<p>Background: The fast growing tourism industry increases the need for new destinations to meet the markets demand. Because of this, destination development becomes a part of tourism development and it can therefore be interesting and relevant to study this phenomenon. It requires consciousness about the destination’s conditions and to what extent tourism can be developed. The study of these conditions can be useful as they are fundamental for future tourism development at a destination.</p><p>Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze which conditions and characteristics a place should have to become an attractive destination.</p><p>Methodology: This study has been executed from a positivistic point of view and a quantitative approach. The collection of data has been carried out through five semi-structured interviews.</p><p>Conclusions: This study has reached the conclusion that developing tourism at a destination requires a number of specific characteristics, but that these may vary depending on the type of destination. There are several characteristics but the most emphasized are attractions and activities, accessibility and infrastructure, amenities, political stability and safety.</p> / <p>Bakgrund: Den snabbt växande turismnäringen ökar behovet av fler destinationer för att möta den ökade efterfrågan på marknaden. Destinationsutveckling blir därför en grundläggande del i arbetet med turismutveckling och det kan därför vara intressant och relevant att studera detta. Det krävs en medvetenhet om vilka förutsättningar som finns och i vilken utsträckning turism kan utvecklas utifrån dessa. Vilka dessa förutsättningar är kan vara intressant att undersöka då de ligger till grund för framtida turismutveckling på en destination.</p><p>Syfte: Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera vilka förutsättningar och attribut en plats bör ha för att bli en attraktiv destination.</p><p>Metod: Denna studie har utgångspunkt i ett positivistiskt synsätt och en kvantitativ ansats. Vid datainsamlingen har fem semi-strukturerade intervjuer genomförts.</p><p>Slutsatser: Slutsatsen av studien är att det krävs vissa specifika förutsättningar för att utveckla turism på en destination, men att dessa kan variera beroende på typ av destination. Det finns ett antal sådana förutsättningar, men de som tydligast framkommer är attraktioner och aktiviteter, tillgänglighet och infrastruktur, ett grundläggande serviceutbud samt någon form av politisk stabilitet och trygghet.</p>

Background: The fast growing tourism industry increases the need for new destinations to meet the markets demand. Because of this, destination development becomes a part of tourism development and it can therefore be interesting and relevant to study this phenomenon. It requires consciousness about the destination’s conditions and to what extent tourism can be developed. The study of these conditions can be useful as they are fundamental for future tourism development at a destination. Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze which conditions and characteristics a place should have to become an attractive destination. Methodology: This study has been executed from a positivistic point of view and a quantitative approach. The collection of data has been carried out through five semi-structured interviews. Conclusions: This study has reached the conclusion that developing tourism at a destination requires a number of specific characteristics, but that these may vary depending on the type of destination. There are several characteristics but the most emphasized are attractions and activities, accessibility and infrastructure, amenities, political stability and safety. / Bakgrund: Den snabbt växande turismnäringen ökar behovet av fler destinationer för att möta den ökade efterfrågan på marknaden. Destinationsutveckling blir därför en grundläggande del i arbetet med turismutveckling och det kan därför vara intressant och relevant att studera detta. Det krävs en medvetenhet om vilka förutsättningar som finns och i vilken utsträckning turism kan utvecklas utifrån dessa. Vilka dessa förutsättningar är kan vara intressant att undersöka då de ligger till grund för framtida turismutveckling på en destination. Syfte: Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera vilka förutsättningar och attribut en plats bör ha för att bli en attraktiv destination. Metod: Denna studie har utgångspunkt i ett positivistiskt synsätt och en kvantitativ ansats. Vid datainsamlingen har fem semi-strukturerade intervjuer genomförts. Slutsatser: Slutsatsen av studien är att det krävs vissa specifika förutsättningar för att utveckla turism på en destination, men att dessa kan variera beroende på typ av destination. Det finns ett antal sådana förutsättningar, men de som tydligast framkommer är attraktioner och aktiviteter, tillgänglighet och infrastruktur, ett grundläggande serviceutbud samt någon form av politisk stabilitet och trygghet.

The ongoing construction of Kristianstad is a trade mall in the city center, the City Hall and the railway station neighborhood is rebuilding, new residential projects are planned and "The healthy garden", "Accessibility for everyone" and "ERA-farms" are also current. Kristianstad has always a sustainable way of thinking in the background during the development and they are trying to meet all three perspective of sustainability: economical, ecological and social. The municipality seeks knowledge both by sharing their own and takes part in other municipalities in the development process. / De pågående byggandena i Kristianstad är en handelsgalleria i centrum, Rådhuskvarteret och järnvägsstationen byggs om, nya bostadshus planeras och projekt som ”Hälsoträdgården”, ”Tillgänglighet för alla” och ”ERA‐gårdar” är aktuella. Kristianstad har hela tiden det hållbara tänket i bakgrunden under utvecklingen och försöker uppfylla alla tre hållbarhetsperspektiv: de ekonomiska, ekologiska och sociala. Kommunen eftersträvar kunskap och både delar med sig av sin egen och tar del av andra kommuners i utvecklingsprocessen.

Sammanfattning Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur nyckelaktörer arbetar med att göra Stockholms skärgård till en exportmogen turistdestination. För att uppnå detta syfte har vi utgått från forskningsfrågan: ·     Hur arbetar Stockholm skärgårds nyckelaktörer med destinationsutveckling och destinationsmarknadsföring för att attrahera fler internationella besökare?                                                                                                                         Sverige som turistdestination har ökat markant i attraktionsvärde under de senaste åren, och därför måste Sverige kunna leverera mer exportmogna destinationer, så vi kan möta de utländska besökarnas behov och krav. Stockholms skärgård består av nära 30 000 öar och etablerades som ett turistparadis redan i början av 1900-talet i Sverige. Än idag ses skärgården som en landsbygdsidyll och rekreationslandskap för många svenska fritidshusägare och turister. Stockholms skärgårdsområde är ett glesbygdsområde och skärgårdsborna menar att skärgårdens näringsliv måste främjas för att de ska kunna bo kvar och upprätthålla en ”levande skärgård”. En betydelsefull del i Stockholms skärgårds utveckling är besöksnäringen, då allt fler företag och kommuner inser skärgårdens möjligheter och attraktionsvärde som skärgården har ur ett besöksperspektiv. Stockholms skärgårdsområde är unikt i sitt slag och till synes en etablerad turistdestination i Sverige, men är det möjligt att även etablera destinationen på en internationell marknad? I syfte att utveckla skärgårdsturismen och göra fler internationella besökare uppmärksamma på den skandinaviska skärgården som resmål skapades EU-projektet; Scandinavian Islands. Projektets huvudsyfte är att marknadsföra skärgårdsområdet mellan Sverige, Åland och Finland på de tre viktiga målmarknaderna Tyskland, Nederländerna och Storbritannien, under det gemensamma varumärket Scandinavian Islands. EU-projektet har dock fått ett svalt mottagande från några av skärgårdens nyckelaktörer, då de anser att destinationen inte är exportmogen. De som är kritiska till projektet menar att Stockholms skärgård istället bör satsa på nationell utveckling och regional samverkan innan de brådskar ut på en internationell marknad. De som är positivt inställda till projektet menar däremot att Stockholms skärgård kan utvecklas genom en internationell satsning, då satsningen kan intressera viktiga samarbetspartners och finansiärer. / Abstract The objective of this thesis is to examine and analyse how key actors in the Stockholm archipelago area seek to develop a destination mature enough for an international launch. To fulfill our objectives we focused on the following research question:  ·     How do the key actors work with destination development and destination marketing in the Stockholm archipelago area to attract more international visitors?                                                                                                                         Stockholm archipelago consists of nearly 30 000 islands and established as a Swedish tourist paradise in the early 1900s. Still today is the archipelago regarded as a rural idyll and recreational landscape for many owners of country houses and tourists in Sweden. The Stockholm archipelago area is a sparsely populated area and the local inhabitants find that they need support with the promotion of the islands to maintain and expand the economy. The hospitality industry is an important part of the Stockholm archipelago's development, as an increasing number of companies and municipalities realize the opportunities and attraction value of the archipelago from a visitor’s perspective. Stockholm archipelago area is unique in its kind, and an established tourist destination in Sweden, but is it possible to establish the destination on an international market? In order to develop tourism in the archipelago area and to attract the attention of international visitors, the European project Scandinavian Islands was launched. The main objective of the project is to promote the archipelago areas in Sweden, Åland and Finland on three different key markets; Great Britain, Germany and the Netherlands. Although, certain key actors in the Stockholm archipelago area disagree on that the destination is ready for an international launch. They argue that efforts should be directed towards domestic development and regional cooperation instead of an international launch at this stage. Despite the mentioned criticism, the majority of the key actors believe that the archipelago area would benefit from an international launch, attracting important partners and financiers

Turismen i Kalmar har ökat de senaste åren, men hamnar till synes i skymundan av Öland och Glasriket. Hur får man besökare att få upp ögonen för Kalmar som primära resmålet och hur får man dem att stanna? Vi har i denna uppsats intresserat oss för att ta reda på hur ett starkt platsvarumärke skapas och vad som således krävs för att bli en framgångsrik destination, samt hur man kan använda sig av platsmarknadsföring för att nå ut med platsvarumärket till potentiella målgrupper.

This essay will examine in which way festival tourism can affect the physical location of a festival and to operationalize this we implemented a case study of the music festival Storsjöyran. Storsjöyran is a Swedish music festival held annually in the city of Östersund and since the festival, with the accompanying festival week, attract up to 300 000 visitors annually, we wanted to see what impact the festival contributed to from a development perspective of the destination. The method for gathering data has consisted of both qualitative and quantitative approaches and the data was collected via interviews and questionnaires. We also presented various theories about festival tourism and destination development, as well as previous research on urban festivals. The conclusion is that Storsjöyran contributes to a variety of factors which can help Östersund to a destination development and increased tourism. The essential and most prominent effect we have seen is in what way Storsjöyran helps Östersund to become a vibrant and attractive city and how the festival contributes to the people living there can feel proud of their city.

Uppsatsen behandlar ämnet destinationsutveckling på en landsbygdsdestination och vad som krävs av en destination och dess aktörer för att lyckas med utvecklingen. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som är viktiga för att regionen Glasriket ska utvecklas som destination. För att besvara uppsatsens syfte har författarna använt sig av en kvalitativ forskningsmetod där fem aktörer i Glasriket intervjuades om destinationsutvecklingen i Glas-riket. Intervjuresultatet visade att informanterna är medvetna om de brister som hindrar Glas-riket från att utvecklas. Framförallt anser aktörerna i Glasriket att det finns potential att ut-veckla destinationen genom att bredda bilden av att Glasriket inte endast innefattar glas. Idag utgör glas den främsta anledningen till att besöka Glasriket. Det är framför allt dagsbe-sökare som kommer till destinationen och på grund av det tar de inte del av hela destinatio-nens utbud. Den ekonomiska vinningen för turismnäringen i Glasriket är därför inte så om-fattande som den skulle kunna vara om besökare tog del av mer inom det utbud som finns på destinationen. För att Glasriket skall kunna utvecklas är det därför viktigt att visa en bild av att destinationen innefattar fler upplevelser och aktiviteter än bara de som involverar glas. Genom att analysera Glasrikets situation idag, var de vill hamna i framtiden och hur de ska nå dit, kunde författarna komma fram till vilka faktorer som är viktigast för Glasriket att arbeta med för att uppnå en utveckling av destinationen.

Det finns ett ökat medvetande om de effekter som turismen medför och för att undvika de negativa effekter som kan uppstå präglas utvecklingen alltmer av ett hållbart och långsiktigt tänkande. Ekoturism är en form av turism som växt fram med utgångspunkt i en sådan filosofi. Den innebär ett förhållningssätt samt även en utvecklingsmodell som strävar efter att gynna destinationen och skapa en lokal ekonomisk tillväxt. De principer som definierar ekoturismen kan ofta identifieras i den samtida planerings- och utvecklingsfilosofin. Studiens syfte är att undersöka hur de principerna kan integrera i utvecklingen på en destination som Kalmar län. Undersökningen utgår från en deduktiv ansats och med en teoretisk utgångspunkt har jag fördjupat mig i den tidigare forskningen för att finna samband där de båda begreppen ekoturism och destinationsutveckling kan ses integrera med varandra. Det teoretiska underlaget har därefter prövats på verkligheten genom ett antal intervjuer med personer som arbetar med utvecklingen i Kalmar län. Materialet har även kompletterats med dokument och information från elektroniska källor. Genom det empiriska materialet har jag sedan kunnat se i vilken utsträckning det finns en överrensstämmelse mellan teorin och empirin. Ekoturism är vanligtvis förknippad som en form av naturturism, men konceptet innefattar även andra dimensioner. För att en verksamhet ska benämnas som ekoturism behöver den vara småskalig och följa vissa etiska regler. Det finns även certifieringar som visar vilka verksamheter som uppfyller de kraven. Den aspekten som det riktas mest kritik mot när det gäller ekoturism är transporten till och från destinationen. För Kalmar län är turismen en viktig näringsgren. Regionen karaktäriseras av de miljöer som finns på landsbygden och i den omgivande naturen, vilket också framhävs i profileringen av regionen. Det arbetas också mycket med att utveckla transportsystemet utifrån en miljömässig hållbarhet. Tillsammans med regionens långsiktiga planering och målsättningen att skapa en hållbar utveckling finns det tecken på hur ekoturismens principer kan integrera i destinationsutvecklingen. / The tourism industry is one of the most expansive industries of today. The industry generates revenue in an increasing amount and provides many people with employment. However, the growing flows of tourists that are travelling affects the places they visit in various aspects. Ecotourism represents a form of tourism that prioritizes the needs of the local society and has a holistic approach to development. The purpose of this thesis is to examine how the dimensions of ecotourism can integrate with the tourism development in a region such as Kalmar län. The thesis is made with a deductive approach and the research is therefore particularly based on different forms of literature but also on a number of interviews. The conclusions imply that the development in Kalmar län can be identified through the different dimensions of ecotourism. Although, it is not explicitly referred to as ecotourism but the general concept is incorporated.

Sustainable destination development has in recent years become an increasingly important concept for tourism destinations. A destination must take into account the environment if it wants to continue being a successful tourism destination in the future. This essay investigates what needs to be developed on theislandofSandhamnfor that the destination can be more attractive in the off season and how the players on Sandhamn integrate to develop Sandhamn in a sustainable manner. One market research and interviews with five different players were made. Through these interviews grew an understanding for how the cooperation between the municipal and the private party looks like and how the history of Sandhamn is the foundation for the islands tourism development. In the paper the authors use a qualitative research method with a quantitative approach. The thesis theoretical conceptual framework is based on scientific articles and books on sustainable tourism development. The authors have through the interviews and the market research found that Sandhamn with the help of its natural attraction for centuries has attracted visitors. Seglarhotellet has played a crucial role in Sandhamns sustainable development. Within the tourism industry, it is important that the destination development is executed in a way that does not give any negative impact on the environment. The players of Sandhamn seem to have understood this since they have a great respect both to nature and to the residents. The conclusion is that the responsible players work together efficiently to develop Sandhamn to a year round destination. Unfortunately they have not developed cooperation on sustainability issues, this is something that needs to be improved by focusing on common objectives to achieve sustainable development. Operators must also consider having more open during the winter so that tourists will have more to do in Sandhamn. The municipality must become more engaged since they play a major role in Sandhamns development. For an attractive destination requires careful planning and cooperation between players. / Hållbar destinationsutveckling har på senare år blivit ett allt viktigare begrepp för turismdestinationer. En destination måste ta hänsyn till att utveckla möjligheter i omgivningen samt bevara miljön om den vill fortsätta vara en framgångsrik turismdestination i framtiden. Denna uppsats undersöker vad som behöver utvecklas på ön Sandhamn för att destinationen ska bli mer attraktiv under lågsäsongen samt hur aktörerna på Sandhamn integrerar för att utveckla ön på ett hållbart sätt. Under uppsatsens gång gjordes en marknadsundersökning samt  intervjuer med fem olika aktörer. Genom dessa intervjuer skapades förståelse för hur samarbetet mellan de kommunala och privata intressenterna ser ut och hur Sandhamns historia är grunden till öns turismutveckling. I uppsatsen tillämpas en kvalitativ undersökningsmetod med en kvantitativ ansats. Uppsatsens teoretiska föreställningsram utgår från vetenskapliga artiklar samt böcker inom hållbar destinationsutveckling. Författarna har genom intervjuerna och marknadsundersökningen kommit fram till att Sandhamn med hjälp av sin naturliga attraktionskraft i flera århundraden lockat besökare. Seglarhotellet har spelat en avgörande roll för Sandhamns hållbara utvecklingsprocess. Inom turismbranschen är det viktigt att destinationsutveckling utförs på ett sätt att den inte ger någon negativ påverkan på miljön. Detta verkar aktörerna på Sandhamn ha förstått då de har en stor respekt för såväl natur som till invånare. Slutsatsen är att de ansvariga aktörerna samarbetar effektivt för att utveckla Sandhamn till en åretrunt- destination. Dessvärre har de inte ett utvecklat samarbete gällande hållbarhetsfrågor, detta är något som behöver förbättras genom att satsa på gemensamma mål för att uppnå hållbar utveckling. Aktörerna måste även överväga att ha mer öppet under vintern för att besökarna ska ha mer att göra i Sandhamn. Kommunen måste bli mer engagerad då de spelar en avgörande roll för Sandhamns utveckling. För att en destination ska vara attraktiv krävs noggrann planering och ett samarbete mellan aktörer.

Syfte: Syftet är att undersöka destinationsutveckling på en rural destination med fokus på det lokala samhällsperspektivet och den sociala hållbarheten. Dalarö i Stockholms skärgård är fallstudieområdet för denna undersökning. Metod: Denna studie omfattar en triangulering av olika slags kvalitativa och kvantitativa metoder. Det har genomförts personliga intervjuer, enkäter samt en fokusgrupp. Teoretiska perspektiv: Tre teorier har använts för att skapa grunden i denna uppsats. Teorierna berör destinationsutveckling, nätverk, attityder samt hållbar utveckling. Empiri: Materialet är insamlat från tre personliga intervjuer, en enkät samt en fokusgrupp med fem frivilliga Dalaröbor. Den första intervjun var med en utredare inom näringsliv och landsbygd på Haninge kommun. Intervju två var med Dalarö Turistchef som även är ordförande i Dalarös Företagarförening. Det hölls även en intervju med en konsult som jobbade för kommunen angående Dalarös destinationsutveckling. En enkät med två olika inriktningar skickades till 346 möjliga respondenter. Slutligen genomförde skribenterna en fokusgrupp som bestod av fem deltagare. Slutsats: Lokalbefolkningen har möjlighet att påverka destinationsutvecklingen genom att delta på möten men det är sällan diskussionerna ger ett resultat. De tre aktörerna undersökningen fokuserat på samverkar genom möten dem emellan där de diskuterar framtidsplaner.  I nuläget är relationen mellan lokalbefolkningen och besökare socialt hållbar, men detta kan med tiden förändras.