No description available.

No description available.

Lärare idag lever och verkar i ett samhälle där utvecklingen inom informationsteknologin går allt snabbare. Allt fler skolor får bredbandsanslutningar som möjliggör att strömma ned filmer och annat material från internet. Men det är inte enbart inom den tekniska utvecklingen som det sker förändringar. Länder ändrar gränser eller faller isär till nya, och i många svenska klassrum hänger det kartor som är förlegade sedan länge. Det finns därför stora möjligheter att inom detta område kombinera informationsteknologi och geografi till en helhet. Istället för kartor med felaktig information i klassrummet finns nu tillgång till nya, uppdaterade kartor via internet. Frågeställningen var hur användningen av informationsteknologi används som stöd i geografiundervisningen på svenska skolor.För att undersöka detta användes en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning. Inbjudningar skickades ut till ett antal lärare runt om i Sverige, eleverna tillfrågades senare även via ett internetforum för att öka svarsfrekvensen ytterligare en del. Enkäten bestod av ett antal frågor, en för lärare och en liknande för elever. Det visade sig att både lärare och elever svarade mycket snarlikt på frågorna. Trots att svarsfrekvensen var oacceptabelt låg med sina 22 %, har resultaten ändå en bra validitet då respondenterna är spridda över flera orter. För att öka reliabiliteten hade det varit bäst att kombinera den kvantitativa med en mer kvalitativ undersökning, som till exempel intervjuer. Det resultatet från denna studie visar på är att både lärare och elever har en god kännedom om olika gratis programvaror, där samtliga berör geografiämnet. Bägge grupper tror dessutom i olika grad på en förbättring av både undervisningen och lärandesituationen om mer informationsteknologi användes. Eleverna var i båda fallen mer positivt inställda till detta än lärarna.

During the last two decades, technology has developed rapidly. It has become a natural part of everyday life, which we today take for granted. It isn’t until the last few years that technology has quickly become a big part in the school environments. Computers, tablets and other technology is today a big part of the education and teaching. These kind of implementations can be a big change in the organization. This has meant that we have asked the question how these kind of implementations come about? Is there any specific way to make it smooth and effortless? The purpose of this study is to investigate a number of schools and see why they decided to apply the technology and what their strategy was. We have determined this by doing a qualitative study where we examined how four different schools located in Sweden implemented the technology. The results we have found in our study focuses on the implementation process, what affects it and how it differs in the schools. Furthermore, the result shows that what kind of strategy is used, and why the technology is applied is a critical factor in the implementation process. Finally, the study has shown that there are some links between if you have a big bang or phased rollout implementation strategy, a technology-driven or behavior-driven development, how the organizational structure looks like, in which quantity and what the artifact will be used for. Our study has shown that there is a connection between big bang implementation, behavior-driven development, top-down managed organization and a low or medium-high utilizing. There’s also a connection between phased rollout implementation, technology-driven development, bottom-line managed organization and the utilization is medium-high or high.

Föreliggande studie syftar till att jämföra ordinlärning som sker med digitala verktyg (digital ordbok och maskinskrivning) och ordinlärning som sker med analoga verktyg (tryckt ordbok och handskrivning). Studiens fokus och relevans är IT inom skolan snarare än ordinlärning som sådan. En klass på en kommunal gymnasieskola samt två klasser på en och samma friskola, samtliga i årskurs 1, har deltagit i studien. Samtliga deltagare har lärt in 40 ord och testats på såväl ordbetydelse som stavning. 20 av de inlärda orden har lärts in med digitala verktyg och de andra 20 med hjälp av analoga verktyg. Den direkta effekten av respektive metod har mätts genom ett ordtest vid lektionens start samt ett vid lektionens slut, och vi har mätt effekterna på längre sikt genom ett slutligt minnestest en vecka senare där samtliga 40 ord har blandats. Genom att jämföra respektive elevs poäng på testet vid lektionernas slut med poängen på minnestestet har vi kunnat räkna ut hur många ord som eleven tappat mellan de två testtillfällena, och utifrån det samlade resultatet hos alla 28 deltagare har vi kunnat utläsa vilket verktyg som har varit mest gynnsamt för inlärningen. Resultaten gällande stavning visar att inlärningseffekten av att använda dator är något högre direkt efter lektionen, med i snitt 8,68 inlärda ord av 20 jämfört med 8,36 inlärda ord av 20 när ordbok användes. Vid diktamensdelen på minnestestet hade eleverna som använt dator tappat i snitt 1,39 ord av 20, medan de som använt ordbok tappat 0,43 ord av 20. Vad gäller resultat på ordbetydelsetesten var den direkta inlärningseffekten av att använda dator 16,43 inlärda ord, och 18,39 inlärda ord genom att använda ordbok. Resultaten för ordbetydelsedelen vid minnestestet visade att de som använt dator tappat 4 ord av 20 och de som använt ordbok tappat 2,82 ord av 20. Slutsatsen vi har dragit utifrån detta är att digitala och analoga verktyg ger i stort sett lika goda inlärningseffekter på kort sikt, men på lång sikt ger de analoga verktygen kunskaper som varar längre i minnet än då digitala verktyg använts.

<p>Mina erfarenheter av utvecklingsarbete kring media och IT i skolan har fått mig att undra hur undervisningen kan utvecklas genom att lärare sprider sina kunskaper och lär av varandra. Detta har väckt mitt intresse för pedagogisk handledning som verktyg för utveckling av lärares yrkessamtal det vill säga kollegiesamtal. Denna studie syftar till att beskriva och ge en förståelse för huruvida handledning av kollegiesamtal kan vara ett led för pedagogen att förändra sina strategier och handlingar när det gäller användning av datorn som verktyg för elevers tidiga läs- och skrivinlärning. I studien utgår jag från teorier om kunskap som socialt konstruerad och att den sociala världen är av narrativ natur. Studien genomfördes under läsåret 2006-07 inom projektet Att skriva sig till läsning med datorn där 24 pedagoger och tio klasser från sju olika skolor i Piteå kommun deltog. Projektets syfte var att implementera och pröva en metod där eleverna använde datorn istället för pennan för att lära sig att skriva sig till läning. Lärarna deltog under projektåret i handledda kollegiesamtal där man delade erfarenheter och reflektioner utifrån klassrumspraktiken. Både handledare och lärare har efter kollegiesamtalen skrivit loggbok. För att söka svar på frågorna i syftet samt intervjuade jag nio lärare som deltagit i projektet. I analysarbetet har jag använt mig av narrativ analys.</p><p>I resultatet framträder tre mönster Motstånd, Tvekan och Acceptans i lärarnas uppfattning av kollegiesamtalen. En slutsats av studien är att om läraren accepterar kollegiesamtalen ger detta ett gott stöd för att föra utvecklingsarbetet framåt där vinsterna för de deltagande lärarna blir personlig utveckling, gruppens utveckling och processuell utveckling.</p>

<p>Under läsåret 2006/2007 deltog 23 lärare från sju olika skolor i Piteå kommun i ett lokalt utvecklingsarbete Att skriva sig till läsning. Projektets syfte var att introducera nya strategier i elevers tidiga skriv- och läsutveckling som innebar att eleverna samarbetar vid datorn för att lära sig skriva och läsa. Som hjälp i starten av förändringsprocessen fick lärarna under implementationsåret del av olika insatser, bland annat pedagogisk grupphandledning, så kallade kollegiesamtal. Syftet med denna studie är att undersöka lärares tänkande och agerande i det fortsatta utvecklingsarbetet efter själva implementationen. I studien intervjuades åtta lärare via e-post. Resultaten visar att lärarna inte agerar för det gemensamma uppdraget att driva utvecklingsarbetet vidare tillsammans med sina kollegor. Lärarna avstår utifrån skilda skäl ifrån att sprida erfarenheter och att införa kollegiesamtal på den egna skolan. Lärarnas fokus i det fortsatta utvecklingsarbetet riktas mot den egna undervisningen. Undervisningsstrategierna anpassas antingen efter tidigare sätt att undervisa eller till att utveckla undervisningen utifrån hur de uppfattar och tolkar strategin Att skriva sig till läsning. Utifrån socialkonstruktionistiskt perspektiv kan resultaten förklaras med att lärarna genom sina handlingar följer och anpassar sig till den ordning som råder.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att belysa elevernas arbete med Internet i skolan, till vad och hur Internet används i skolarbetet. Jag har även undersökt hur och om eleverna granskar det material de får fram över Internet och om de kan använda Internet på ett effektivt sätt. Jag har använt mig av en studie med etnografisk utgångspunkt, det vill säga observationer och informella intervjuer. </p><p>Resultatet visar på att Internet används i så gott som alla ämnen, huvudsakligen till faktasökning och då på ett mycket fritt sätt. Eleverna granskar nästan inte alls det material de får fram, och de fastnar ofta på mindre relevanta och/ eller mindre lämpliga sidor i sina sökningar.</p>

<p>Det övergripande syftet för studien är att identifiera och kartlägga elevers arbetssätt inom ramen för utvecklingsarbetet med ITiS. Dessutom kommer betydelsen av en sådan praktik i relation till elevers lärande att studeras.</p><p>Införandet av IT i skolan (ITiS) innebär förändringar i lärandeprocessen. Det finns därför behov av att öka förståelsen för hur lärandet går till när IT införs i skolan.</p><p>En förstudie gjordes med syfte att undersöka om och hur ITiS innebar ett förändrat arbetssätt för eleven. Förstudien påvisade tydligt att ITiS inneburit ett annorlunda arbetssätt för eleven. Två teman : tillsammans och handlingsutrymme kunde identifieras. Dessa blev en kompass som avgjorde riktning för huvudstudiens centrala frågeställningar. Vad betyder ett annorlunda arbetssätt i ITiS, för eleven? Vilka sociala samspelsmönster bildas? Hur reflekterar elever över möjligheter och hinder i sitt arbete? Dessa frågor ger utrymme för att belysa värdefulla aspekter av elevens arbetssätt i ITiS-kontexten. Detta gjordes med en etnografisk metodansats med utgångspunkt i studiens teoretiska referensram, det sociokulturella perspektivet. Totalt har 20 elever observerats genom videofilmning och genom observation med papper och penna. Utifrån dessa observationer redovisades 6 episoder. Dessutom redovisas reflektionssamtal av videofilmning i form av ”stimulated recall” som de flesta elever deltagit i. Studiens analysmetod har influenser av så kallad interaktionsanalys. Syftet med interaktionsanalys är att urskilja mönster samt kartlägga mönster i hur människor interagerar och genomför sina angelägenheter</p><p>Studiens huvudstudie visade att elevernas arbetssätt i ITiS är annorlunda än vid traditionell undervisning. Det som är särskiljande är främst att eleverna arbetar mer tillsammans och i högre utsträckning interagerar med det omgivande samhället. Möjligheten att koppla ihop det omgivande samhället med skolkontexten har varit en utmaning som gett mening åt aktiviteter enligt elevernas egna reflektioner.</p>

<p>Skolornas användande av teknisk utrustning har eskalerat sen ett flertal årtionden. Tidigare använde sig pedagoger i skolorna av svart tavla och krita i sin undervisning till att de i dagsläget använder sig av mer eller mindre komplicerad teknisk utrustning exempelvis</p><p>datorer. Informationsteknologin tog reell fart genom att det med ekonomiska resurser satsades på kompetensen för både elever och pedagogers kunnande gällande datakunskap. En teknisk utrustning som kan användas som ett pedagogiskt verktyg är den interaktiva tavlan(IAT) som är en beröringskänslig tavla kopplad till dator, projektor och ett nätverk. En interaktiv tavla kan även fungera som en vanlig skrivtavla, en sk. Whiteboard, men i princip utgör den via den</p><p>projicerade bilden en förlängning av datorns bildskärm samtidigt som möjlighet finns att via tavlan styra vad som visas. Vid litteraturgenomgång har framkommit att Storbritanniens satsning på IT i skolan har fått stort genomslag via införandet av den IAT:n i näst intill varje klassrum. Det som framkommit i både studiens litteraturgenomgång och resultatdel är bland annat vikten av utbildning gällande IAT:ns teknik och funktioner. Syftet med detta</p><p>examensarbete är att studera en pedagogs användande, för- och nackdelar med IAT:n som ett pedagogiskt verktyg. De frågeställningar som ställts i studien är: Hur använder en pedagog den interaktiva tavlan? och Vilka eventuella för- och nackdelar finns?</p><p>I studien som utförts har data samlats in och där källorna som använts för datainsamlingen har varit (a) videoupptagning,</p><p>(b) ostrukturerad intervju och (c) analyser av datakällor.</p><p>Videoupptagningarna genomfördes i klassrummets befintliga miljö vid sju olika lektionstillfällen och där ämnena varierade. Den ostrukturerade intervjun som var baserad på temafrågor utfördes med pedagogen och pågick i cirka 50 minuter. (A) Analys av videoupptagningar och intervju utfördes av författarna som studerade de data som framkommit av källorna och vid ett senare tillfälle utfördes även en (B) analys av videoupptagningarna. Denna utfördes av pedagogen som fick möjlighet att reflektera och kommentera över sitt eget agerande. Vid datainsamlingen har utgångspunkterna för temafrågorna varit de frågeställningar som legat till grund för studiens syfte.</p><p>En intressant aspekt som framkommit i studien är vilken inverkan IAT:n fått på undervisningseffektiviteten, vilket kan få både positiv och negativ effekt. En negativ effekt kan vara om hastigheten på undervisningen går för fort fram för att eleverna skall hinna</p><p>befästa sina kunskaper. En positiv effekt som framkommer är att pedagogen kan vinna tid när denne planerar och förbereder sin undervisning. Ett annat viktig påpekande som framkommit i denna studie är att pedagogen bör planera och lägga upp undervisningen så att eleverna känner sig delaktiga och engagerade i den nya tekniken. De skall känna att IAT:n även är deras verktyg och inte bara pedagogens. Engagemang från eleverna kan åstadkommas på många olika sätt. Det gäller för pedagogerna att hitta en bra väg som passar alla olika individer och detta kan åstadkommas genom att hitta elevernas olika intressen och utifrån dessa planera undervisningen. I studien har uppmärksammats att det som behövs för att kunna använda tekniken till fullo är utbildning och ett intresse från pedagogen.</p>