat: Vad anser eleverna om det regelbundna PH-samtalet? - Det beror mycket på handledarens unika och komplexa kompetens. Har samtalet någon betydelse för elevernas studieresultat? - Ja och det hör ihop med den tidigare frågeställningen. Finns det något negativt med PH-samtalet? - Ja, om PH är vid fel tidpunkt under dagen och om handledaren inte utför PH samtalet på det sätt som ingår i skolans koncept. Hur stor betydelse har loggboken? - Oavsedd om eleven är självgående eller ej så har den en funktion. Finns det något annat värde med detta PH-samtal? - Ja, den unga individen har ett enskilt personligt möte i femton minuter med en vuxen. Ett ögonblick som, beror på pedagogen, på sikt kan skapa en nära relation och därmed påverka uppfattningen om skolan och dess krav. Elevmotivation lärarmotivation loggbok i skolan lärarens kärnkompetenser kommunikativ kompetens elevkommunikation elevrelation elevförtroende elevrespekt
12	Betydelsen av att synliggöra elevers erfarenheter i undervisningen : En experimentell fältobservation i ämnet bild / The importance of making students' experiences in teaching visible : An experimental field observation in visual art education Sjörén, Daniel, Tyrrell, Patrick January 2021 (has links) Föreliggande studies syfte är att undersöka hur elevers erfarenheter kan identifieras, synliggöras och tillvaratas i och genom bildundervisning. Frågeställningarna som studien har utgått ifrån är: På vilket sätt är elevernas erfarenheter betydelsefulla för deras lärande och hur kan lärare identifiera och synliggöra dem i undervisningen? Hur kan lärare identifiera och synliggöra elevernas erfarenheter i undervisningen? Fyra metoder har utformats och utförts i samband med två fältobservationer; en berättelse, en bildframställning, intervjuer samt frågeformulär. Fältobservationerna utfördes på två olika grupper på högstadieskolor i årskurserna 7-9. Ena gruppen tillhörde en integrerad särskola och den andra gruppen tillhörde en fristående skola. Resultatet visar att metoderna är tillämpbara och effektiva för att synliggöra elevers erfarenheter, intressen och känslor. Resultatet har sedan analyserats utifrån John Deweys teorier utifrån erfarenhetsbaserat lärande. Erfarenhet bild erfarenhetsbaserat lärande abstrakta erfarenheter konkreta erfarenheter elevmotivation lustfyllt lärande interaktionsprincipen kontinuitetsprincipen berättelse. Pedagogy Pedagogik
13	Elevmotivation ur musiklärarperspektiv : En enkätstudie av musiklärares uppfattningar om elevers motivation och användning av digitala verktyg i musikämnet Kelly, Thomas January 2022 (has links) Det primära syftet med denna studie var att bidra till kunskap om elevers motivation, mer specifikt musiklärares uppfattningar om huruvida elever drivs av inneboende motivation, yttre motivation eller båda. Andra mer specifika områden undersöktes också, bland annat hur digitala verktyg kan användas för att inspirera och motivera elever i musikämnet. Hur musiklärare definierar sin roll i att motivera elever och de olika metoder musiklärare använder för att göra specifika kunskapsområden, såsom musikhistoria (klassisk musik till exempel) mer relevanta och intressanta för eleverna, undersöktes också. Dessa områden var viktiga att undersöka för att bättre förstå elevmotivation i musikämnet specifikt, och vilka motivationsverktyg som är mest användbara. En enkätundersökning med titeln ”Enkät om lärares uppfattningar om elevers motivation inom ämnet musik” användes som metod för datainsamling. Data samlades in med hjälp av enkäter på nätet via Google Forms. Data analyserades med hjälp av blandade metoder. Majoriteten av frågorna på enkäten analyserades med kvantitativ analys, medan de som samlats in från de återstående frågorna bedömdes som kvalitativa och analyserades som sådana. En majoritet (73 %) av musiklärarna som deltog i denna studie svarade att motivation är en inre faktor eller ”drivkraft” som bidrar en viss handling eller beteende och åttioen procent (81 %) svarade att motivation båda interna och externa belöningar. För att motivera elever deltagarna nämnda att en lärare ska peppa, stötta och inspirera elever, och försöka göra saker roliga och intressanta, lektionerna ska vara välplanerade, osv. De svar som var vanligast på frågan om hur musiklärarna gör vissa områden av kunskapskraven mer intressanta och relevanta för eleverna var bland annat att använda film, spel och digitala verktyg och en stor majoritet av musiklärarna som deltog i denna undersökning talade positivt om digitala verktyg. Slutsatserna från denna studie var att musiklärare motiverar sina elever på olika sätt, men dataanalysen har visat att det finns konsekventa teman och faktorer när det kommer till elevers motivation. Några av elevernas motivationsfaktorer som nämndes upprepade gånger av musiklärarna som svarade på enkäten var: 1) Vikten av att musikläraren är förberedd, välinformerad och brinner för sit tämnesområde. 2) Lärarnas förmåga att när så är möjligt relatera vissa ämnesområden till aktuella händelser och modern tid. 3) Lärarens utnyttjande av digitala verktyg som resurs och läromedel. musiklärare enkät digitala verktyg elevmotivation Educational Sciences Utbildningsvetenskap Pedagogical Work Pedagogiskt arbete
14	Im Zwiegespräch mit dem Computer : ICT und digitale Kompetenzen zur Förderung und zur Motivation der Sprachentwicklung von Lernern einer Fremdsprache mit Focus auf die mündliche Sprachentwicklung Agerberg, Alexandra January 2018 (has links) Aim – The paper at hand has three aims which are based on the recent adjustments made to the Swedish curriculum which take effect in summer 2018 and stipulate the implementation of digital competence in all subjects. Firstly, the study examines the effect of ICT and digital media/ aids on the WTC and motivation of second language learners. Secondly, a look is taken at how ICT and digital media/ aids are implemented in teaching today and thirdly, the challenges teachers face by the diverse interpretation and definition of the term digital competence and its realization in the classroom are investigated. Design/methodology/approach – The study is a literature review in which recent literature and research papers in the field of ICT in teaching with focus on second language teaching and learning were examined. Findings – According to the results, the author found that the use of ICT and digital media/ aids have a positive effect on the WTC and motivation of second language learners when used appropriately. The challenges teachers face in this respect is a lack of methods and strategies as well as technical support that are needed to successfully implement ICT in their lessons. Especially the lack of technical support is viewed as a time consuming one as it requires teachers to have a back-up-plan which in effect means more lesson planning on their part. Additionally and in regard to the implementation of digital competences in all subjects, teachers are faced with new challenges which comprise a technical; theoretical and didactical knowledge of the term and its practical realization. Due to the recency of the changes made to the curriculum, the investigation of the challenges that present themselves to the teachers open up for new research that can be made in this field. Kommunikativ kompetens muntlig språkkompetens second language aquisition andraspråksinlärning moderna språk will to communicate (WTC) computer mediated communication (CMC) elevmotivation IT i skolan. Kommunikativ kompetens muntlig språkkompetens second language aquisition andraspråksinlärning moderna språk will to communicate (WTC) computer mediated communication (CMC) elevmotivation IT i skolan. Languages and Literature Språk och litteratur
15	En studie i elevmotivation genom självreglerande lärande som metod för inlärning i moderna språk / A study on Learner Motivation by means of Learner Autonomy as Studying Technique in Modern Language Learning Gehrke, Karina Wiebke January 2022 (has links) Onödiga språkvalsbyten i moderna språk kan anses vara resultat av motivationsbrist kopplat till intrycket att glädje i språkvalsstudier inte leder till gymnasiebehörighet. Denna studie ämnar undersöka och fördjupa kunskap om a) samband mellan självreglering och elevmotivation, samt b) samband mellan glädje och motivation. Hattie och Zierer (2019) konstaterar att mer självreglering leder till ökad elevmotivation. För att pröva om denna slutsats kan verifieras, genomfördes en empirisk studie med lärarintervjuer som besvarade följande fråga: Vad anser lärare är en bra återkoppling till eleverna? För att kunna nå en slutsats i frågan om samband mellan självreglering och elevmotivation etablerades först en definition av begreppet självreglering. I detta syfte användes en teori som står för uppsatsens analytiska ramverk. Ramverket baseras på författare som arbetar i linje med Richard M. Ryans och Edward L. Decis Self-Determination Theory (SDT). Då slutsatsen att mer självreglerande lärande leder till ökad elevmotivation inte kunde verifieras i min empiriska studie, genomfördes en noggrann litteraturstudie. Utifrån denna kunde jag sedan göra en analys av mina frågeställningar med anslutande diskussion. Resultatet antyder att lärare bör fokusera på elevmotivationens kvalitet, med den prototypiska intrinsiska motivationen som mål, för att kunna motverka motivationsbristen i skolan. I detta forskningsarbete kom jag dessutom fram till slutsatsen att en högre motivation i allra högsta grad kan leda till ett mer effektivt lärande i allmänhet. Nyckelord: effektivt lärande, elevmotivation, intrinsisk motivation, motivationsbrist, Self-Determination Theory, självreglering, återkoppling formative assessment learner autonomy Self-Determination Theory motivation language studies language learner autonomy SDT intrinsic motivation extrinsic motivation learning motivation self-regulation student motivation modern languages language learning formative feedback self-regulated learning effective learning task level process level self-regulation level feedback long-term goals learning goals high school eligibility curriculum primary school language choice multilingual society result-oriented curriculum learning system language skills curriculum in modern languages upper secondary school motivation difficulty motivation problem German lack of motivation planning phase implementation phase self-reflection phase metacognition metacognitive strategy metacognitive process thought process visible learning controlled learning autonomous self-regulation sense of autonomy social values personal values self-regulation style identified regulation integrated regulation SDT work method self-reflection goal setting learning activity formative Motivation im Unterricht Lernermotivation Autonomie Fremdsprachenunterricht Formative Diagnostik Lernerautonomie Lernmotivation Selbstregulation Autonomie Schülermotivation moderne Sprachen Sprachenlernen formative Beurteilung formatives Feedback selbstgesteuertes Lernen effektives Lernen Freude am Lernen Aufgabenebene Prozessebene Selbstregulationsebene Feedback Lernziele Lehrplan Grundschule mehrsprachige Gesellschaft ergebnisorientierter Lehrplan Lernsystem Sprachkompetenz Lehrplan in Moderne Sprachen Sekundarstufe II Motivationsschwierigkeit Motivationsproblem Fach Deutsch DaF Motivationsmangel Planungsphase Umsetzungsphase Selbstreflexionsphase Metakognition metakognitive Strategien metakognitiver Prozess Denkprozess sichtbares Lernen intrinsische Motivation extrinsische Motivation kontrolliertes Lernen autonome Selbstregulation Autonomiegefühl soziale Werte persönliche Werte Selbstregulationsstil identifizierte Regulation integrierte Regulation SDT Arbeitsmethode Selbstreflexion Zielsetzung Lernaktivität lärandemotivation självreglering autonomi elevmotivation moderna språk språkinlärning formativ bedömning formativ återkoppling självreglerande lärande effektivt lärande glädje i undervisning uppgiftsnivå processnivå självregleringsnivå återkoppling långsiktiga mål lärandemål gymnasiebehörighet läroplan språkvalslektion grundskola språkval flerspråkig samhälle resultatorienterad lärosystem språkkunskap kursplan i moderna språk högstadiet motivationssvårighet motivationsproblematik tyska motivationsbrist planeringsfas genomförandefas självreflektionsfas metakognition metakognitiv strategi metakognitiv process tankeprocess synligt lärande inneboende motivation yttre motivation kontrollerad autonom självreglering extrinsisk motivation intrinsisk motivation autonomikänsla sociala värden personliga värden självregleringsstil identifierad reglering integrerad reglering SDT arbetsmetod självreflektion målsättning inlärningsaktivitet formativ Learning Lärande

Page generated in 0.0668 seconds