Syftet med den här studien är att öka kunskapen om hur lärare uppfattar sin yrkesutveckling. Utifrån det finns också en önskan att dra lärdomar om hur organiserad kompetensutveckling bättre kan möta lärares behov. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer. Som ett kom- plement till intervjuerna genomfördes också en enkätundersökning konstruerad utifrån inter- vjuernas utfall. Resultatet visar att lärarna uppfattar sitt lärande som ständigt pågående och att deras utveckl- ing sker genom att interagera med den omgivande praktiken. Det framgår också att det är vik- tigt för lärarna att deras egna behov och önskemål står i centrum för deras yrkesutveckling. Två dimensioner framträder när lärarna pratar om sitt lärande. Dels syns ett osystematiskt och spontant lärande där en stor del stor del tycks handla om misstag som rättas till. Den andra dimensionen framträder när lärarna resonerar kring det organiserade lärandet. Här framför lä- rarna att lärandet behöver vara systematiskt, pågå under lång tid samt vara konkret. Lärarna är överlag positiva till kollegiala metoder och modeller även om det också framkommer att det kan uppstå motsättningar som inverkar negativt på deras yrkesutveckling. Studien indikerar att lärarna behöver hjälp med att orientera sig mot effektiva strategier och modeller för att nå det djup i lärandet som krävs för konkret förändring. Studien fokuserar lärares egna uppfattningar och ger därmed ett inifrånperspektiv på lärares lärande och utveckling. Studien kan därmed bidra till kunskap om hur lärares yrkesutveckling bättre kan bemötas och hanteras.

This study investigates how high school teachers perceive their possibilities and motivation to participate in professional development as part of school development. This is because previous research shows that teachers’ work situation is tied to contextual factors that determine possibility and motivation, such as work environment, workload, government control and autonomy. The study looks at how the teachers try to define school development and what factors they perceive to affect or determine their possibility and motivation to take part in professional development thorough the method of focus groups. Three focus groups from three different private high schools in the center of a big urban area in Sweden have been performed and analyzed through motivational theory, specifically two-factor theory. The study shows that the teachers say that they perceive so-called hygiene factors relating to leadership, organizational factors such as scheduled time for planning, autonomy as well as their interests and keen, role models and subject relevance the most important factors that determine possibility and motivation for their professional development. These results coincide with previous international research about teacher’s professional development. The study concludes that teachers have strong perceptions of the factors that affects their possibilities and motivation to school development, which principals and other actors in the chain of governance could use to create successful school development. / Denna studie undersöker hur gymnasielärare uppfattar sina möjligheter och motivation till att delta i yrkesutveckling genom skolutveckling. Detta eftersom tidigare forskning uppger att lärares arbetssituation kopplat till kontextuella faktorer påverkar möjlighet och motivation, såsom exempelvis arbetsmiljö, arbetsbelastning, institutionell styrning och autonomi. Med hjälp av fokusgrupper som metod undersöks hur gymnasielärare försöker definierar skolutveckling och berättar om vilka faktorer som de upplever påverkar sina möjligheter och motivation till att delta i skolutvecklingsarbete. Tre fokusgrupper från tre olika centralt placerade friskolor i en svensk storstad genomfördes och analyserades genom motivationsteori, specifikt tvåfaktorteori. Studien visar att lärarna uppger att de viktigaste faktorerna som möjliggör och motiverar lärares deltagande i skolutveckling är så kallade hygienfaktorer relaterade till ledarskap, arbetsförhållanden såsom tid för planering, autonomi men även intresse, förebilder och ämnesrelevans; vilket sammanfaller med tidigare internationell forskning om lärares yrkesutveckling. Studien konkluderar att lärare har tydliga uppfattningar om vilka faktorer som påverkar deras möjligheter och motivation till skolutvecklingsarbete, vilken skolledare och andra deltagare i skolans styrkedja skulle kunna använda sig av för att genomföra framgångsrika skolutvecklingssatsningar.