The aim of this thesis is to highlight the role as well as focus attention on the importance of upper secondary school librarians’ work with digital learning environments (DLE). While there is tremendous time and resources spent on digital learning environments in schools today there is still an immense dearth of research regarding how these digtial environments are employed by schools and school libraries and how that use might benefit learning. In this study I have focused on two areas: how the DLE is collocated and used at upper secondary school libraries, and how these choices can be viewed through theories of connectivism and connectivist learning. I have endeavoured to answer these questions through the use of a survey and for further depth I have collected information from three semi-structured interviews. The study found that most respondents’ DLE were comprised of combinations of several digital environments. Sometimes there was a division of material between different environments whilst some had tried to consolidate most sources to one of their digital spaces. The most elaborated resources and DLE were found with those who worked according to the latter approach. The literature and research suggests that libraries may be viewed as important access points of information for students in their collection of the information nodes that encompass their connectivistic networks of knowledge. Though, there are rarely any traces of possibilities for user-generated content which would satisfy two purposes for school libraries: increased learning and knowledge via social interaction as well as an increase in the feeling of relevance for the library’s digital learning environment. The study found that the school librarians’ view their DLE as a resource to support learning. Learning goals, such as course or project specific goals or those concerned with information literacy, were often applied in the creation of material and collections of resources made available to students and teachers via the DLE. Based on connectivistic thoughts learning via the DLE would be enhanced through user generated content and discussion boards.

The purpose of this study is to examine if digital public libraries are serendipitous environments. Serendipity in this instance is defined as finding something unexpected and valuable, while searching for something else. A survey was conducted at two Swedish digital public libraries, where the patrons were asked to fill in a questionnaire online. The questions were based on the work on serendipitous digital environments by Lori McCay-Peet, as well as considerations of human factors that could possibly influence serendipity. The result indicate that a majority of patrons experience serendipity at the digital library, although it’s still more common to do so at the physical library or on other web sites. The result also confirms the importance of taking human factors into account when studying serendipity. The patrons who said they didn’t experience serendipity at the physical library or on other web sites, didn’t experience it at the digital library either – or at least only partially. However, the patrons who didn’t experience serendipity at the digital library still did so in other environments. A digital library is an environment with many possibilities for serendipitous encounters and discoveries, but what is missing is a better understanding of how serendipity can actually help in finding information. By teaching patrons to actively seek out serendipity, and by offering a serendipitous digital environment in which to do so, the library can further information literacy in our society.

I dagens samhälle använder eleverna sig av digitala verktyg på fritiden. Detta påverkar fritidslärarna sätt att använda sig av digitala verktyg i undervisningarna i fritidshemmet. Fritidslärarna saknar kunskap samt erfarenhet av digitala verktyg då detta kan resultera i gott eller ont i inlärning för eleverna. Vi har valt att undersöka två områden. Dessa är fritidslärarnas kunskap och användning av digitala verktyg i fritidshemmet samt hur fritidslärare kan få hjälp av digital användning för att nå kunskapsmålen i Lgr11. Vi utgår från det sociokulturella perspektivet utifrån att kommunikation mellan människor är en förutsättning för lärande Undersökningen genomförs med kvalitativ metod där vi har använt oss av semistrukturerad intervju med åtta fritidslärare som är verksamma på två olika skolor – en landsbygdsskola och en stadsskola. Resultatet av intervjuerna uppvisar inte någon skillnad mellan de olika skolorna, landsbygd respektive stad. Det betyder att fritidslärarna arbetar lika aktivt med digitala verktyg på båda skolorna men resultatet visar att de varken har rätt material eller kunskap för att bedriva den digitala undervisningen på fritidshemmet. Samtidigt visar vår undersökning att fritidslärarna aktivt arbetar med att uppnå målen i fritidshemmets uppdrag. Studien visar att majoriteten av fritidslärarna använder sig av någon slags digitalt verktyg i fritidshemmet samt arbetar med dessa för att nå målen enligt Lgr11

Syftet med studien är att undersöka hur digitala verktyg inom IKT används i fritidshemmet. Sett utifrån frågeställningen så kan vi se ett problem med att styrdokumenten utifrån dess skriftliga form är oerhört abstrakta och tolkningsbara. I styrdokumenten finner vi IKT:s syfte och sammanhang, men inte hur det ska integreras i fritidshemmets kontext under strukturerade former. Studien utgår från ett fenomenografiskt perspektiv, eftersom undersökningen grundar sig utifrån pedagogernas uppfattning av integreringen. För att närma oss detta så använde vi oss av observation och semistrukturerad intervju som metod för att få fram det empiriska underlaget utifrån de 5 medverkande pedagogerna. I studiens resultat påvisas en viss skillnad utifrån integreringen och motiveringen av digitala verktyg inom fritidshemmets kontext.

Texter i digitala miljöer är en formulering som framkommer i kursplanen för svenskämnet. Formuleringen kan innefatta många olika slags texter och det är därför möjligt att formuleringen tolkas olika av lärare. Syftet med studien är därför att undersöka hur fyra svensklärare i årskurs 4–6 beskriver formuleringen texter i digitala miljöer och hur de arbetar med det i praktiken, för att söka efter möjlig variation i lärarnas svar. Studien grundar sig i en kvalitativ undersökning som gjorts genom semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien är att undersöka lärares beskrivningar av en formulering, och därför inspireras studien av fenomenografi. Vygotskijs sociokulturella perspektiv presenteras och centrala begrepp inom perspektivet tas upp, mediering, scaffolding och kreativt skapande nämns som väsentlig utgångspunkt i studien.  Resultatet tyder på att formuleringen delvis är svårtolkad och att lärare ger olika beskrivningar av formuleringen, dock framgår det att tre av fyra lärare trots det, arbetar på ett likvärdigt sätt. Det som skiljer sig är huruvida de bedömer elevers estetiska uttrycksätt i de digitala texterna eller inte. Lärarna lyfter den skrivna texten som prioritet i elevernas arbete och bedömning. När det kommer till texter i digitala miljöer är det främst att lära eleverna att vara källkritiska som är i fokus. Multimodalitet är centralt i många texter i digitala miljöer och påverkar hur en text tolkas, vilket kräver en annan typ av läskunnighet och kunskap i att skapa texter i digitala miljöer. Trots det och att det framgår i kommentarmaterialet för svenska kursplanen, att eleverna behöver jämföra multimodala texter med texter av bara ord, nämns inte denna aspekt av lärarna i denna studie. / Texts in digital environments is a wording that appears in the syllabus for the Swedish subject. The wording could include many different types of texts, and it is possible that the wording is interpreted differently among the teachers. The aim of the study is, therefore, to explore how four teachers that teach the Swedish subject in grades 4-6, describe the wording text in digital environments and how they work with this in practice, to see how it differs. The study is based on a qualitative study conducted through semi-structured interviews. The purpose of the study is to examine teachers’ different descriptions of a formulation, and therefore the study is inspired by a phenomenography. Vygotskij’s sociocultural perspective is presented, and key concepts within the perspective are addressed, mediation, scaffolding and creative creation are mentioned as an essential point of departure in the study.  The result indicates that the wording is partly difficult to interpret and that teachers give different descriptions of the wording, despite this, it appears that three out of four teachers teach in an equivalent way. The difference appears instead to be whether the teachers assess students’ aesthetic expressions in the digital texts. Teachers highlight the written texts as a priority in students’ work and assessment. When it comes to texts in digital environments, it is mainly teaching pupils to be critical of sources in focus. Multimodality is central to many texts in digital environments and affects how a text is interpreted, which requires a different type of literacy and knowledge in creating texts in digital environments. Despite this and the fact that it appears in the commentaries for the Swedish syllabus that pupils need to compare multimodal texts with texts of only words, this aspect is not mentioned by the teachers in this study.

This master thesis aims to critically analyze the state of digital libraries in Swedish academic libraries. With the branching theory of sense-making and the methodology of DELOS and IFLA/UNESCOs digital library manifestos, this thesis hopes to bring to light how far Swedish academic libraries have progressed. By accumulating quantitative data encompassing all digital academic libraries in Sweden, and qualitative data from a select few, conclusions regarding the aforementioned are drawn. Focusing on content analysis, this thesis analyzed the different components that can be said to constitute the digital library and compared them to the different manifestos that dictate what a digital library can be said to consist of. By employing the elusive sense-making theory as a general modus of mind, one can begin to understand thought-making processes behind the tapping of digital library resources. Results from this thesis found that some functions and components are present within all academic libraries in Sweden, but that the digital library primarily tends to focus on resource acquisition and not so much on resource presentation. User environments are not prioritized. Different aspects are presented in regards to mobile optimization, social media, information organization, information design etc. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies. / Den här masteruppsatsen syftar till att undersöka digitala bibliotek och digitala miljöer på svenska högskole- och universitetsbibliotek. Med sense-making som huvudsaklig teoretiskt ramverk och DELOS och IFLA/UNESCOs olika manifest gällande digitala bibliotek hoppas uppsatsen visa hur långt svenska bibliotek har kommit i relation till det digitala. Via samlandet av kvantitativ data från alla svenska akademiska bibliotek, och kvalitativ data från ett fåtal utvalda, kommer uppsatsen till diverse slutsatser. Med fokus på innehåll och funktion så undersöker uppsatsen vilka komponenter som kan sägas utgöra det digitala biblioteket i jämförelse med manifesten och deras ideala digitala bibliotek. Med hjälp av sense-making kan man få en förståelse för tankessättet och hur användare angriper de digitala resurserna. Resultaten från uppsatsen visade att det finns en viss grad av framsteg och utveckling som alla bibliotek har nått, men att den digitala satsningen oftast endast inbegriper samlandet av resurser och uppbyggandet av databaser snarare än presentation och design. Miljöer som gör att användarna frodas prioriteras ofta bort. Olika aspekter presenteras i relation till detta såsom mobil-optimering, sociala medier, informationsorganisation, informationsdesign osv. Det här är en tvåårig masteruppsats inom Arkiv, Bibliotek och museum.

Querelle des anciens et des modernes - striden mellan det gamla och det moderna, är en vetenskaplig essä om de krockar som kan uppstå i den dagliga verksamheten när förståelsen brister gällande elevers relationsskapande och identitetsskapande online. Relationsskapandet och identitetsskapandet sker både i spel och i chattfunktioner i digitala miljöer. När förståelsehorisonter skiljer sig mellan vårdnadshavare, elever och pedagoger påverkas möjligheten till att lösa konflikter som sker online då samsynen brister. Alla konflikter går inte att lösa, däremot, kan vi arbeta med att förebygga att liknande situationer uppstår igen genom ett interkulturellt och empatiskt förhållningssätt, även att bjuda in elever i lärprocesser med utgångspunkt i deras intresse för att våra förståelsehorisonter ska närma sig varandra. I våra två gestaltningar får ni följa med in i två olika konfliktsituationer som har startats mellan elever online.I Angelica W:s gestaltning startar en konflikt i spelet Minecraft där en elev får sin värld förstörd av kamrat. Händelsen leder till att eleven brottar ner sin kamrat. Angelica W för samtal med eleverna, läraren och vårdnadshavare där förståelsen krockar när det kommer till spelandet. I Angelica O:s gestaltning har konflikter eskalerat under en längre tid mellan elever i chatten WhatsApp och offline. Berättelsen fokuserar på en konflikt där en elev utesluter en annan elev och skickar kränkande meddelanden. Vi har valt essäskrivande som forskningsmetod och där undersökningen och denhermeneutiska analysen av våra handlingar utgår från en svårbedömd handlingssituation. Den veten-skapliga essän syftar till att pröva och tänka högt i skriftlig form. Prövande i att utforska och reflektera över vårt agerande i de olika situationerna som vi har hamnat i vår yrkespraktik.Uppsatsen har en utgångspunkt i Hans-Georg Gadamers teorier om förståelsehorisonter och fördomar. Vi har till stor del även använt oss av Jonna Hjertström Lappalainen och hennes texter som har en tydlig grund i reflektionens värde samt Elza Dunkel, som är docent i pedagogiskt arbete och hennes arbete kring barns och ungas nätanvändning. / Querelle des anciens et des modernes - the battle between the old and the modern, is a scientific essay about the clashes that can occur in daily activities when understanding is lacking regarding student rela-tionship creation and identity creation online. When the horizons of understanding varies between guardians, students and educators it affects the opportunities to solve conflicts that occur online because of the lack of consensus. All conflicts can’t be solved, however, we can work to prevent similar situa-tions from occurring again through an intercultural and empathetic approach, even inviting students in learning processes based on their interest, which is approaching horizons of understanding each other.Relationship creation and identity creation take place both in online games and in chat functions in the digital environments.In our two dilemmas you can follow along into two different conflict situations that have been started between students online. In the scenario of Angelicas W:s a conflict emerges in the online game Mine-craft where a student gets it world destroyed by his classmate. The event leads up to that the student strikes down his classmate. In the scenario of Angelica O, conflict has been escalating during a longer period between students in the chatting-app WhatsApp and offline. The story is focused around a conflict where one classmate excludes another and sends demeaning messages. We’ve chosen essay writing as an exploration method and where the study and the hermeneutical analysis of our actions is based on a difficult to assess action situation. The scientific essay aims to test and think loudly in written form. Trying to explore and reflect on our actions in the various situations that we have encountered in our professional practice. The essay is based on Hans-Georg Gadamer theo-ries on understanding-horizons and prejudices. We have for the most part also used Jonna Hjertström Lappalainen and her texts which have a clear foundation in the value of reflection and Elza Dunkel who is a teacher in educational work and her work on kids and young people’s habits and understanding of the online world.

En kvalitativ studie av konstpedagogikens roll i virtuella konstmuseiutställningar. Syftet med denna studie är att kartlägga konstpedagogiska element och hur dessa påverkar förmedlandet, mottagandet och funktionerna i två virtuella utställningar från de Londonbaserade konstmuseerna The National Gallery och The Courtauld Gallery. Metoder och teorier med utgångspunkt i en analysmodell av den konstpedagogiska processen samt konstpedagogiska hållningar, har använts för analys och tolkning. I denna studie dras paralleller mellan studieobjekten och traditionella utställningar, samt ytterligare perspektiv på konstpedagogikens roll och virtuella utställningars funktioner i en konstpedagogisk kontext. Resultatet av denna studie visar på en fri pedagogik där användaren tar stor plats och styr sin virtuella rundtur bestående av ett rikligt men selekterat och kontrollerat innehåll.

Purpose: The purpose of this research is to contribute to a better understanding of the company's ability to communicate the message of a Corporate Rebranding. This is by examining the strategic implications that influence the control of communication on Social Digital Platforms during the implementation of a corporate rebranding. Method: This research study may be called a multidisciplinary study and is based on an abductive approach. It is written with a qualitative research strategy with a hermeneutic approach. Theoretical frame of reference: Model of Corporate Rebranding, compilation of previous research in the field of “External communication on Social Digital Platforms during a Corporate Rebranding”, the authors conceptual framework Empirical foundation: Empirical evidence has been collected through qualitative semi-structured interviews with a total of six (6) respondents. Conclusions: Based on empirical and theoretical analysis, the authors have come to three (3) promotional prominent actions that fulfill the study's purpose and the study's research question. These are (1) Brand Descriptions based on insights. Produce a clear Brand Description that is based on insights from external stakeholders to act from. (2) Internal Anchorage. A corporate rebranding must be anchored internally to externally be communicated uniformly, or coordinated. (3) Factual Convincing. Convince with facts and factuality to reduce subjective criticism. / Syfte: Syftet med denna studie är att komplettera existerande forskning med ökad förståelse för extern kommunikation vid corporate rebranding i den digitala eran. Detta genom att undersöka vilka åtgärder som bidrar till företagets möjlighet att bibehålla kontrollen av den externa kommunikationen vid genomförandet av en corporate rebranding. Metod: Studien kan liknas vara flerfallsstudie som utgår från en abduktiv ansats, är skriven med en kvalitativ forskningsstrategi samt ur ett hermeneutiskt förhållningssätt. Teoretisk referensram: Model of corporate rebranding, sammanställning av tidigare forskning inom ämnesområdet “extern kommunikation på sociala digitala plattformar vid corporate rebranding”, konceptuellt ramverk Empiri: Empiriskt underlag har insamlats genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med totalt sex (6) respondenter. Slutsatser: Baserat på empiriskt och teoretisk analys har forskarna kommit fram till tre (3) framträdande främjande åtgärder som uppfyller studiens syfte samt svarar på studiens frågeställning. Dessa är (1) Insiktsbaserad varumärkesplattform. Framställa tydlig varumärkesplattform som är byggd på insikter från externa intressenter att agera ifrån. (2) Intern förankring. En corporate rebranding måste förankras internt för att kommuniceras enhetligt, eller samordnat. (3) Saklig övertygelse. Övertyga med fakta och saklighet för att minska subjektiv kritik.