<p>Denna kandidatuppsats berör platsmarknadsföring på semesterön Mauritius. Vi författare har under en tre veckor lång fältstudie undersökt varför Mauritius utvecklats till att bli en exklusiv paradisö samt hur detta arbete har gått till väga. För att få en helhetsbild av ön samt direktkontakt med berörda aktörer har vi under vår studie intervjuat olika aktörer såsom marknadsföringsorganisationer, myndigheter, lokala entreprenörer samt turister. En intressant synvinkel för Mauritius del är hur denna lilla ö så snabbt kunnat växa fram till vad många i västvärlden kallar ett paradis. Vi åkte till Mauritius i ett tidigt stadium i uppsatsprocessen för att undersöka vilka grundläggande förutsättningar som krävs för att bygga upp en destination samt vilken ekonomisk betydelse turismen har för Mauritius.</p><p>Uppsatsen fokuserar på de tre begreppen platsmarknadsföring, platsvarumärkesbyggande samt platsimage. Dessa fenomen tillsammans berör destinationen för att slutligen fullborda i en förhoppningsvis positiv helhetsbild av platsen.</p><p>I dag är turismen en snabbväxande näring där platsmarknadsföring blir allt mer vitalt. En förutsättning för att lyckas bygga upp en väl fungerande turismdestination grundar sig i ett aktivt arbete med såväl samarbetspartners som marknadsföringsaktiviteter. Samverkan mellan myndigheter, lokalbefolkningen, turister och företagare har visat sig vara grundläggande faktorer i en destinations utveckling samt för att vidmakthålla ett konkurrenskraftigt värde på den globala marknaden.</p><p>Mauritius har tidigare varit en stark stat vad det gäller export av socker samt textil, men i och med stegrad global konkurrens har de varit tvungna att diversifiera landets ekonomi. Detta har lett dem till att investera i turismen, mycket tack vare deras naturliga förutsättningar med tropiskt klimat, sandstränder samt turkost hav.</p><p>För vår studie har vi valt att tillämpa grundad teori som strategi, med både intervjuer, deltagande observationer samt marknadsundersökning och där vår forskningsfråga är;</p><p>”Varför har Mauritius utvecklats till att bli en exklusiv paradisö och hur har det gått till?”</p><p>Vi har utfört en marknadsundersökning med 120 respondenter som har varit betydande i vårt arbete med att ta fram hur människor uppfattar platsens image samt om marknadsföringen stämmer överens mellan vad leverantören levererar samt hur mottagaren uppfattar den. Utöver vår frågeställning har vi kompletterande frågor som vi använt oss av i vår studie;</p><p>Vad spelar olika aktörer för roll i platsmarknadsföringen av Mauritius?</p><p>Hur byggs platsvarumärket Mauritius upp?</p><p>Har Mauritius lyckats med sin image av att vara en exklusiv destination?</p><p>Det empiriska materialet samlades in under fallstudien i samråd med våra respondenter genom såväl deltagande observationer, semistrukturerade -, strukturerade - samt ostrukturerade intervjuer och har i övrigt styrkts av vetenskapliga artiklar, rapporter samt relevant kurslitteratur.</p>

No description available.

No description available.

Denna kandidatuppsats berör platsmarknadsföring på semesterön Mauritius. Vi författare har under en tre veckor lång fältstudie undersökt varför Mauritius utvecklats till att bli en exklusiv paradisö samt hur detta arbete har gått till väga. För att få en helhetsbild av ön samt direktkontakt med berörda aktörer har vi under vår studie intervjuat olika aktörer såsom marknadsföringsorganisationer, myndigheter, lokala entreprenörer samt turister. En intressant synvinkel för Mauritius del är hur denna lilla ö så snabbt kunnat växa fram till vad många i västvärlden kallar ett paradis. Vi åkte till Mauritius i ett tidigt stadium i uppsatsprocessen för att undersöka vilka grundläggande förutsättningar som krävs för att bygga upp en destination samt vilken ekonomisk betydelse turismen har för Mauritius. Uppsatsen fokuserar på de tre begreppen platsmarknadsföring, platsvarumärkesbyggande samt platsimage. Dessa fenomen tillsammans berör destinationen för att slutligen fullborda i en förhoppningsvis positiv helhetsbild av platsen. I dag är turismen en snabbväxande näring där platsmarknadsföring blir allt mer vitalt. En förutsättning för att lyckas bygga upp en väl fungerande turismdestination grundar sig i ett aktivt arbete med såväl samarbetspartners som marknadsföringsaktiviteter. Samverkan mellan myndigheter, lokalbefolkningen, turister och företagare har visat sig vara grundläggande faktorer i en destinations utveckling samt för att vidmakthålla ett konkurrenskraftigt värde på den globala marknaden. Mauritius har tidigare varit en stark stat vad det gäller export av socker samt textil, men i och med stegrad global konkurrens har de varit tvungna att diversifiera landets ekonomi. Detta har lett dem till att investera i turismen, mycket tack vare deras naturliga förutsättningar med tropiskt klimat, sandstränder samt turkost hav. För vår studie har vi valt att tillämpa grundad teori som strategi, med både intervjuer, deltagande observationer samt marknadsundersökning och där vår forskningsfråga är; ”Varför har Mauritius utvecklats till att bli en exklusiv paradisö och hur har det gått till?” Vi har utfört en marknadsundersökning med 120 respondenter som har varit betydande i vårt arbete med att ta fram hur människor uppfattar platsens image samt om marknadsföringen stämmer överens mellan vad leverantören levererar samt hur mottagaren uppfattar den. Utöver vår frågeställning har vi kompletterande frågor som vi använt oss av i vår studie; Vad spelar olika aktörer för roll i platsmarknadsföringen av Mauritius? Hur byggs platsvarumärket Mauritius upp? Har Mauritius lyckats med sin image av att vara en exklusiv destination? Det empiriska materialet samlades in under fallstudien i samråd med våra respondenter genom såväl deltagande observationer, semistrukturerade -, strukturerade - samt ostrukturerade intervjuer och har i övrigt styrkts av vetenskapliga artiklar, rapporter samt relevant kurslitteratur.

Titel: Malaysia och Thailand som turistdestinationer - ur ett svenskt perspektiv. Författare: Isabell Gustavsson &amp; Maria Hovold. Nyckelord: Malaysia, Thailand, destinationsutveckling, massturism och sexturism. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad studenter från Linnéuniversitetet i Kalmar har för uppfattningar av turistdestinationen Malaysia. Genom att även jämföra respondenternas uppfattningar om Thailand vill vi nå en djupare förståelse om detta ämne. Vår frågeställning är; vad har studenter från Linnéuniversitetet i Kalmar för uppfattningar av turistdestinationen Malaysia respektive Thailand? Vi har genomfört en kvalitativ studie genom fyra fokusgrupper med studenter från olika fakulteter vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Vi har även intervjuat Stephan Hoffström som är marknadsföringschef på Malaysia Tourism Boards kontor i Stockholm. Studenterna tyckte att Malaysia och Thailand är två länder som erbjuder liknande klimat, stränder och värme. De trodde att backpackerturismen är ett vanligt resealternativ i Malaysia i jämförelse med Thailands massturism. Studenterna tyckte att Malaysia borde satsa mer på lyxigare turism och de ansåg även att Malaysia inte har samma massturism i jämförelse med Thailand. Sexturismen ansågs som vanligare i Thailand än vad den är i Malaysia och delvis trodde studenterna att det berodde på att Malaysia är ett muslimskt land, men även eftersom turismen inte sågs som lika utbredd som i Thailand.

Bakomliggande intresset för denna uppsats utgår ifrån frågan vilka motiv kommuner har för regionalt turismsamarbete. Samarbete har uppmärktsammats inom turismutveckling för att konkurrensen mellan destinationer har blivit global. Teorier om motiv för regionalt turismsamarbete har verklighetsprövats och jämförts mellan kommunerna Karlskrona och Karlshamn. Intervjuer med respektive turistchef genomfördes och teorierna som valts som utgångspunkt skiljde sig inte i allt för stor utmärkelse från resultatet. Resultat för motiv till regionalt turismsamarbete uppvisade att främsta motiven var; ekonomiska besparingar, utöka regionen med fler attraktioner samt för att skapa konkurrensfördelar gentemot andra regioner. Några av de valda teorierna stämde inte med kommunernas perspektiv till motiv och ett var motivet om kunskapsutbyte. Ett motiv som inte nämndes i någon vald teori men som Karlshamn nämnde var att se det regionala turismsamarbetet som en fördel för turisten.

Astrid Lindgrens Värld (ALV) öppnade år 1981 upp sina portar för första gången iVimmerby och har sedan dess blivit en plats som hundratusentals människor besöker år efterår. Astrids sagor har gjort sig kända över hela världen och i takt med populariteten växte ävenparken och varumärket Astrid Lindgren. Aktörer i stora delar av staden använder sagornasom dragkraft för besökare, en metod kallat storytelling. I vår studie framgår att tack varestadens koppling till Astrid Lindgren har besöksnäringen och destinationen växt sig störreoch inneburit många möjligheter för Vimmerby. Från början pryddes parken av simplalekplatser och mindre teaterföreställningar. Idag finns stora avancerade kulisser medtillhörande produktioner och en park i ständig förändring. Astrids sagor utspelar en svunnentid där teknikens begränsning var ett faktum. Världen utanför parken stannar inte så somsagorna gjort i författarens böcker och samhället rör sig nu framåt i en takt där teknik ochdigitalisering är en självklarhet. Frågan är hur denna plats genomsyrad av den gamla tidenmöter utsidans utveckling och förväntningar? Kan en så nostalgisk plats följa med dentekniska utvecklingen utan att förstöra grundkonceptet från sagorna? För att finna svarenintervjuar vi personer verksamma inom och utanför parken som på något sätt har en kopplingtill staden Vimmerby och ALV. De gav oss svar på frågor kring parkens utveckling,användning av teknik samt ALVs påverkan på staden. Statistik på besökarantal ochutvecklingsstegen inom ALV ger oss även en bild av hur utvecklingen hänger ihop medbesökarna och deras behov. Som komplement till empirin använder vi tidigare forskning sombeskriver bland annat destinationsutveckling, storytelling och digitalisering. För ytterligareförståelse om ämnet kopplat till parkens huvudgäster, barnen, utgår vi även från en text omhur barns upplevelse påverkas av teknik. Vid analys kan vi endast anta att tekniken ses somett stort hjälpmedel inne i parken om det används på rätt sätt och inte tar över sagorna.Astrids grundkoncept ska lysa igenom parkens budskap och tekniken ska endast fungera somen förstärkelse för upplevelsen. / <p>Betyg: VG </p>

Latvia has been an independent state twice, the first time during the years 1918-1940 and the second time from the year 1991 and ahead. During these two periods Latvia has been a destination for tourists. The aim of this study is to describe how Latvia as a destination has developed during the years of independence. One further aim is to compare what Latvia’s tourism industry looked like during the same periods to descry similarities and differences. Qualitative interviews in a combination with material from reports, articles and travel guidebooks constitute the empirical material of the study. The results have been analyzed on the basis of Halls (2008), Frisks (2000), Elbes (2002) and Butlers (1980) theoretical perspective of destination development. When the tourism industry during the first investigated period is compared with the tourism industry during the second investigated period some similarities and differences are descried. The most significant similarities are destinations within Latvia which are the most important and with the highest numbers of tourists are the same ones during the two periods; Riga, Jurmala and Sigulda. Another notable similarity during both periods is that the same factors are being marketed abroad. Significant similarities are that the state gave priority to the tourism industry and actively supported it with resources during the years 1918-1940 but has from 1991 until today been taken a passive role in the coherence and given a relatively small amount of resources. Another significant similarity is that the destination had a positive image of the “Baltic Riviera” and a good status during the years 1918-1940. From 1991 the status has not been at the same level and the image seem to be more diffuse and less positive than during the years 1918-1940. The study shows a few distinctive key factors which have influenced the development of Latvia as a destination. From 1918 the destination development was going relatively well. The status of the destination was good already before 1918 and rose during the 1920s and the 1930s. Decisive key factors for the destination development during these years were that the state gave priority to the tourism industry and supported it with necessary resources. Another key factor was the positive status of the destination for the time, the positive image of the “Baltic Riviera”. Together these factors developed the destination in a positive way. The development of Latvia as a destination from 1991 until today has been varied. A key factor which prevented/reduced the development between the years 1991 and 2004 was that almost nothing happened within the tourism industry and the development during those years. 2004 Latvia joined EU and that was a second key factor which affected the destination development during this period. It resulted in the abolishing of the demand on visa and more open country borders. At the same time many low price airlines started to operate to and from Riga. This affected the destination development in a more positive way than in the beginning of the same period.

Åre utsågs från Regeringen att vara en av fem destinationer som 2012 ansågs ha potential till att bli hållbara destinationer. Därför är Åre en del av uppdraget Hållbar destinationsutveckling och är därigenom en destination som ligger i framkant i hållbarhetsarbetet. Arbetet med hållbar destinationsutveckling kräver resurser inom olika avseenden, en viktig resurs är en fungerande samverkan bland aktörerna vid destinationen. Av den anledningen undersöker studien huruvida Åre som turistisk destination samverkar. Syftet med studien är att utifrån kartläggning av hållbarhetsarbetet hos aktörer vid det turistiska fältet i Åre, identifiera påverkansfaktorer i delaktigheten och destinationens samverkan. Detta är relevant att undersöka för att kunna konstatera faktorer som kan påverka Åres arbete mot en hållbar destination.   Studien är kvalitativ och baseras på åtta stycken semistrukturerade intervjuer med privata och offentliga aktörer som representerar det turistiska fältet i Åre. Av resultatet att visa är aktörerna olika delaktiga i arbetet mot en hållbar destination, delaktigheten är en viktig del för en fungerande samverkan. Andra viktiga delar för en fungerande samverkan i arbetet mot en hållbar destination som framgår i studien är kommunikation, involvering, planering, organisation, ledarskap och uppföljning, detta från både privata och offentliga aktörer.   De privata aktörerna på det turistiska fältet i Åre har en relativt låg delaktighet i arbetet mot en hållbar destination. De två aktörer som är mest delaktiga har en gemensam nämnare, vilken är att de båda är styrelsemedlemmar i destinationsbolaget Åre Destination AB. De viktigaste slutsatserna kring den bristande delaktigheten hos de privata aktörerna visade sig vara dels problematiken kring förståelsen för begreppet hållbarhet och omedvetenheten av hållbarhetsarbetet i Åre. Omedvetenheten beror på bristande kommunikation och information samt riktlinjer från ledande aktörer. Det turistiska fältet i Åre består många olika aktörer vilket försvårar den gemensamma strävan mot hållbar turismutveckling.

Turism har blivit ett globalt fenomen och det finns olika anledningar till varför människor väljeratt resa. Det är viktigt att kunna erbjuda olika aktiviteter för att locka olika målgrupper tilldestinationer. Evenemangsturismen är ett fenomen som har växt runt om i världen under desenaste åren och ett evenemangs största roll är att ge destinationen en möjlighet till att bli en platspå kartan genom turism. Inom evenemangsturism är sportevenemang och festivaler en centraldel. Denna uppsats behandlar evenemang med inriktning på marknadsföring ochdestinationsutveckling. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och varför evenemang användsi marknadsföringen av en mindre stad genom en fallstudie av Karlstad. Detta för att se hur detbidrar till destinationsutveckling. Genom att undersöka musikfestivalen Putte i Parken ochsportevenemanget Svenska Rallyt, som exempel, vill vi se om evenemang används i en mindrestads marknadsföring och i så fall bygga en djupare förståelse om hur det fungerar. Vi valdeKarlstad på grund av att det är en mindre stad och vi ville lyfta fenomenet marknadsföring viaevenemang i en mindre kontext. Varför vi har valt Putte i Parken och Svenska Rallyt är för att detär två av de större evenemangen i Karlstad. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form avsemi-strukturerade intervjuer med aktuella personer inom turism- och marknadsföringssektorn.Vidare har även en kvantitativ innehållsanalys gjorts för att se hur en mindre stad kan använda sigav evenemang för att marknadsföra sig och jämföra detta med intervjusvaren. Denvetenskapsteoretiska utgångspunkten som används i uppsatsen är socialkonstruktivism med enhermeneutisk inriktning och de teorier som använts för att besvara syftet är teorier kringmarknadsföring, evenemang och destinationsutveckling. Teorin är uppdelad i fyra kapitel därtidigare forskning förklaras för att sedan gå över på teorierna och en koppling mellan dessa.Empirin redogör för våra intervjuer med personer på Karlstad kommun, Great Event ofKarlstad, Putte i Parken och Svenska Rallyt och vi har intervjuat sju personer totalt. I empirinredogörs även den kvantitativa innehållsanalysen. I analyskapitlet har vi kopplat teorierna tillempirin för att kunna besvara syftet och frågeställningarna samt att vi har diskuterat hur vi självaser på likheter och skillnader på det empiriska materialet och teorierna, men också vadinnehållsanalysen gett för information. Slutsatsen knyter ihop arbetet och ger en kortfattadsammanfattning av uppsatsen. Vi besvarar frågeställningarna och ger förslag på vidare forskningsom uppkom under arbetets gång. / Tourism has become a global phenomenon and there are various reasons why people choose totravel. It is important to be able to offer various activities to attract different audiences todestinations. Event tourism is a phenomenon that has grown around the world in recent yearsand an events main role is to give the destination a chance to get a place on the map throughtourism. In the event tourism, sport events and festivals are a central part. This essay deals withevents with a focus on marketing and destination development. The purpose of this essay is toexamine how and why events are used in the marketing of a smaller town through a case study ofKarlstad. This is to see how it contributes to destination development and by examining themusic festival Putte i Parken and the sport event Rally Sweden, as examples, we want to see if theevents are used in the marketing of a smaller town and, if so, build a deeper understanding ofhow it works. We chose Karlstad because it is a smaller town and we wanted to highlight thephenomenon of event marketing in a smaller context. Why we have chosen Putte i Parken andRally Sweden is that they are two of the major events in Karlstad. We have used a qualitativemethod in the form of semi-structured interviews with relevant people within the tourism andmarketing sector. Moreover, a quantitative content analysis was used to see how a smaller towncan use events to promote itself and to compare this with the response from the interviews. Theepistemological starting point used in this essay is social constructivism with a hermeneuticapproach. The theories that are used to answer the purpose of the paper are marketing, eventsand destination development. The theory is divided into four parts, where previous research isexplained and then continues with the theories, and a link between them. The empirical datadescribe our interviews with people at the municipality of Karlstad, the Great Event of Karlstad,Putte i Parken and Rally Sweden and we interviewed seven people in total. The empirical dataalso presents the quantitative content analysis. In the analysis of the essay, we have linked thetheories to empirical data to answer the purpose and our questions. We also discussed how welooked at the similarities and differences of the empirical material and the theories, but also whatthe content analysis has brought to the essay. The conclusion brings together our work and givesa brief summary of the essay. We answer the head questions and provide suggestions for furtherresearch that emerged during our work with the essay.