The overall purpose of this thesis is to introduce aspects of the popular cultural expression of virtual role-play in the context of religious studies. It is based on theories particularly of lived and vernacular religion as well as of mediatization. The aim is to deepen the knowledge around intra-actions between contemporary existential and religious dimensions, popular cultural frameworks (play-based roleplaying), and media technologies (virtual digital platforms). The thesis also presents a model for role-playing formats based on the concepts of play versus game. The analysis of the material - consisting of five qualitative, in-depth interviews with role-players in the online virtual world of Second Life - shows that all participants to varying degrees explore, express and generate understandings and experiences that revolve around their own understanding of life, including existential and/or religious perspectives. This is explicitly manifested in direct relation to a pronounced religiosity and religious purpose via the role-play for some of the participants. For others, it may appear through more subtle - in some cases unexamined and/or implicit – experiences. Based on the thesis' understanding and theory, these can be said to touch on existential, religious and philosophical dimensions. The study shows how the respondents' role-play overall intra-acts with the factual reality regarding the formation of their life worlds. Furthermore, it suggests that virtual, play-based role-play can be understood as a socio-cultural – and a socio-occultural - structure, as well as a complex intra-active medium for exploring, expressing and generating religiosity.

<p>Den svenska polisens arbete är kunskapsintensivt. Organisationen hanterar dagligen stora mängder information. Särskilt ordningspoliser har ett stort informationsbehov för att kunna agera på lämpligt sätt i olika situationer. Handlandet bygger på kännedom om lagrum och föreskrifter, men också uppgifter om medborgarna och vetskap om kollegors aktiviteter. Denna kunskap kan i stor utsträckning fås genom de informationssystem som finns inom organisationen. Ordningspoliser har dock dålig tillgång till dem i fält vilket gör att den viktiga koordinationen och dokumentationen av arbetet inte är så effektiv som den skulle kunna vara.</p><p>Denna uppsats undersöker vilka informationsbehov ordningspoliser har i fält samt hur ett mobilt IT-stöd skulle kunna se ut för att stödja detta behov. Vi intresserar oss för ordningspolisens arbetssätt och för hur användandet av en mobil applikation skulle kunna gå till. Vi diskuterar vilka funktioner och resurser som skulle vara lämpliga att ha tillgång till i olika situationer och vilken nytta och återverkningar dessa skulle ge på arbetssättet.</p><p>Vi har funnit att ordningspolisen har ett stort och varierande informationsbehov, samtidigt som spridningen av information är begränsad i verksamheten. Ett mobilt IT-stöd skulle kunna öka polismannens kunskap och arbetsmotivation. Det finns ett antal informationsresurser som är intressanta att ha tillgång till. Användandet påverkas av hur den yttre miljön ser ut samt av arbetsuppgiftens karaktär. Särskilt det patrullerande arbetet skulle gagnas av ett mobilt IT-stöd och ge patrullerna större möjlighet att agera självständigt. Även arbete på en brottsplats skulle kunna effektiviseras genom att en polisman exempelvis får stöd och tips på lämpliga lagrum och möjliga åtgärder.</p>

Bakgrund: Virtuellt arbete blir allt vanligare därför att tid och pengar kan sparas och arbetskollegor behöver inte finnas på samma plats för att samarbeta. Forskningen har dock inte hållit takten med utbredningen av virtuellt arbete, och forskning på team i praktiken efterfrågas. Syfte: Studiens syfte är att undersöka konceptet virtualitet i praktiken, och hur virtualitet upplevs av medlemmar i team som arbetar virtuellt. Fokus ligger specifikt på geografisk spridning. Genomförande: Genom en litteraturstudie gjordes en sammanställning av olika dimensioner av virtualitet och hur graden av dessa kan bestämmas. Genom en kvalitativ studie av fem team som arbetar virtuellt fångades åsikter och upplevelser angående virtualitet. Resultat: Litteraturstudien visar att forskningen har börjat behandla virtualitet som ett attribut i alla team. Trots det är geografisk spridning den vanligaste dimensionen för att definiera virtualitet. Intervjustudien visade att geografisk spridning inte är ett tillräckligt mått för att undersöka virtualitet, men den kan ge indikation om den virtuella frivilligheten och vilka utmaningar teamet kan möta.  Slutsats: Geografisk spridning är inte nödvändig för att definiera virtualitet. Däremot kan den ha betydelse för hur utmaningarna med virtualitet hanteras, vilket beror på teamets kontext. Därför kan det vara mer betydelsefullt att studera teamets kontext än teamets grad av virtualitet.

Den svenska polisens arbete är kunskapsintensivt. Organisationen hanterar dagligen stora mängder information. Särskilt ordningspoliser har ett stort informationsbehov för att kunna agera på lämpligt sätt i olika situationer. Handlandet bygger på kännedom om lagrum och föreskrifter, men också uppgifter om medborgarna och vetskap om kollegors aktiviteter. Denna kunskap kan i stor utsträckning fås genom de informationssystem som finns inom organisationen. Ordningspoliser har dock dålig tillgång till dem i fält vilket gör att den viktiga koordinationen och dokumentationen av arbetet inte är så effektiv som den skulle kunna vara. Denna uppsats undersöker vilka informationsbehov ordningspoliser har i fält samt hur ett mobilt IT-stöd skulle kunna se ut för att stödja detta behov. Vi intresserar oss för ordningspolisens arbetssätt och för hur användandet av en mobil applikation skulle kunna gå till. Vi diskuterar vilka funktioner och resurser som skulle vara lämpliga att ha tillgång till i olika situationer och vilken nytta och återverkningar dessa skulle ge på arbetssättet. Vi har funnit att ordningspolisen har ett stort och varierande informationsbehov, samtidigt som spridningen av information är begränsad i verksamheten. Ett mobilt IT-stöd skulle kunna öka polismannens kunskap och arbetsmotivation. Det finns ett antal informationsresurser som är intressanta att ha tillgång till. Användandet påverkas av hur den yttre miljön ser ut samt av arbetsuppgiftens karaktär. Särskilt det patrullerande arbetet skulle gagnas av ett mobilt IT-stöd och ge patrullerna större möjlighet att agera självständigt. Även arbete på en brottsplats skulle kunna effektiviseras genom att en polisman exempelvis får stöd och tips på lämpliga lagrum och möjliga åtgärder.

Social loafing is a phenomenon where individuals exert less effort in a group than when working alone. Social loafing has been widely examined through experimental studies, primarily conducted on face-to-face teams. The recent COVID-19 pandemic changed the working patterns around the world, increasing the amount of remote work in our society. This shift in working patterns resurfaces social loafing as an important area of research. Understanding the relationships between social loafing and its factors is important for increasing individual team members' efforts. This bachelor’s thesis aims to fill knowledge gaps by investigating the relationships between social loafing and the key factors explaining it. This research draws upon social identity and media richness theory to explain the relationships between individuals and groups and the role of communication mediums. Based on previous literature, we developed hypotheses concerning the effects of team size, cohesion, anonymity, and virtuality on social loafing. The findings reveal a significant correlation between team size, cohesion, and social loafing. Anonymity and virtuality showed no statistical significance with social loafing. Overall, the findings contribute to our understanding of key factors influencing social loafing. Future research is needed to explore the impact of these factors as well as additional factors that may contribute to the phenomenon that this study did not acknowledge. / Social medåkning är ett fenomen som karaktäriseras av att individer lägger ner mindre ansträngning när de arbetar i grupp än när de arbetar på egen hand. Social medåkning har studerats noggrant genom experimentella studier, främst på grupper som träffas fysiskt. Den senaste Covid-19-pandemin tiden förändrade arbetsmönstren runt i världen, vilket ökade mängden distansarbete i samhället. Distansarbete kan vara i sin tur att leda till social loafing genom att minska motivation och engagemang. Det är viktigt att förstå relationerna mellan social medåkning och dess faktorer för att öka prestationen hos gruppmedlemmar. Forskningen bygger på teorierna om “social identity” och “media richness” för att förklara relationerna mellan individer och grupper samt rollen hos kommunikationsmedier. Vi har utvecklat hypoteser om effekterna av gruppstorlek, sammanhållning, anonymitet och virtualitet baserade på tidigare litteratur. Detta kandidatarbete syftar till att undersöka relationerna mellan social medåkning och dess faktorer såsom gruppstorlek, sammanhållning, anonymitet och virtualitet för att förbättra prestationen i grupparbete. Resultaten visade på en signifikant korrelation mellan gruppstorlek, sammanhållning och social medåkning. Dessutom finns en signifikant korrelation mellan anonymitet och sammanhållning. Sammanfattningsvis bidrar forskningen till en ökad förståelse för de viktigaste faktorerna som påverkar social medåkning. Resultaten betonade vikten av gruppstorlek och sammanhållning, vilket pekar på att anonymitet och virtualitet kan ha begränsad effekt. Framtida forskning bör utforska inverkan av dessa faktorer samt ytterligare faktorer som kan bidra till fenomenet som denna studie ännu inte har uppmärksammat.

En kvalitativ studie av konstpedagogikens roll i virtuella konstmuseiutställningar. Syftet med denna studie är att kartlägga konstpedagogiska element och hur dessa påverkar förmedlandet, mottagandet och funktionerna i två virtuella utställningar från de Londonbaserade konstmuseerna The National Gallery och The Courtauld Gallery. Metoder och teorier med utgångspunkt i en analysmodell av den konstpedagogiska processen samt konstpedagogiska hållningar, har använts för analys och tolkning. I denna studie dras paralleller mellan studieobjekten och traditionella utställningar, samt ytterligare perspektiv på konstpedagogikens roll och virtuella utställningars funktioner i en konstpedagogisk kontext. Resultatet av denna studie visar på en fri pedagogik där användaren tar stor plats och styr sin virtuella rundtur bestående av ett rikligt men selekterat och kontrollerat innehåll.

I takt med Covid-19-pandemins framväxt har de flesta företag tvingats till en mer virtuell kommunikationsform där möjligheten till traditionella, fysiska interaktioner kraftigt minskat. Denna studie undersöker hur globala, multikulturella team upplever omställningen till ett mer virtuellt arbete och hur det påverkar deras möjlighet att vara kreativa. Det har tidigare genomförts en mängd forskning på kreativitetsrelaterade utmaningar som multikulturella team ställs inför. Det saknas däremot studier på de utmaningar som virtuella globala, multikulturella team möter, vars tillgång till traditionell kommunikation är begränsad. För att studera detta har en kvalitativ studie genomförts. De tre kreativitetsrelaterade huvudkomponenterna, kulturell mångfald, kommunikation och konflikt, har undersökts. Med bakgrund i dessas samspel och förhållandet till virtualitet och kreativitet resulterar studien i att omställningen till en mer virtuell miljö upplevs, av teamen, vara hämmande för kreativitet. Framför allt avsaknaden av informell kommunikation visas vara den huvudsakliga anledningen till detta. / Along with the Covid-19-pandemic, most companies across the globe have been forced to work in a more virtual way, where access to traditional, physical interactions has been reduced. This study therefore investigates how global, multicultural teams experience the adjustment to more virtual work and how it affects their perceived possibility to be creative. Previously, numerous studies have been conducted regarding creativity-related challenges that global, multicultural teams face. However, what seems to be missing is research on the challenges that virtual global, multicultural teams face, whose access to traditional communication is limited. To examine this a qualitative study has been conducted. The three creativity-related key components, cultural diversity, communication, and conflict have been analyzed. With a background in their interplay and their liaison to virtuality and creativity, this thesis concludes that the change to a more virtual way to work is perceived by the teams to have an inhibitory effect on creativity. The deprivation of informal communication is especially shown to be the primary reason for this.

The distance setting induced by the Covid-19 outbreak in 2020 forced many employees into a new work setting. The accounting sector was no exception, seeing an increasing rate of remote work further accelerated by the pandemic. It is well established that remote work has a variety of consequences, and that these can impact motivation. Therefore, this paper aims to identify and analyze the consequences of remote work on the motivation of a team within the accounting field. Specifically, the paper investigates a team of controllers’ perceptions of work-related changes and their consequences using Herzberg, Mauser, and Snyderman’s (1993) motivation-hygiene theory. Through qualitative interviews, the investigation found perceived changes in company policies, working conditions, recognition, and supervision to impact motivation differently between the respondents. Further, the study concludes that personal life and interpersonal relations are subject to changes in a virtual setting and had impacts on motivation on the team level while telecommuting. / Till följd av Covid-19 pandemin som bröt ut 2020 försattes många anställda i en ny, virtuell arbetsmiljö. Redovisningssektorn, som såg en ökad grad av hemarbete till följd av pandemin, var inget undantag till detta fenomen. Det är väl etablerat att distansarbetet hade flera konsekvenser, och att dessa kunde påverka motivation. Av den anledningen syftar denna uppsats till att identifiera och analysera distansarbetes konsekvenser för ett team inom redovisningssektorn. Mer specifikt undersöks en enhet som jobbar med ekonomistyrning och deras uppfattning av arbetsrelaterade förändringar och dess konsekvenser enligt Herzberg, Mausner, och Snydermans (1993) tvåfaktorsteori. Genom kvalitativa intervjuer fann studien att respondenterna uppfattade förändringar i företagspolicy, arbetsförhållanden, erkännande och övervakning och att dessa förändringar påverkade respondenternas motivation på olika sätt. Vidare dras slutsatsen att privatliv och mellanmänskliga relationer påverkade motivationen på teamnivå under distansarbetet.

The COVID-19 pandemic has ensued a wave of work teams making the shift from the office to working entirely virtually. At the centre of this shift are the people. The people are at the heart of any team, and thus this thesis sets out to create a greater understanding of how the leaders and members of three project teams have fared with the shift from working collocated toovirtually. Three interviews consisting of one leader and two team members were conducted per team, totalling nine interviews. The empirical findings were analyzed through the lens of a theoretical framework with a focus on uncovering why, how, and what implications the effects of virtuality have on various team processes. The results show that most challenges pertain to the increased autonomy of team members created by using ICT, and that the role of leadership has been heavily affected with a clear preference for task-focused leadership with relationshipand trust-building not being deemed critical. Multiple team processes have all been affected to a greater or lesser extent, with team members finding themselves having to deal with new requirements being imposed on them as part of the shared leadership that is taking form. / COVID-19 pandemin har lett till att flera teams har gjort övergången från att arbeta på kontor till att arbeta helt virtuellt. I centrum för detta skifte är människorna. Människorna är kärnan i alla team, och därför avser denna uppsats att skapa en större förståelse för hur ledarna och medlemmarna i tre projektgrupper har påverkats av denna övergång från samlokalisering till virtuellt arbete. Totalt utfördes nio stycken intervjuer, tre per team som i sin tur bestod av en ledare och två medlemmar. De empiriska resultaten analyserades genom en teoretisk ram med fokus på att avslöja varför, hur och vilka konsekvenser effekterna av virtualitet har haft på olika teamprocesser. Resultaten visar att de flesta utmaningar är relaterade till den ökade autonomin hos medlemmarna som skapats genom användningen av IKT. Ledarskapets roll har påverkats kraftigt där en tydlig preferens för uppgiftsfokuserat ledarskap har utkristalliserat sig, med relations- och förtroendeskapande inte av hög prioritet. Flera teamprocesser har påverkats i större eller mindre utsträckning, i synnerhet de krav som ställs på medlemmarna som en del av det delade ledarskapet som tar form.