Syftet med det här examensarbetet är att genom kvalitativa intervjuer undersöka lärares uppfattningar om autonomi i sin yrkesroll. Valet av ämne grundar sig i ett personligt intresse för lärares arbetssituation och den ständigt pågående debatten kring lärare och skolan i stort.  Examensarbetet är en pilotstudie till projektet ”Teacher autonomy in Sweden, Finland, England and Germany” som ämnar jämföra hur lärare i olika nationella kontexter uppfattar sin professionella autonomi. Pilotstudien bidrar till utvecklingen av intervjufrågor till projektets förstudie, denna ska i sin tur säkerställa att de enkäter som kommer att användas i studien innehåller rätt frågor. Undersökningen ämnar teckna en bild av lärares uppfattningar om autonomi ur ett kontrollperspektiv baserat på Richard M. Ingersolls forskning om makt och ansvarskyldighet i amerikanska skolor. Studien undersöker även om det finns några skillnader mellan kommunala och fristående skolor och vad dessa isåfall är beroende av samt hur de kan förklaras. Uppsatsen ger en översikt av internationell och svensk forskning rörande lärares yrkesautonomi samt en översättning av olika engelska begrepp inom området. Genom att ställa två skolor med olika driftssätt mot varandra visar studien på hur organisatoriska skillnader påverkar lärares autonomiutövande.  Resultatet visar att lärare måste förhålla sig till olika aktörer och strukturer i utövandet av sin yrkesautonomi. Studien indikerar att en välfungerande skola kännetecknas av en decentraliserad platt organisation där verksamheten i huvudsak styrs genom subtila kontrollmetoder. Kollegiet och lärarna  har stor möjlighet att utnyttja sin yrkesautonomi och har inflytande över beslut rörande stödåtgärder för elever. Slutligen görs en ansats till att presentera en möjlig grund för utvecklandet av en teori över relationen mellan skolverksamhet och lärarautonomi ur ett kontrollperspektiv. / Teacher autonomy in Sweden, Finland, England and Germany

Sammanfattning Bakgrund: Det finns flera antimobbningsprogram som syftar till att reducera mobbning och kränkande behandling, varav ett är Friendsprogrammet. Det syftar till att utbilda och stödja skolor i deras antimobbningsarbete. Med Friendsprogrammet kartläggs förekomsten av mobbning och kränkande behandling återkommande under tre år och resultatet analyseras och följs sedan upp. Arbetets utgångspunkt är en hela-skolan-ansats där samtliga i verksamheten ska ha kännedom om hur antimobbningsarbetet ska gå till utifrån förebyggande, främjande och åtgärdande insatser. Syfte: Med fokus på klasslärares upplevelser och erfarenheter ämnar föreliggande studie att undersöka klasslärarnas inställning till Friendsprogrammet på Åkerskolan (ett fiktivt namn). Studien syftar även till att undersöka Åkerskolans förutsättningar att bedriva ett antimobbningsarbete, med särskilt fokus på skolklimat, handlingsutrymme och ett systematiskt förhållningssätt. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och empiri har inhämtats via semistrukturerade intervjuer med klasslärare på en Friendsskola och från skolans likabehandlingsplan. Utifrån studiens teoretiska ramverk analyseras skolans antimobbningsarbete. Resultat: Åkerskolan använder inte Friendsprogrammet i större utsträckning. Klasslärarnas inställning till programmet är överlag negativ, resultatet indikerar att de till viss del inte arbetar enligt ett systematiskt förhållningssätt och att de har ett stort handlingsutrymme att forma sitt antimobbningsarbete. Skolklimatet är positivt och det utgör förutsättningar att bedriva ett framgångsrikt antimobbningsarbete.

Denna studie handlar om lärares attityder till informations- och kommunikationsteknik (IKT). Syftet med studien är att ta reda på lärares attityder till IKT samt hur de arbetar med IKT i undervisningen och i vilket syfte. För att ta reda på detta ställde vi oss dessa frågeställningar:- Vilken är lärares attityder till IKT?- Vilka huvudsakliga faktorer påverkar lärares attityder till IKT?- Hur arbetar respondenterna med IKT i undervisningen och i vilket syfte?Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa respondentintervjuer med fyra verksamma lärare i grundskolans tidigare år. Bearbetningen av insamlad data gjordes utifrån en sammanfattningsmetod som syftar till att koncentrera vissa delar av texten. Några utvalda delar av intervjuerna är även transkriberade. Med hjälp av en kartläggningsmetod presenteras tydligt framgående fenomen i teman i analysen. De teman som finns är baserade på våra frågeställningar.Resultatet av studien visar bland annat att lärare känner sig osäkra inför att bedriva IKT-undervisning och vill ha mer utbildning och kompetens inom ämnet. Lärarna menar även att det inte finns tillräckligt med resurser för att bedriva den undervisning med IKT som de önskar. Det visade sig att lärarna i stor utsträckning påverkas av skolledningen beträffande attityder till IKT.

Sammanfattning Vi har undersökt ett antal grundskollärares syn på användningen av digitala läromedel och läroverktyg i undervisningen. Vårt syfte med undersökningen är att synliggöra lärarnas uppfattningar om digitala lärresurser genom deras didaktiska val. Som undersökningsmetod har vi använt oss av intervju. Informanterna har alla en positiv inställning till den digitala resursundervisningen. De anser att det är ett konkret och perfekt verktyg för att nå så många elever som möjligt i undervisning. Men de anser dock att digitala lärresurser ska ses som ett komplement till den traditionella undervisningen.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares syn på lekens betydelse för barns lärande i skolan. Vi har gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade tolv stycken lärare i olika årskurser från förskoleklass till årskurs fem, detta för att undersöka hur lärares förhållningssätt påverkar undervisningen.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares attityder till läromedel, läroböcker vs IKT. Vilka motiv och vilka faktorer vilar bakom dessa lärares val och vilka didaktiska konsekvenser kan de se i användandet av dessa läromedelsformer. Vi använde oss av metoderna observation och intervju för att söka svar på detta inom svenskundervisningen med lärare i årskurs 5 i två olika kommuner. Våra resultat visar att samtliga lärare är positivt inställda till att använda IKT i sin undervisning och att samma lärare också till stor del använder läroböcker som en utgångspunkt i sin lektionsplanering. Det visade sig också finnas skillnader mellan de två undersökta kommunerna i frågan om huruvida de använde IKT eller läroböcker i undervisningen. I den mer resursstarka kommunen fann vi att IKT användande var mer utsträckt än i den mindre resursstaka kommunen. Ett svar på detta kunde vi spåra till kommunernas skolplaner där deras prioriteringområden skiljde sig åt. Resultatet visade också att det inte handlar om att välja antingen den ena eller den andra sidan utan att mer använda dessa läromedel som komplement till varandra.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka uppfattningar lärare har av kommunikationsförmågans innebörd och betydelse i matematik på lågstadienivå i relation till hur undervisningen utformas. Tidigare forskning kring lärares uppfattningar av elevernas kommunikationsförmåga tycks saknas. Utifrån en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats har fem intervjuer genomförts med matematiklärare som undervisar i årskurs 3. Resultatet av analysen är tre beskrivningskategorier om lärarnas uppfattningar av elevers kommunikationsförmåga. Kategorierna är följande: Kommunikation är att diskutera tillsammans, kommunikation är att förklara sin tankegång och kommunikation är att resonera fram en lösning. Analysen synliggör att det finns en samstämmighet mellan respondenterna om vad elevers kommunikationsförmåga innebär, men varje respondent har själv olika uppfattningar av fenomenet. Även om respondenterna använder sig av olika arbetsformer, så utformar de en undervisning som ger förutsättningar för eleverna att träna alla kategorierna både muntligt och skriftligt.

Syftet med studien var att belysa begreppet inkludering utifrån några lärares perspektiv samt vilken uppfattning de har kring möjligheterna att arbeta inkluderande i sina verksamheter. Detta i ett led att på så vis komma åt den kunskap som behövs för att kunna arbeta för ett skolutvecklande arbete med en inkluderande verksamhet som mål. Som en del i det undersöktes även lärarnas attityd gällande ett inkluderande arbete. Som metod har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer använts. Sex lärare som alla har erfarenhet av inkluderande arbete har intervjuats. Lärarna arbetar i samma kommun på tre olika skolor. Skolorna är alla F-6 skolor. Två av skolorna arbetar åldersintegrerat. Resultatet visar att lärarna är positiva till inkludering som grundtanke utifrån att motsatsen är exkludering. Deras tolkning av begreppet inkludering överensstämmer med tidigare forskning. Möjligheterna att arbeta inkluderande anses dessutom begränsade av ett antal förutsättningar. Dessa förutsättningar är framförallt resurser i form av personal, hjälpmedel, anpassat arbetsmaterial för eleverna samt i form av tid för planering. Det framkommer även att själva det inkluderande arbetet upplevs som något påtvingat på två av skolorna.

Syftet med vår kunskapsöversikt har varit att belysa den problematik som kan uppstå när kommunikationsängsliga elever förväntas delta muntligt i undervisningen. Vi har använt oss av metoderna databassökning och manuell sökning vilket har resulterat i sju vetenskapliga texter. Dessa texter har utgjort resultatet av vår kunskapsöversikt. Resultatet har visat att kommunikationsängsliga elever känner obehag inför att delta muntligt och orsaken till detta har visat sig vara oro och rädsla för att göra bort sig och hånas av sina klasskamrater. Resultatet har också visat att lärare har olika förhållningssätt till kommunikationsängsliga elever och att detta i många gånger grundar sig i lärares egna tidigare erfarenheter som kommunikationsängsliga elever. Fortsatt forskning skulle kunna undersöka om lärare prioriterar elevers muntliga deltagande eller elevers välmående i undervisningen. Även lärares strategier och metoder skulle kunna undersökas samt vilket resultat de får för kommunikationsängsliga elevers lärande och välmående.

Syftet med denna studie är att jag vill få en fördjupad kunskap när det gäller problemlösning i matematikundervisning. Jag vill ta reda på hur olika pedagoger tänker och arbetar kring problemlösning i matematik i årskurserna 1-3. Genom intervjuer med fem lärare i årskurserna 1-3 med olika yrkeserfarenhet och utbildning har jag samlat in min data. Min studie har fokus på hur lärarna uppfattar begreppet problemlösning. Jag har också undersökt hur de anpassar sin undervisning efter kursplanens avsikter när det gäller just problemlösning samt hur de förklarar att problemlösning tar form i deras undervisning. Resultatet visar att lärarnas definition av problemlösning i matematik liknar den som finns i kursplanen för matematik samt den som finns i Ahlberg(1992). Alla lärare förklarar att deras undervisning bygger på kursplanens avsikter. När det gäller hur arbetet med problemlösning tar form i klassrummet så jobbar alla lärare med matematikboken och andra undervisningsmaterial som till exempel kluringar och stenciler. Ingen av mina informanter arbetar endast med matematikboken.