Den här uppsatsen har som syfte att undersöka användningen av spel i skolundervisning. Den är genomförd som en systematisk forskningsöversikt där information samlats in via vetenskapliga artiklar som sedan granskats och analyserats. Resultaten kommer ifrån frågeställningar gällande hur spel kan implementeras i undervisningen, hur bra spel för lärande designas och vilka effekter spelbaserat lärande har hos eleverna. För att göra detta användas tre teoretiska perspektiv som belyser olika delar av frågeställningarna. Det första är Gees Affinity Spaces som behandlar den sociala miljön för lärande. Det andra är Amorys Game object model version II vilket behandlar designen av bra spel för lärande. Det tredje perspektivet är Illeris lärandeteori som belyser hur lärande sker. Forskningsöversikten mynnar ut i resultatet att spelbaserat lärande kan vara något användbart eftersom det ökar elevens engagemang och motivation, men att implementering av spel i skolverksamheten har ett flertal utmaningar gällande skolans struktur och lärarens arbete. Vidare framkom det att design av spel för lärande kräver att elevens behov och kunskapsmålen tas i beaktning. Dessa resultat leder till slutsatsen att spelbaserat lärande är effektivt för elevers utveckling men att detta kräver specialkompetenser hos läraren.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i svenska ställer sig till IKT-användningen.Vilka förutsättningar har de och på vilket sätt jobbar de för måluppfyllnad med IKT som hjälp.För att få svar på dessa frågor skickades enkäter till lärare på grundskolans senare år och gymnasiet på 16 olika skolor. Knappt hälften av de utskickade enkäterna besvarades.Svaren visar att majoriteten av lärarna ställer sig positiv till användningen av IKT i klassrummet. Flera gav exempel på hur de använder IKT och hur det relaterar till kursmålen för svenska på grundskolans senare år och gymnasiet. Hälften av enkätdeltagarna menade att de hade en god IKT-kunskap. Lika många hade fått fortbildning och kände stöd av ledningen till detta. I stort visade resultatet dock att lärarna efterfrågade fortbildning, samtidigt som de kände sig tveksamma till huruvida datorn ska ta för stor plats i förhållande till de tryckta läromedlen.     Det vanligaste användningsområdet för datorn var faktasökningar samt ordbehandling. Strax efter kom att streama film och klipp via Internet. Lärarna tenderade att fråga sina kolleger eller söka information själv när de ville ha inspiration till sin undervisning. Svaren visade också att lärarnas egna inställning till IKT spelade minst lika stor roll som tillgången till teknik och stöd av ledningen till fortbildning för att integrera IKT i undervisningen. / The purpose of this essay is to study how teachers in Swedish view the use of ICT. How the conditions for ICT are and in which way they work for target achievement in the subject with help from ICT. To answer these questions, questionnaires were sent out to teachers in secondary and upper secondary school in 16 different schools. Half of the questionnaires were answered. The answers showed that the majority of the teachers were positive to the use of ICT in the classroom. Several gave examples of how they use ICT and how they relate this to the goals in the Swedish subject in secondary and upper secondary school. Half of the participants felt that they had good knowledge of ICT. The same number of teachers had gotten further training and felt support from the school management to do this. Though at large the result showed that the teachers asked for further training, when at the same time they felt uncertain of how the computer should be used in relation to the printed teaching materials. The most common use of the computers were to search for facts and word processing. Next was to stream movies and clips from the Internet. The teachers asked their colleagues or searched for information themselves when they wanted inspiration for their teaching. The answers also showed that the teachers' attitude towards ICT played as a big part as the access to technology and support from the school management for further training, when it concerned integrating ICT in teaching.

As the world changes, the European Parliament   and the Swedish Government have decided to digitize the school system. The   implementation of digitalization in the Swedish school system is supposed to   take place in a short period of time. In the subjects of mathematics and   technology, the teachers are supposed to use programming in their teaching.   Programming is a subject in which most teacher lack knowledge and they are   the ones who will ultimately introduce programming into their classes. This   report examines the needs of the teachers in relation to the plans of the   school management and the plans of the municipality, regarding the   introduction of programming in mathematics and technology education.     The report is based on a qualitative   cross-sectional study during the time period for the introduction in the   Swedish school. The information was obtained via semi-structured interviews   with three teachers and a school leader at one school, as well as a   digitization strategist, in a local municipality to Stockholm. The school and   municipalities were chosen by stratified selection combined with the   proximity principle and the material was analyzed by deductive thematic   analysis.   The study shows that many interacting factors   affect the teachers' introduction of programming in teaching. These factors   are external influencing factors such as government decisions, curricula and   the municipality's digitization strategies, but also school management   decisions, functioning technology and infrastructure. Tools such as teaching   aids, concerns about lack of time through the introduction of another element   in teaching and the need for competence development are also important   factors that influence the introduction of programming in mathematics and   technology teaching. The teachers are largely dependent on competence   development as they are now expected to teach in what they feel to be an   almost entirely new topic.   The following factors that, according to this   study, will benefit the teachers in their introduction of programming in   teaching is as follows. An opportunity to get education in programming and   time for teachers to joint reflection and discussion about teaching in   programming, preferably both in the municipality and in their own school.   Clear information on how the teachers 'continuing education should go and   what requirements are placed on them, but also help in relation to the   increased amount of content in the teaching could also improve the teachers'   opportunities. Finally, support in finding tools which can help teachers to   use programming in mathematics and technology teaching would be helpful to   the teachers. / Förändringar i omvärlden har   lett till att Europaparlamentet och Sveriges regering har beslutat att   digitalisera undervisningen i skolan. Införandet i den svenska skolan sker   under en kort tidsperiod och i ämnena matematik och teknik skall lärarna använda   programmering i sin undervisning, ett ämne i vilket de flesta saknar kunskap.   Lärarna är de som ytterst skall införa programmering i undervisningen och   denna rapport undersöker lärares behov i förhållande till skolledning och   kommuns planer gällande programmeringens införande i matematik- och   teknikundervisning.   Rapporten bygger på en   kvalitativ tvärsnittsstudie under tidsperioden för införandet i den svenska   skolan. Informationen inhämtades via semistrukturerade intervjuer med tre   lärare och en skolledare på en skola, samt en digitaliseringsstrateg, i en   kranskommun till Stockholm. Skolor och kommun valdes genom stratifierat urval   kombinerat med närhetsprincipen och materialet analyserades genom deduktiv   tematisk analys.   Studien visar att många   samverkande faktorer påverkar lärarnas införande av programmering i   undervisningen. Dessa faktorer är yttre påverkansfaktorer som   regeringsbeslut, läroplaner och kommunens digitaliseringsstrategier, men även   skolledningsbeslut, fungerande teknik och infrastruktur. Verktyg som   läromedel, oro kring tidsbrist genom införande av ytterligare ett moment i   undervisningen och behov av kompetensutveckling är också viktiga faktorer som   påverkar införandet av programmering i matematik- och teknikundervisningen.   Lärarna är till största delen beroende av kompetensutveckling då de nu   förväntas undervisa i vad några av respondenterna kallar nästan ett helt nytt   ämne.   De faktorer som enligt denna   studie skulle vara positiva för lärarnas införande av programmering i   undervisningen är möjlighet till fortbildning i programmering och tid för   lärare till gemensam reflektion och diskussion kring undervisning i   programmering. Tydlig information om hur lärarnas fortbildning skall gå till   och vilka krav som ställs på dem, men även hjälp med att förhålla sig till   den ökade mängden innehåll i undervisningen skulle även kunna förbättra   lärarnas möjligheter. Till sist skulle stöd kring vilka verktyg som finns   till förfogande för programmering i matematik och teknikundervisning vara   lärarna till hjälp.