<p>Examensarbetet är en kvantitativ undersökning om vad</p><p>niondeklassare på två grundskolor i en västsvensk kommun anser</p><p>om bedömning och betygsättning i ämnet Idrott och hälsa. Valet</p><p>utav niondeklassare beror på att de har erfarenhet från att tidigare</p><p>ha blivit bedömda och betygsatt. Syftet med det här examensarbetet</p><p>är att undersöka vad eleverna i niondeklass har för syn på</p><p>bedömning och betygsättning i ämnet Idrott och hälsa.</p><p>Kunskaperna om betygskriterierna och kursmålen i ämnet Idrott</p><p>och hälsa är dåliga. Niondeklassarna är positiva till bedömningen</p><p>och betygsättningen i ämnet. Fler elever skulle inte delta i ämnet</p><p>om man inte blev bedömd. Eleverna i år nio anser sig rättvist</p><p>bedömda och betygsatt i ämnet i skolan.</p><p>Ett armat undersökningsområde kan vara att titta närmare på varför</p><p>kunskaperna om betygskriterier och kursmål är så dåliga.</p>

Examensarbetet är en kvantitativ undersökning om vad niondeklassare på två grundskolor i en västsvensk kommun anser om bedömning och betygsättning i ämnet Idrott och hälsa. Valet utav niondeklassare beror på att de har erfarenhet från att tidigare ha blivit bedömda och betygsatt. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka vad eleverna i niondeklass har för syn på bedömning och betygsättning i ämnet Idrott och hälsa. Kunskaperna om betygskriterierna och kursmålen i ämnet Idrott och hälsa är dåliga. Niondeklassarna är positiva till bedömningen och betygsättningen i ämnet. Fler elever skulle inte delta i ämnet om man inte blev bedömd. Eleverna i år nio anser sig rättvist bedömda och betygsatt i ämnet i skolan. Ett armat undersökningsområde kan vara att titta närmare på varför kunskaperna om betygskriterier och kursmål är så dåliga.

Karlson Bobits, Jonas och Okkema, Jorrit. 2012. Bollspel på gymnasiet – Vad säger styrdokument och hur ser det då ut i praktiken? C-uppsats inom Idrott &amp; Hälsa C. Uppsala Universitet. Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Syftet med studien var att undersöka hur bollspel har utvecklats och används inom Idrott och hälsa-undervisningen i Idrott och hälsa 1 på gymnasiet. För att undersöka detta har det gjorts en kursplansanalys samt samtalsintervjuer. Kursplansanalysens syfte var att ta reda på hur begreppet bollspel har utvecklat sig från 1966 fram till 2011-års läroplaner för gymnasiet. Undersökningen gjordes med hjälp av ett antal frågor som ställdes till kursplanerna. Samtalsintervjuerna hade för avsikt att undersöka hur, varför och hur mycket idrottslärare på gymnasiet använder sig av bollspel. Intervjun som genomfördes valdes att vara mellan 10 och 15 minuter för att förhoppningsvis få fler lärare att ställa upp. Till slut valde åtta lärare att delta i studien. Kursplansanalysen visade att bollspel har gått från att ha varit ett av huvudmomenten i ämnet till att vara anonymt i kursplanerna. Dock går det att genom tolkningar hitta bollspel även i de moderna kursplanerna. Det går att dra slutsatsen att ämnet har blivit mer hälsoinriktad och att bollspel har förlorat sin centrala roll i ämnet. Intervjuerna har visat att lärarna fortfarande använder sig av bollspel trots dess frånvaro i kursplanerna, dock på många olika sett. Det är populärt som uppvärmning och avslutning men tar inte så mycket plats som man kan tro utifrån tidigare forskning. Nyckelord: Bollspel, idrott &amp; hälsa, kursplansanalys, samtalsintervju

Syftet med denna studie var att avgöra vilka attityder idrottslärare har till nivågruppering inom ämnet Idrott och Hälsa samt vilka argument de har för att använda eller inte använda sig av arbetssättet. Studien undersöker även vilka för- och nackdelar idrottslärarna ser med nivågruppering samt hur de löser det rent praktiskt.   Den metod som använts är en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer och målgruppen har varit lärare som undervisar i ämnet Idrott och Hälsa. En jämförelse har gjorts mellan idrottslärare med lång erfarenhet och idrottslärare med kortare erfarenhet för att se om erfarenhet av yrket påverkar synen på arbetssättet.   Resultatet visar att majoriteten av idrottslärarna är positivt inställda till nivågrupperad undervisning men att de inte kan använda sig av arbetssättet så ofta de vill på grund av bristande resurser. Samtliga idrottslärare i undersökningen var överens om att den idrottsliga utvecklingen gick snabbare för alla elever i en klass, oavsett vilken grupp de tillhörde, när nivågruppering användes jämfört med sammanhållen undervisning. Den slutsats som kan dras av undersökningen är att nivågruppering kan gynna alla elever i en klass om det används på rätt sätt. Lågpresterande elever får lättare att nå målen och ett godkänt betyg samtidigt som högpresterande elever får större utmaning. En lärare måste dock vara medveten om de risker som arbetssättet kan innebära och endast använda det under väl genomtänkta tillfälliga moment.

Vi människor har de senaste decennierna blivit allt mer stillasittande, vilket innebär en ökad risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar samt övervikt. Detta har också bidragit till att fysisk inaktivitet idag räknas som den fjärde ledande riskfaktorn för global dödlighet. Eftersom alla barn i Sverige idag tillbringar mycket tid i skolan så är skolan och idrottsundervisningen en viktig plattform för att förmedla vikten av fysisk aktivitet för att hälsan inte ska försämras. Syftet med denna konsumtionsuppsats är att undersöka eventuella samband mellan fysisk aktivitet i skolåldern och ett fortsatt fysiskt aktivt liv. Vi kommer även att belysa om en rad övriga faktorer påverkar om individen blir fortsatt fysiskt aktiv. Studien bygger på elva stycken vetenskapliga artiklar. Litteraturstudien är indelad i två delar, första delen handlar om samband mellan fysisk aktivitet som ung och som äldre. Det visar sig att oenigheten är stor angående om fysisk aktivitet som ung påverkar om man blir fysiskt aktiv som äldre. Faktorer som påverkar resultatet kan vara hur studien definierar fysisk aktivitet, vilken idrott individen utövar, hur långa undersökningsperioder studien innefattar, studiens geografiska plats samt vilka mätinstrument som används i studien. Den andra delen av analysen utgår från andra faktorer, som utöver fysisk aktivitet kan påverka om individen förblir fysiskt aktiv som äldre. Resultatet visar att BMI och övervikt, idrottsundervisningen och mottaget betyg i idrott och hälsa, könstillhörighet, samt socioekonomiska och demografiska faktorer i unga år bidrar till om man blir fysiskt aktiv som äldre eller ej. Uppsatsens främsta slutsats är att det råder delade meningar om i vilken grad fysisk aktivitet under barndomen/ungdomen är relaterad till fysisk aktivitet som vuxen. Det går dock inte att motsäga att sambandet faktiskt existerar och därmed kan konstateras att idrottsundervisningen spelar en viktig roll för individens fortsatta fysiskt aktiva liv.

Vårt syfte med examensarbetet har varit att ta reda på hur grundskolan utnyttjar möjligheten att utöka tiden för ämnet Idrott & hälsa, samt om grundskolan strävar efter att ha fysisk aktivitet varje dag. Vi hade också som syfte att ta reda på hur det ser ut med friluftsdagar på grundskolan. Våra frågeställningar är:•Hur utnyttjar grundskolan timplanens möjligheter för Idrott & hälsa?•Genomför grundskolan rekommendationen om strävan efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet, och i så fall i vilken utsträckning?•Om skolledarna har idrottslärarutbildning, utökas då idrottstimmarna på skolan?•I vilken utsträckning har grundskolan friluftsdagar och vilka aktiviteter är vanligast dessa dagar? Genom litteraturstudier fick vi en bakgrund till skolämnet Idrott & hälsa och fick på så vis väsentliga förkunskaper inför vår empiriska del i studien. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi använt oss av en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Våra enkäter har via e-post gått ut till alla kommunala 1-9 skolor i Skåne, vilket är 111 skolor. Resultatet i vår undersökning visar en tendens till att grundskolorna i Skåne tilldelar ämnet Idrott & hälsa mer tid än vad som är avsatt för ämnet i timplanen. När Lpo94 trädde i kraft minskades tid för idrottsämnet i timplanen, med detta i åtanke tolkar vi resultatet som att skolorna förstår vikten av ämnet Idrott & hälsa. Vidare visar resultatet i vår studie att nästan alla grundskolor känner till tillägget i läroplanen om strävan efter daglig fysisk aktivitet. Däremot är det inte alla skolor som erbjuder detta. Studien visar också att i de fall där skolledaren har idrottslärarutbildning, tilldelas ämnet mer tid än vad som är avsatt för ämnet i timplanen. I kursplanen finns inte längre friluftsdagar med som obligatorium, trots detta väljer alla skolor som deltar i vår studie att schemalägga friluftsdagar. Vår slutsats då vi tolkar våra resultat är att de grundskolor som medverkat i denna studie i hög grad utnyttjar möjligheterna för att öka tiden för ämnet Idrott & hälsa.

Idrott &amp; hälsa är ett speciellt ämne i skolan då lektionerna inte genomförs i ett traditionsenligt klassrum utan i olika miljöer både inomhus och utomhus. På senare år så har tiden för ämnet idrott &amp; hälsa avtagit avsevärt i skolan. Syftet med den här studien var främst att undersöka hur eleverna själva uppfattar ämnet Idrott &amp; hälsa. Vad har Idrott &amp; hälsa för betydelse för eleverna samt hur skiljer det sig mellan pojkar och flickor? Resultaten visade att skillnaderna mellan pojkarna och flickorna inte är särskilt stora men att de båda är positivt inställda till undervisningen i ämnet Idrott &amp; hälsa och att de generellt tycker att ämnet är roligt. Bollsporter upplevs som den roligaste aktiviteten medan dans och konditionsövningar tillhör de mindre uppskattade aktiviteter under idrottslektionerna. Både pojkarna och flickorna är överens om att lärarens engagemang, kunskap och roll är viktig i ämnet och att det är nyttigt med Idrott &amp; hälsa samt att ämnet har väckt nya intressen och bidragit med ökad fysisk aktivitet. / Physical education is a special subject i school because the lessons are not taking place inside a traditional classroom, instead the lessons take place in different environments both indoors and outdoors. In recent years physical education has slowly decreased and as a result of that there are less physical education in schools. The purpose with this study is to find out how students experience physical education in school. What meaning does physical education have for students and how are the differencies between boys and girls? I have focused on the difference between genders in this study. The results shows that the differences between boys and girls are not that big, both genders have a positive mindset regarding physical education and thinks that it is a fun subject in school. Ball sports is perceived as the funniest activity while dance and conditioning exercises are the least appreciated activities in physical education classes. Both gender believes that the teacher’s commitment, knowledge and role are vital and that physical education is healthy and the subject has made them interested in new activities and contributed with increased physical activity.

Aim: The purpose of this study is to, referring to Shulman’s pedagogical content knowledge theory (PCK), examine how selected Physical Education teachers, educated in GIH and with a maximum of two years' work in upper secondary school, pursue their education in training theory. Moreover, another purpose is to examine how their education at GIH has prepared them for teaching in this subsection.   Questions to be answered:• What are teachers' attitudes to training methods as part of physical education and health in upper secondary school?• In what way, referring to PCK-theory, are teachers working with training theory?•In what way do the teachers think that their education at GIH has contributed to their teaching in training theory, referring to the pedagogical content knowledge theory?Method: The study has a qualitative approach and study design consisting of five semi-structured interviews with teachers working with Physical Education in upper secondary school. The selection was made considering that all teachers have been educated at GIH and had a maximum of two years working experience. The interviews were conducted in each teacher's school, in a private room and were recorded with a dictaphone. All interviews were transcribed.Results: All five teachers are teaching training theory in the gym and in the classroom. They perceive the moment as an important part of the subject, both from a curriculum perspective, as well as from a personal conviction of the effect on students' health in a lifelong perspective. The teachers teaching method is virtually the same on the basis of teaching lectern in the form of PowerPoint. The teachers feel that they have entrenched themselves enough pedagogical content knowledge in order to conduct adequate teaching of training theory, with the exception of knowledge about alternative methods and available textbook literature. The teachers say they have been provided with a sufficient content knowledge from GIH but that the teaching of how knowledge can be passed on to students has been nonexistent. Conclusion: When it comes to the education at GIH, we can draw the conclusion that Sweden's top university for sport and health has some problems when it comes to education in training theory. The teachers feel well prepared factually, but the pedagogical content knowledge (PCK) is virtually nonexistent when they start working. Teachers solve this by taking the help of experienced colleagues while they continually develop their teaching based on personal experience. They feel, therefore, that they possess enough PCK to implement their education in a good way. However, there are some dangers with this. There is a risk when the teachers come out to the schools that there aren’t any colleagues that will be able to help them. In addition, the risk is imminent that pupils, taught by teachers working directly after their education, may suffer from an inadequate education. / Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån Shulmans pedagogiska ämneskunskapsteori (PCK) undersöka hur idrottslärare, utbildade på GIH med maximalt två års arbete på gymnasiet, bedriver sin undervisning i momentet träningslära. Vidare har ett syfte varit att utifrån deras pedagogiska ämneskunskaper undersöka hur deras utbildning på GIH har förberett dem för undervisning i detta moment.   Frågeställningar: Vad är lärarnas inställning till träningslära som en del av ämnet Idrott och hälsa i gymnasieskolan? På vilket sätt, utifrån PCK-teorin, arbetar lärarna med momentet träningslära? Hur upplever lärarna att utbildningen på GIH har bidragit till deras undervisning i träningslära utifrån ett kunskapspedagogsikt perspektiv?   Metod: Studien har en kvalitativ ansats och studiedesignen bestod av fem halvstrukturerade intervjuer med lärare som arbetar med Idrott &amp; Hälsa på gymnasiet. Urvalet gjordes mot bakgrund av att samtliga lärare har fått sin utbildning på GIH samt maximalt varit ute i arbetslivet i 2 år. Intervjuerna genomfördes på respektive lärares skola i ett avskilt rum och bandades med diktafon. Samtliga intervjuer transkriberades.   Resultat: Samtliga fem lärare undervisar i träningslära både i idrottshallen men också i klassrummet. De uppfattar momentet som en viktig del av ämnet, både utifrån ett kursplansperspektiv såväl som en personlig övertygelse om momentets inverkan på elevernas hälsa i ett livslångt perspektiv. Lärarnas undervisning ser i stort sett likadan ut med utgångspunkt i katederundervisning i form av PowerPoint. Lärarna upplever att de har tillförskansat sig tillräckligt med pedagogisk ämneskunskap för att kunna bedriva adekvat undervisning i momentet, undantaget kunskap om alternativa metoder samt tillgänglig lärobokslitteratur. Lärarna uppger att de har försetts med en tillräcklig faktakunskap från GIH i ämnet men att undervisningen kring hur kunskapen kan föras vidare till eleverna har varit obefintlig.  Slutsats: När det kommer till utbildningen på GIH kan vi dra slutsatsen att Sveriges kanske främsta högskola inom Idrott och hälsa dras med vissa problem när det gäller den pedagogiska dimensionen i utbildningen i träningslära. Lärarna känner sig väl förberedda faktamässigt men den pedagogiska ämneskunskapen (PCK) är i stort sätt obefintlig när de kommer ut i arbetslivet. Lärarna löser detta genom att ta hjälp av erfarna kollegor samtidigt som de hela tiden utvecklar sin undervisning utifrån egna erfarenheter. De upplever därför i nuläget att de besitter tillräckligt med PCK för att kunna bedriva sin undervisning på ett bra sätt. Det finns dock en del faror med detta. Risken finns att man som lärare kommer ut till en skola utan kollegor att ta hjälp av. Dessutom är risken överhängande att eleverna som lärarna har direkt efter sin utbildning kan bli lidande av en bristfällig undervisning.

Denna studie är inriktad mot motorisk träning och utveckling hos förskolebarn. Studien syftar till att besvara frågeställningen: Hur påverkas den motoriska förmågan hos elever i en förskoleklass av en undervisning i idrott &amp; hälsa som inriktas mot de grovmotoriska grundformerna? Frågan besvaras genom att jämföra den motoriska förmågan hos två grupper förskolebarn. En försöksgrupp, där undervisning präglas av motorisk träning med inriktning mot de grovmotoriska grundformerna och en kontrollgrupp där verksamheten leds av ordinarie lärare och där observationsresultat visar att få motoriska moment är inkluderade. Motivet bakom studien utgår ifrån förskolebarns särskilda behov av motorisk träning och stimulering samt skolans uppdrag att eleverna i skolan; ”utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning” (Lpo 94). Inför studien lät vi båda grupperna genomföra en rad olika motoriska tester, vilka skapade ett dataunderlag som utgångspunkt. Därefter följde en sjuveckorsperiod där båda grupperna hade undervisning i idrott &amp; hälsa två gånger i veckan. Vid periodens slut genomförde grupperna återigen testerna och jämförde utvecklingen. Det resultat som framkom pekar mot att motorisk träning förbättrar barns motoriska förmågor, då försöksgruppen vid andra mättillfället uppvisade en större förbättring i samtliga tester. Det ska dock tilläggas att det inte går att generalisera dessa resultat på en större population, då urvalsgrupperna i den aktuella studien var små.

Nyanlända elever till den svenska skolan har ökat, de bär med sig olika bakgrunder och erfarenheter vilket kan ha påverkan på deras skolgång. Studien har för avsikt att bidra med kunskap om nyanlända elevers resonemang och erfarenheter kring genus och jämställdhet i ämnet Idrott och hälsa. Studien omfattar intervjuer med tio nyanlända elever. Från intervjuerna framkom att många elever saknade erfarenhet av undervisning tillsammans med det motsatta könet men att flertalet av eleverna var positivt inställda till jämställdhet och samundervisning. Trots att många elever kom från samma land så påvisades tydliga skillnader i deras åsikter kring genus i Idrott och hälsaundervisningen, men det framkom även att deras syn på genus förändrats sedan de kom till Sverige. Elevernas resonemang visar också att nyanlända elever är en grupp med stora olikheter där den svenska skolan har ett inflytande och ansvar att se till denna heterogena grupps bästa i deras fortsatta utbildning.