Syftet med denna uppsats är att undersöka hur läraretik definieras, motiveras och förvärvas enligt yrkesetisk litteratur för lärare och lärarstudenter. Förhoppningen är att undersökningen ska bidra till att ge kunskap om den etiska dimensionen i lärares arbete och om den kompetens lärare behöver för att kunna hantera etiska konflikter i skolans vardag. Uppsatsen är en kvalitativ textanalys av tre böcker om yrkesetik som används på lärarprogrammen i Sverige. Böckerna är: Läraren i etikens motljus av Trygve Bergem, professor i pedagogik. Lärares yrkesetik av Roger Fjellström, docent i praktisk filosofi. Den värdefulla praktiken av Kennert Orlenius, fil.dr. i pedagogik och Airi Bigsten, förskollärare och doktorand i pedagogik. Böckerna analyseras utifrån följande frågor: Varför finns det yrkesetik för lärare? Vad innefattar lärares yrkesetik? För vem är yrkesetiken bra? Hur förvärvas/utvecklas yrkesetiken? Undersökningen visar att: Skolan består av en etisk/moralisk dimension inför vilken läraren behöver god handlingsberedskap. Introduktionen av yrkesetik bör ske under lärarutbildningen, vilket ökar möjligheten för läraren att tidigt utveckla sin etiska kompetens. Yrkesetiken är viktig för att yrket skall ses som en profession.

No description available.

<p>Syftet med denna undersökning var att beskriva hur grundskollärare arbetar med värdegrunden på en skola som arbetar utifrån en särskild värdegrundsmodell. Skolan har en viktig roll när det gäller att förmedla värderingar till eleverna för att de skall kunna fungera i samspelet i samhället. Därmed blir det viktigt hur lärare arbetar med värdegrunden. Forskning visar att det finns en del svårigheter med värdegrundsarbete.</p><p>För att uppnå syftet med studien genomfördes intervjuer med sex grundskollärare på en skola i Mellansverige där värdegrundsarbetet är i fokus i form av att de arbetar utifrån en särskild värdegrundsmodell. Under intervjuerna användes en intervjuguide med övergripande rubriker och till dessa ställdes följdfrågor för att de intervjuade skulle få möjlighet att vidareutveckla sina svar.</p><p>Resultatet visade att det finns en värdegrundsmodell som påvisas genom värdegrundstavlor som hänger i klassrummen, men även på andra ställen i skolan. Det framgick även att varje klass har avsatt tid en gång i veckan för värdegrundsarbete. Vidare visade resultatet att mycket värdegrundsarbete också sker oplanerat då konflikter hela tiden uppstår mellan eleverna. Värdegrundsarbete är något lärarna försöker få med i hela verksamheten.</p>

Syftet med denna undersökning var att beskriva hur grundskollärare arbetar med värdegrunden på en skola som arbetar utifrån en särskild värdegrundsmodell. Skolan har en viktig roll när det gäller att förmedla värderingar till eleverna för att de skall kunna fungera i samspelet i samhället. Därmed blir det viktigt hur lärare arbetar med värdegrunden. Forskning visar att det finns en del svårigheter med värdegrundsarbete. För att uppnå syftet med studien genomfördes intervjuer med sex grundskollärare på en skola i Mellansverige där värdegrundsarbetet är i fokus i form av att de arbetar utifrån en särskild värdegrundsmodell. Under intervjuerna användes en intervjuguide med övergripande rubriker och till dessa ställdes följdfrågor för att de intervjuade skulle få möjlighet att vidareutveckla sina svar. Resultatet visade att det finns en värdegrundsmodell som påvisas genom värdegrundstavlor som hänger i klassrummen, men även på andra ställen i skolan. Det framgick även att varje klass har avsatt tid en gång i veckan för värdegrundsarbete. Vidare visade resultatet att mycket värdegrundsarbete också sker oplanerat då konflikter hela tiden uppstår mellan eleverna. Värdegrundsarbete är något lärarna försöker få med i hela verksamheten.

Uppsatsen undersöker tre lärares syn på kunskap i ett läroplansteoretiskt perspektiv. Syftet är att identifiera och analysera tre lärares syn på kunskap. Tre gymnasielärare i ämnet svenska intervjuas halvstrukturerat för att besvara frågorna (1) Hur definierar lärarna begreppet kunskap? Och (2) Vilet utrymme anser sig lärarna ha till teoretiserande och hur kan detta utrymme förklaras? Lärarnas kunskapssyn kategoriseras med hjälp av tre välkända utvecklingspsykologiska teorier: behaviorism, kognitivism och sociokulturellt lärande. Analysen visar att det finns representatnter inom varje kategori, och att lärarna har en väl genomtänkt kunskapssyn, även om de inte alla har teoretiska begrepp att utrycka sig med. Lärarnas kunskapssyn sätts in i ett läroplansteoretiskt perspektiv med hjälp av Tomas Englunds fyra utbildningsfilosofier. Ramfaktorteori belyser alla lärares upplevelse av ett väldigt begränsat utrymme för teoretiserande. En diskrepans påvisas mellan lärarnas upplevda ramar såsom näst intill obefintliga och de ideologiskt reeella, som består av styrdokumentens påbjudan av dylika diskussioner. Ett läroplansteoretiskt förslag på förklaring till diskrepansen ges, som innefattar ett spänningsfält mellan sociala krafter på olika nivåer i skolvärlden. Spänningsfältet har upprättat en informell läroplan, som i praktiken prioriterar administrativt arbete framför lärares teoretiska utveckling.

Inledning Den svenska skolans styrdokument i form av Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, förkortat Lgr 11, ligger till grund för utbildningens utformning och upplägg. Häri finner vi direktiv att skolan ska klargöra för eleverna vad utbildningen syftar till och vilka mål eleverna ska uppnå. Syfte Syftet med denna studie är att synliggöra i vilka sammanhang och hur lärare i årskurserna 1-3 säger sig uppleva att de förmedlar innehållet i ämnet svenska ur läroplanen, Lgr 11, till eleverna. Metod Studien innefattar en kvalitativ forskningsmetod med intervju som redskap. Urvalet består av sex lärare från två olika skolor som undervisar i årskurserna 1-3. Det har varit lärare från en stadsskola och en landsbygdsskola och studien har bedrivits i enlighet med de forskningsetiska principerna. Resultat De sex deltagande lärarna har olika sätt att förmedla innehållet ur läroplanen i ämnet svenska till sina elever. Två utav de intervjuade lärarna, en från stadskolan och en från landsbygdsskolan, säger sig också uppleva att de engagerar sina elever i upplägg av undervisningen. Bland de sex deltagande lärarna framkommer sagda upplevelser av ett förmedlande av innehållet ur läroplanen i ämnet svenska i huvudsak i samband med att det ska börja arbetas med något nytt ämnesområde eller vid temaarbete. Att förmedla innehållet ur läroplanen under utvecklingssamtal och under morgonens samling är också sammanhang lärarna säger sig uppleva att förmedlingen sker.

Syftet med detta arbete har varit att försöka ta reda på vad 25 lärare i årskurs 1-3 anser om problemlösning. Hur stor del som problemlösning har inom matematik undervisningen för årskurs 1 till 3, ta reda på hur lärarna arbetar med det i skolan samt vilken inställning, positiv eller negativ, de har till att arbeta på detta sätt. Vi har valt att arbeta med en explorativ enkätstudie för att få in svar till vårt arbete. Den var uppdelad i tre olika frågedelar: bakgrundsfakta om lärarna, 2 öppna frågor samt 58 frågor med fasta svarsalternativ. Respondenterna var alla lärare i lågstadiet för årskurs 1-3. Resultatet sammanställdes i form av diagram för att göra resultatet överskådligt för läsaren. I vår studie framkommer det att samtliga 25 lärare arbetar med problemlösning inom matematikämnet. De flesta lärare anser att genom att arbeta med problemlösning blir matematiken mer intressant för eleverna. Många anser också att eleverna får till fälle att prata matematik, använda olika uttrycksformer samt att eleverna får träna på att tänka utanför "ramarna".

Mitt syfte med examensarbetet var att få fördjupade kunskaper om några lärares och rektorers syn på nivågruppering för elever i svårigheter med matematik. De frågeställningar jag använde mig av var; på vilket sätt anser några lärare och rektorer att nivågruppering kan gynna/missgynna elever i svårigheter med matematik? Vad anser dessa lärare och rektorer vara viktigt att tänka på som lärare vid nivågrupperad undervisning? Vilken syn på lärande uttrycks av de intervjuade lärarna och rektorerna? Jag använde mig av en kvalitativ fallstudie där jag genomförde fokusgruppsintervjuer. Resultatet av mitt arbete var att den skolan som använde sig av nivågruppering har ett annat perspektiv än de andra skolorna och rektorerna. Slutsatsen var att elever i svårigheter med matematik ansågs missgynnas av nivågruppering

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka om gymnasielärare är medvetna om sina rättigheter vad gäller åtgärder som får vidtas enligt skollagen (2010:800) från 2011. Den syftar även till att undersöka var lärarna fått information om skollagen från. Hur medvetna är gymnasielärare om sina rättigheter enligt lag gällande åtgärder som får vidtas om en elev stör studieron samt vad lärarens tillsynsplikt innebär? Har lärarna varit utsatta för hot och/eller våld samt hur medvetna är de om var de ska vända sig om de känner sig kränkta av en elev? Hur har lärarna fått information om sina rättigheter och åtgärder enligt skollagen och känner lärarna att de fått tillräcklig kunskap om skollagen under sin högskoleutbildning? Metod: Studien är genomförd med en kvalitativ ansats, där en halvstrukturerad intervju använtssom datainsamlingsmetod. I studien deltog sex gymnasielärare från tre olika skolor, vilka kontaktades via ett tillgänglighets- och snöbollsurval. En tematisk kategorisering skapadesutefter lärarnas svar kopplat till studiens teoretiska ramverk och användes som analysverktyg. Studiens teoretiska ramverk består av skollagen (2010:800) 5 kap. 5-8 §, 17 § och 22 §,Brottsbalken (1962:700) samt Arbetsmiljöverkets författningssamling (1993:2). Resultat: Två av lärarna i denna studie var omedvetna om sina rättigheter gällande de åtgärder som får vidtas om en elev stör studieron, medan fyra lärare var något medvetna. Vidare var lärarna dåligt insatta i vad lärarens tillsynsplikt innebär samtidigt som tillsynsplikten verkar försvåra tolkningen av skollagen (2010:800). Lärarna är däremot medvetna om var de kan vända sig om de skulle bli kränkta av en elev. Dock har de inte lika bra uppfattning om hur de skulle gå tillväga om en våldsam situation skulle uppstå med en elev. Lärarna har främst fått sina kunskaper om skollagen från skolledning, fackliga organisationer och kollegor men inge nav lärarna känner att de fått tillräcklig kunskap om lagen under sin lärarutbildning. Slutsats: För att klara av alla delar i läraryrket behövs tydliga ramar för att skapa trygghet för både lärare och elever. Resultatet visade att de medverkande lärarnas kunskaper om skollagen (2010:800) är bristfälliga vilket tyder på att utbildning i området saknas i lärarutbildningen. De medverkande lärarna har istället fått sina kunskaper från arbetsplatsen och egna erfarenheter. Fem av sex lärare har varit utsatta för någon form av verbala angrepp men bara en lärare har blivit slagen av misstag vid separerande av två elever som slagits. De medverkande lärarna tror att utbildning om skollagen (2010:800) kan ge nyexaminerade lärare ökad trygghet i sinyrkesroll. / Abstract The aim of the study is to investigate whether high school teachers are aware of their rights in terms of actions that may be taken under the new Swedish Education Act (2010:800) of 2011. It also aims to examine from where the teachers were given information about theEducation Act (2010:800). How conscious are the high school teachers of their rights about effective arrangements that may be taken if a student disrupts the teaching and what the teachers´ supervision duty means? Have teachers been subjected to threats and/or violence, and how aware are they ofwhere to turn if they feel offended by a student? How have teachers been informed of their rights and action under the Education Actand Do the teachers feel that they had received sufficient knowledge of the SwedishEducation act during their university education? Method: The study was conducted with a qualitative approach, where a half-structuredinterview has been used as a data collection method. The study involved six high schoolteachers from three different schools, who were contacted via an accessibility- and snowballsampling. A thematic categorization was created from the teachers' responses related to thestudy's theoretical framework and used as analytical tools. The theoretical framework consistsof the Swedish Education Act (2010: 800) Chapter 5. 5-8 §, 17 § and 22 §, Swedish CriminalCode (1962: 700) and the Swedish Work Environment Authority (1993: 2). Results: Two of the teachers in this study were unaware of their rights regarding the actionsto be taken if a student disrupts the teaching, while four teachers were somewhat aware.Furthermore, the teachers were unfamiliar with what the teachers´ supervision duty meanswhile the supervision duty also seems to complicate the interpretation of the Swedish EducationAct (2010: 800). The teachers are, however, aware of where they can turn if they would beoffended by a student, but they are not as certain about how they would proceed if a violentsituation occur with a student. Teachers have primarily gained their knowledge of the Educationact from the school management, the unions and colleagues, but none of the teachers feel thatthey got sufficient knowledge of the law during their teachers training. Conclusion: To manage all aspects of the teaching profession, a clear framework is needed toprovide security for both teachers and students. The results showed that the participatingteachers' knowledge of school law (2010: 800) is insufficient, suggesting that training in thearea is lacking in teacher education. The participating teachers have instead gained theirknowledge from their workplace and their own experiences. Five out of six teacher have beenexposed of verbal abuse but only one teacher has been beaten by mistake when separating twostudents in a fight. The participating teachers believe that training in the Swedish EducationAct (2010: 800) can give newly graduated teachers more confidence in their professional role.

Syftet med den här studien är att öka kunskapen om hur lärare uppfattar sin yrkesutveckling. Utifrån det finns också en önskan att dra lärdomar om hur organiserad kompetensutveckling bättre kan möta lärares behov. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer. Som ett kom- plement till intervjuerna genomfördes också en enkätundersökning konstruerad utifrån inter- vjuernas utfall. Resultatet visar att lärarna uppfattar sitt lärande som ständigt pågående och att deras utveckl- ing sker genom att interagera med den omgivande praktiken. Det framgår också att det är vik- tigt för lärarna att deras egna behov och önskemål står i centrum för deras yrkesutveckling. Två dimensioner framträder när lärarna pratar om sitt lärande. Dels syns ett osystematiskt och spontant lärande där en stor del stor del tycks handla om misstag som rättas till. Den andra dimensionen framträder när lärarna resonerar kring det organiserade lärandet. Här framför lä- rarna att lärandet behöver vara systematiskt, pågå under lång tid samt vara konkret. Lärarna är överlag positiva till kollegiala metoder och modeller även om det också framkommer att det kan uppstå motsättningar som inverkar negativt på deras yrkesutveckling. Studien indikerar att lärarna behöver hjälp med att orientera sig mot effektiva strategier och modeller för att nå det djup i lärandet som krävs för konkret förändring. Studien fokuserar lärares egna uppfattningar och ger därmed ett inifrånperspektiv på lärares lärande och utveckling. Studien kan därmed bidra till kunskap om hur lärares yrkesutveckling bättre kan bemötas och hanteras.