Syftet med detta arbete är att belysa elevernas arbete med Internet i skolan, till vad och hur Internet används i skolarbetet. Jag har även undersökt hur och om eleverna granskar det material de får fram över Internet och om de kan använda Internet på ett effektivt sätt. Jag har använt mig av en studie med etnografisk utgångspunkt, det vill säga observationer och informella intervjuer. Resultatet visar på att Internet används i så gott som alla ämnen, huvudsakligen till faktasökning och då på ett mycket fritt sätt. Eleverna granskar nästan inte alls det material de får fram, och de fastnar ofta på mindre relevanta och/ eller mindre lämpliga sidor i sina sökningar.

Skolornas användande av teknisk utrustning har eskalerat sen ett flertal årtionden. Tidigare använde sig pedagoger i skolorna av svart tavla och krita i sin undervisning till att de i dagsläget använder sig av mer eller mindre komplicerad teknisk utrustning exempelvis datorer. Informationsteknologin tog reell fart genom att det med ekonomiska resurser satsades på kompetensen för både elever och pedagogers kunnande gällande datakunskap. En teknisk utrustning som kan användas som ett pedagogiskt verktyg är den interaktiva tavlan(IAT) som är en beröringskänslig tavla kopplad till dator, projektor och ett nätverk. En interaktiv tavla kan även fungera som en vanlig skrivtavla, en sk. Whiteboard, men i princip utgör den via den projicerade bilden en förlängning av datorns bildskärm samtidigt som möjlighet finns att via tavlan styra vad som visas. Vid litteraturgenomgång har framkommit att Storbritanniens satsning på IT i skolan har fått stort genomslag via införandet av den IAT:n i näst intill varje klassrum. Det som framkommit i både studiens litteraturgenomgång och resultatdel är bland annat vikten av utbildning gällande IAT:ns teknik och funktioner. Syftet med detta examensarbete är att studera en pedagogs användande, för- och nackdelar med IAT:n som ett pedagogiskt verktyg. De frågeställningar som ställts i studien är: Hur använder en pedagog den interaktiva tavlan? och Vilka eventuella för- och nackdelar finns? I studien som utförts har data samlats in och där källorna som använts för datainsamlingen har varit (a) videoupptagning, (b) ostrukturerad intervju och (c) analyser av datakällor. Videoupptagningarna genomfördes i klassrummets befintliga miljö vid sju olika lektionstillfällen och där ämnena varierade. Den ostrukturerade intervjun som var baserad på temafrågor utfördes med pedagogen och pågick i cirka 50 minuter. (A) Analys av videoupptagningar och intervju utfördes av författarna som studerade de data som framkommit av källorna och vid ett senare tillfälle utfördes även en (B) analys av videoupptagningarna. Denna utfördes av pedagogen som fick möjlighet att reflektera och kommentera över sitt eget agerande. Vid datainsamlingen har utgångspunkterna för temafrågorna varit de frågeställningar som legat till grund för studiens syfte. En intressant aspekt som framkommit i studien är vilken inverkan IAT:n fått på undervisningseffektiviteten, vilket kan få både positiv och negativ effekt. En negativ effekt kan vara om hastigheten på undervisningen går för fort fram för att eleverna skall hinna befästa sina kunskaper. En positiv effekt som framkommer är att pedagogen kan vinna tid när denne planerar och förbereder sin undervisning. Ett annat viktig påpekande som framkommit i denna studie är att pedagogen bör planera och lägga upp undervisningen så att eleverna känner sig delaktiga och engagerade i den nya tekniken. De skall känna att IAT:n även är deras verktyg och inte bara pedagogens. Engagemang från eleverna kan åstadkommas på många olika sätt. Det gäller för pedagogerna att hitta en bra väg som passar alla olika individer och detta kan åstadkommas genom att hitta elevernas olika intressen och utifrån dessa planera undervisningen. I studien har uppmärksammats att det som behövs för att kunna använda tekniken till fullo är utbildning och ett intresse från pedagogen.

Det övergripande syftet för studien är att identifiera och kartlägga elevers arbetssätt inom ramen för utvecklingsarbetet med ITiS. Dessutom kommer betydelsen av en sådan praktik i relation till elevers lärande att studeras. Införandet av IT i skolan (ITiS) innebär förändringar i lärandeprocessen. Det finns därför behov av att öka förståelsen för hur lärandet går till när IT införs i skolan. En förstudie gjordes med syfte att undersöka om och hur ITiS innebar ett förändrat arbetssätt för eleven. Förstudien påvisade tydligt att ITiS inneburit ett annorlunda arbetssätt för eleven. Två teman : tillsammans och handlingsutrymme kunde identifieras. Dessa blev en kompass som avgjorde riktning för huvudstudiens centrala frågeställningar. Vad betyder ett annorlunda arbetssätt i ITiS, för eleven? Vilka sociala samspelsmönster bildas? Hur reflekterar elever över möjligheter och hinder i sitt arbete? Dessa frågor ger utrymme för att belysa värdefulla aspekter av elevens arbetssätt i ITiS-kontexten. Detta gjordes med en etnografisk metodansats med utgångspunkt i studiens teoretiska referensram, det sociokulturella perspektivet. Totalt har 20 elever observerats genom videofilmning och genom observation med papper och penna. Utifrån dessa observationer redovisades 6 episoder. Dessutom redovisas reflektionssamtal av videofilmning i form av ”stimulated recall” som de flesta elever deltagit i. Studiens analysmetod har influenser av så kallad interaktionsanalys. Syftet med interaktionsanalys är att urskilja mönster samt kartlägga mönster i hur människor interagerar och genomför sina angelägenheter Studiens huvudstudie visade att elevernas arbetssätt i ITiS är annorlunda än vid traditionell undervisning. Det som är särskiljande är främst att eleverna arbetar mer tillsammans och i högre utsträckning interagerar med det omgivande samhället. Möjligheten att koppla ihop det omgivande samhället med skolkontexten har varit en utmaning som gett mening åt aktiviteter enligt elevernas egna reflektioner.

Under läsåret 2006/2007 deltog 23 lärare från sju olika skolor i Piteå kommun i ett lokalt utvecklingsarbete Att skriva sig till läsning. Projektets syfte var att introducera nya strategier i elevers tidiga skriv- och läsutveckling som innebar att eleverna samarbetar vid datorn för att lära sig skriva och läsa. Som hjälp i starten av förändringsprocessen fick lärarna under implementationsåret del av olika insatser, bland annat pedagogisk grupphandledning, så kallade kollegiesamtal. Syftet med denna studie är att undersöka lärares tänkande och agerande i det fortsatta utvecklingsarbetet efter själva implementationen. I studien intervjuades åtta lärare via e-post. Resultaten visar att lärarna inte agerar för det gemensamma uppdraget att driva utvecklingsarbetet vidare tillsammans med sina kollegor. Lärarna avstår utifrån skilda skäl ifrån att sprida erfarenheter och att införa kollegiesamtal på den egna skolan. Lärarnas fokus i det fortsatta utvecklingsarbetet riktas mot den egna undervisningen. Undervisningsstrategierna anpassas antingen efter tidigare sätt att undervisa eller till att utveckla undervisningen utifrån hur de uppfattar och tolkar strategin Att skriva sig till läsning. Utifrån socialkonstruktionistiskt perspektiv kan resultaten förklaras med att lärarna genom sina handlingar följer och anpassar sig till den ordning som råder.

Flera forskare anser att bloggen är ett verktyg som har god pedagogisk potential i skolan (Clyde 2005; Ray 2006; Ward 2004). Syftet med studien ”Gå in på bloggen så får du se ditt barn som gör ditten och datten”- en studie av bloggen som pedagogiskt verktyg i skolan är att undersöka hur lärare i grundskolans tidigare årskurser använder sig av klassbloggar samt hur de resonerar kring användandet av bloggen i skolan. Vår teoretiska utgångspunkt grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv på lärande. En kvalitativ undersökning genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med lärare i Ystad kommun. För att undersöka om lärarnas intervjusvar stämde överrens med det som gick att finna i bloggarna och för att kunna göra en jämförelse, gjordes även en studie av lärarnas befintliga klassbloggar. I studiens resultat framkommer det att lärarnas IT-kunskaper och inställning till bloggen speglar hur de använder sig av bloggen i verksamheten. Lärarna använder främst klassbloggen för att ge vårdnadshavarna inblick i verksamheten och delge dem information. Elevdelaktigheten är låg på klassbloggarna och syftet med bloggarna är inte att dokumentera och bedöma enskilda elevers utveckling. De främsta hindren med bloggen som lärarna uttrycker är att föräldrarna inte tillåter sina barn att vara med på bild på internet samt bristen på tid.

Sammanfattning I det här examensarbetet undersöker vi IT som verktyg i skolan.  Hur lärare använder sig av dator, smartboard, smartphone, surfplatta eller digital kamera, dessa kallar vi digitala redskap, i undervisningen. En smartboard är en interaktiv tavla med touchfunktion som är kopplad till en dator och projektor. Vårt syfte är att undersöka i vilken omfattning de digitala redskapen integreras i undervisningen och de frågor vi ställer oss är: I hur stor omfattning använder sig lärare av digitala redskap i undervisningen? Hur beskriver lärare sina möjligheter- tankar kring-att använda IT i undervisningen?   Det material studien bygger på är inhämtat genom intervjuer och observationer på två skolor. Intervjufrågorna är utformade efter den litteratur vi läst och utifrån det vi vill undersöka. Intervjuerna spelas in för att underlätta vår bearbetning och sammanfattning av resultatet i del fyra. Eftersom det behövs fullmakt vid videoinspelning, av både lärare och elevernas föräldrar så valde vi att endast observera lärarna och de digitala redskapens påverkan på klassen. Vid sidan av detta har vi även valt att titta närmare på hur arbetet kring IT är formulerat i läroplanen. Riktlinjerna och målen relateras till den tidigare forskning som presenteras i studien och de resultat som framkommit i vårt eget arbete. Ett flertal statliga projekt har varit aktiva sedan 1970-talet för att införa digitala redskap i skolan. Vi har tagit del av en modell, TPACK och en teori, Pull-and Push. TPACK modellen används som ett redskap för att synliggöra användningen av digitala redskap i undervisningen. Eftersom vi menar att eleverna visar ett större intresse för lektionens innehåll när läraren använder digitala redskap. TPACK uppstår, som vi senare går in på, när lärarna använder sig av sin faktakunskap, pedagogisk kunskap samt den tekniska kunskapen samtidigt. För att uppmärksamma effekterna av samhällets användning av digitala redskap och vad samhället kräver att man bör kunna, använder vi Pull-and push teorin. Det visar på en efterfråga som resulterar i ett större användande av till exempel digitala redskap i skolan. Studiens resultat visar bland annat att lärarna vill använda de digitala redskapen mer men att de saknar kunskap och utbildning i de digitala redskapen. Majoriten av de intervjuade lärarna uttrycker att det behövs satsas mer på tekniken i skolan så att den blir lättare att arbeta med samt mer tid.

Mina erfarenheter av utvecklingsarbete kring media och IT i skolan har fått mig att undra hur undervisningen kan utvecklas genom att lärare sprider sina kunskaper och lär av varandra. Detta har väckt mitt intresse för pedagogisk handledning som verktyg för utveckling av lärares yrkessamtal det vill säga kollegiesamtal. Denna studie syftar till att beskriva och ge en förståelse för huruvida handledning av kollegiesamtal kan vara ett led för pedagogen att förändra sina strategier och handlingar när det gäller användning av datorn som verktyg för elevers tidiga läs- och skrivinlärning. I studien utgår jag från teorier om kunskap som socialt konstruerad och att den sociala världen är av narrativ natur. Studien genomfördes under läsåret 2006-07 inom projektet Att skriva sig till läsning med datorn där 24 pedagoger och tio klasser från sju olika skolor i Piteå kommun deltog. Projektets syfte var att implementera och pröva en metod där eleverna använde datorn istället för pennan för att lära sig att skriva sig till läning. Lärarna deltog under projektåret i handledda kollegiesamtal där man delade erfarenheter och reflektioner utifrån klassrumspraktiken. Både handledare och lärare har efter kollegiesamtalen skrivit loggbok. För att söka svar på frågorna i syftet samt intervjuade jag nio lärare som deltagit i projektet. I analysarbetet har jag använt mig av narrativ analys. I resultatet framträder tre mönster Motstånd, Tvekan och Acceptans i lärarnas uppfattning av kollegiesamtalen. En slutsats av studien är att om läraren accepterar kollegiesamtalen ger detta ett gott stöd för att föra utvecklingsarbetet framåt där vinsterna för de deltagande lärarna blir personlig utveckling, gruppens utveckling och processuell utveckling.

Studiens syfte var att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka ett pågående förändringsarbete på en fristående grundskola i mellersta Sverige. Förändringsarbetets mål är att ställa om skolans organisation för att kunna möta regeringens nya krav, gällande stärkt digital kompetens, som skrevs in i skolans styrdokument 2017. I studien tillämpades sociokulturellt perspektiv och specialpedagogiska perspektiv. Mixed methods användes för datainsamlingen. En enkätundersökning riktad till skolans samtliga lärare gjordes, för att kartlägga skolans nuvarande digitala lärmiljö. Sedan gjordes semistrukturerade intervjuer med lärare, specialpedagog och rektor. Resultaten visade att såväl tillgång som användande av digitala verktyg skiljde sig åt mellan skolans stadier, där lågstadiet hade den lägsta tillgången. Digitala verktyg införskaffades, men kompetensutbildning har hittills inte getts. Vidare visar resultaten exempel på en samarbetande kultur, samtidigt som vissa uttrycker ensamhet i förändringsarbetet. I studien identifieras ett antal nyckelfaktorer som påverkar förändringsarbetets kapacitet: tid, kompetensutbildning, ekonomi, ledarskap och organisationens struktur. Lärarna och specialpedagogen ser att specialpedagogens roll och arbete kommer att förändras med ökad digitalisering, samt anser att digital teknik kan användas för att stötta elever i behov av särskilt stöd. En önskan finns om en framtida specialpedagogisk kompetens innefattande kunskap om hur IT kan användas. Denna kunskap kan enligt lärarna i studien leda till ökad inkludering.

IT är idag en naturlig och integrerad del av samhället, samtidigt påvisar flera rapporter och undersökningar att IT inte fått fullt genomslag i skolan och att användning ofta är i form av en ersättare till ett annat verktyg snarare än ett medel för att utveckla undervisningen och pedagogiken. För att påvisa intentionen har styrdokumenten, såsom skollag och läroplan, reviderats och regeringen tillsatt en Digitaliseringskommission vars identifierade delmål är att digitalisera skolan. Dagens skolsystem är decentraliserat, vilket gör att varje kommun beslutar vilka satsningar de vill göra på IT. Syftet med studien är att beskriva på vilket sätt skolans lokala tolkningar av de nationella besluten gällande IT-användning i skolan (i exempelvis läroplanen), eventuellt påverkar hur och i vilken utsträckning lärare integrerar IT i det pedagogiska arbetet.  Följande frågeställningar formulerades: Hur lyder skolledningens lokala tolkning av de nationella besluten kring IT i skolan? Påverkar dessa tolkningar lärarnas syn på IT i det pedagogiska arbetet? Hur och i vilken utsträckning använder lärarna IT i sin undervisning? Undersökningen har följt en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. Totalt genomfördes åtta stycken personliga intervjuer med informanter på två kommunala gymnasieskolor. Dessa skolor har så kallad 1:1-satsning, vilket innebär en dator per elev och lärare. Resultatet från intervjuerna analyserades sedan i förhållande till den teoretiska referensramen. Där framkom det bland annat att skolledningens vision gällande användandet av IT inte var helt förankrad bland lärarna och därmed inte i enlighet med teorin. Diskussionen visar på både likheter och skillnader mellan denna studies resultat och tidigare forskning. Den stora skillnaden är att IT-användningen i denna undersökning visar sig vara högre än vad tidigare anger och datorn användes inte av de intervjuade lärarna som endast en ersättare till tidigare verktyg. I slutsatsen besvaras studiens frågeställningar och på så vis kan studiens syfte ses som uppfyllt. Skolledningen anser att IT ska vara en naturlig del av skolan, vilket bland annat visar sig genom 1:1-satsningen som ger lärarna rätt förutsättningar att arbeta digitaliserat. Lärarna anser att IT stödjer deras pedagogiska och didaktiska undervisningsmetoder och använder sig regelbundet av IT och digitala lärresurser.

Syftet med studien är att undersöka hur, var och vilka digitala verktyg som används för att förbättra idrottslektioner. Vilka stationer digitala verktyg används vid och vilken inverkan de har, antingen positiv eller negativ, är också av intresse. Studien genomfördes på olika skolor i Sverige och involverade sex idrottslärare med varierande ålder, kön och erfarenhet. Inom ämnet idrott och hälsa ligger fokus på frågor som rör användningen av digitala verktyg för elevernas lärande, hur dessa verktyg kan höja kunskapsnivån bland eleverna, vilka stationer digitala verktyg används vid och vilka specifika verktyg som används. Slutligen behandlas också fördelar och nackdelar med att använda dessa verktyg.  Resultaten som erhölls genom intervjuer och analys av resultat visar att digitala verktyg används i början av varje ny lektion, under teoretiska lektioner inom idrott och hälsa, samt i orientering, gymnastik och dans. Användningen av digitala verktyg hjälper också till att göra en rättvis bedömning i dans. En nackdel som framkom är att eleverna spenderar mycket tid framför skärmarna, vilket kan vara problematiskt då själva grunden för idrottslektionerna är rörelse.