Bakgrund: Ett av grundskolans problem är elever som totalt saknar motivation till all form av skolarbete. De saknar den egna inre motorn till att ens försöka och skapar istället oftast disciplinära problem under skoldagen vilket påverkar kamrater och studiemiljö negativt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om de regelbundna veckosamtalen (PH) á femton minuter mellan lärare och enskild elev betyder något för eleven och dennes motivation till skolarbetet. Dels som helhet men även om det är något i själva samtalet/dialogen som är primärt och ger speciell effekt på elevens motivation. Metod Min studie grundas på enkäter och en empirisk del med intervjuer av några elever med olika meritvärden i högstadiets årskurs 9. Resultat: Vad anser eleverna om det regelbundna PH-samtalet? - Det beror mycket på handledarens unika och komplexa kompetens. Har samtalet någon betydelse för elevernas studieresultat? - Ja och det hör ihop med den tidigare frågeställningen. Finns det något negativt med PH-samtalet? - Ja, om PH är vid fel tidpunkt under dagen och om handledaren inte utför PH samtalet på det sätt som ingår i skolans koncept. Hur stor betydelse har loggboken? - Oavsedd om eleven är självgående eller ej så har den en funktion. Finns det något annat värde med detta PH-samtal? - Ja, den unga individen har ett enskilt personligt möte i femton minuter med en vuxen. Ett ögonblick som, beror på pedagogen, på sikt kan skapa en nära relation och därmed påverka uppfattningen om skolan och dess krav.