Denna uppsats sammankopplar upplevelseproduktion och destinationsutveckling i syfte att ta fram en modell till destinationer som vill uppnå attraktivitet. Studien har skrivits i samband med vår examination på Institutionen för Konst, Kommunikation och Lärande vid Luleå tekniska universitet. Genom en induktiv ansats har en litteraturstudie och kvalitativa intervjuer genomförts i syfte att samla in teorier från tidigare forskning och information från turistbranschen för att sedan skapa vår egen teoretiska modell. Genom analys av den empiriska datan fann vi tolv stycken tydliga kärnvärden som därmed utgjorde vår modell. Dessa kärnvärden är Mål & Vision, Hållbarhet, Kvalité, Värdskap, Strategi, Innovation, Målgrupp, Varumärke, Tema & Upplevelser med 4E-modellen, samt Infrastruktur. I våra konklusioner presenteras vår modell med målet en attraktiv destination. Modellen är ej beprövad och vi ser därför att den implementeras i vidare forskning för att testa den i praktiken. Vi ser också att modellen på olika sätt kan utvecklas.

Begreppet microdestination har börjat figurera och få större betydelse inom svensk samt global turism och Furunäset i Piteå vill utvecklas till en microdestination. Dock finns ingen vedertagen definition av begreppet. Syftet med detta arbete är att utforma en definition av begreppet microdestination samt undersöka hur upplevelseproduktionsperspektivet kan tillämpas på en microdestination i Furunäset. Arbetet har därigenom undersökt möjligheten att länka samman upplevelseekonomin med microdestinationer. Syftet uppnåddes genom två litteraturstudier samt en fallstudie på Furunäset. Ena litteraturstudierna hade fokus på microdestinationer och den andra på upplevelseproduktion inom turism. Definitionen som utformades för begreppet microdestination i detta arbete är: En microdestination är en destination inom destinationen. Upplevelseproduktionsperspektivet syftar till att kunna skapa meningsfulla och minnesvärda upplevelser för individer och gäster. Denna studie resulterade även i direktiv om hur upplevelseproduktionsperspektivet kan tillämpas på en microdestination i Furunäset. / The term microdestination has started to form and gain importance in the tourism sector. But there is no general definition to be found on the term microdestination. The purpose of this bachelor thesis is to define microdestinations and to examine how the experience production perspective may be applied to the microdestination Furunäset. Using two literature studies and one case study on Furunäset this thesis examines the possibility of combining the experience economy with microdestinations. The definition brought forth through this thesis is: A microdestination is a destination within a destination. The aim of experience production perspectives is to create meaningful and memorable experiences for customers and individuals. The thesis finalizes in giving some ideas and suggestions, on how to apply experience production perspectives at a microdestination in Furunäset.

The purpose of the study is to examine adolescents associated to generation Zs needs and desires of leisure in Piteå and then develop a concept for the design of how it can be done. This is due to an expressed need in Piteå Municipality of leisure activities for young people in parts of Allhuset. To create activities that attract generation Z, it is important to understand the generation Zs characteristics and have an understanding of today's experience society. We made use of action research and the learning process in order to identify the problem and talks have been held with three focus groups with participants in the generation Z. A concept for how the design of the activities can be done have been created. / <p>Validerat; 20140902 (global_studentproject_submitter)</p>

Värdskap - konsten att få människor att känna sig välkomna. Värdskap blir ett allt viktigare verktyg för verksamheter runtom i världen och kan vara avgörande för ett företags överlevnad. Under vår utbildning till upplevelseproducenter förstod vi snabbt att värdskap är lika viktigt på en professionell nivå som i vardagen och valde därmed att intressera oss för att integrera upplevelseproduktion med värdskapet i vår vardagliga skolmiljö. Syftet med rapporten var att skapa en värdskapsmodell för Campus Piteå utifrån upplevelseproduktionsmodellen TEM-Total Experience Management. Studien bygger på en semikvalitativ semistrukturerad intervju med en nyckelperson från Luleå tekniska universitet som bland annat har hand om värdskapet på universitetets olika campus. Två fokusgrupper med studenter från olika utbildningar på Campus Piteå har också genomförts. Under intervjun och fokusgrupperna kom det fram att det värdskap universitetet ville förmedla inte upplevdes på samma sätt av de studenter som vi pratade med på Campus Piteå. Därför har vi i delstudie tre med en GAP-analys som utgångspunkt skapat en vad vi kallar värdskapsmodifierad version av TEM, utifrån resultatet av intervjun och fokusgrupperna. / Hostmanship - the art of making people feel welcome. Hostmanship is becoming a very important tool for organisations around the world and can be vital for a company’s survival. During our Bachelor of Arts-degree in becoming professional Experience producers we realized that hostmanship is as important on a professional level as in every-day life which is why we took an interest in integrating experience production with hostmanship in our daily school environment. The purpose of this essay is to create a hostmanship model for Campus Piteå based on the experience production model TEM-Total Experience Management. The study is based on a semi-qualitative semi-structured interview with a key figure at Luleå University of Technology who is in charge of the hostmanship at the university’s different campuses. Two focus groups with students from different courses at Campus Piteå has also been completed. It was revealed during the interview and the focus groups that the hostmanship the university wanted to convey was not experienced in the same way by the students at Campus Piteå. We have therefore, in sub study three, used Gap-analysis as a tool to create a hostmanship modified version of TEM, based on the results of the interview and the focus groups.