Det är svårt att skapa en enhetlig bild av en destination eller stad, och därför är det svårt att skapa ett destinationsvarumärke. Destinationens image, alltså hur folk ser på destinationen och uppfattar den, kan påverka varumärkets framgång, och även tvärtom. Hur påverkar en destinations varumärke destinationens image, och vice versa? Det är vår forskningsfråga i den här uppsatsen. Syftet är att öka förståelsen för hur en destinations image och varumärke hänger ihop och påverkar varandra. Studier kring den här problematiken är något begränsade, och kring platsvarumärken överlag finns det väldigt få studier inom Sverige.Vi gjorde till en början djupa teoretiska studier för att samla på oss ett bra underlag för den teoretiska referensramen, eftersom ämnet var något obekant för oss. För att sedan samla in vårt empiriska material så genomförde vi en fallstudie på staden Varberg. Vi fick ta del av företagsdokument kring stadens varumärke för att få en djupare förståelse kring det varumärket. Vi genomförde sedan en rad olika kvalitativa intervjuer med respondenter med olika kopplingar till Varberg, dels som invånare, besökare eller företagare. Vi sammanställde den insamlade empirin i en klar struktur kring uppfattning av destinationens image samt varumärke från varje respondent. Analysen gjordes sedan med en liknande struktur där vi försökte se olika samband och skillnader, samt kunna göra diverse jämförelser. Vi gjorde analysen med hjälp av vår teoretiska referensram.I våra slutsatser kom vi fram till flera intressanta samband och skillnader mellan image och varumärke för en destination. Det övergripande var dock att både image och varumärke stärker varandra. Om varumärket har unika och konkreta associationer knutna till sig som är lätta för folk att ta till sig och känna igen, så stärker folks befintliga bild av destinationen (imagen) varumärket. Imagen påverkas av varumärket på ett liknandet sätt. Varumärket kan stärka en redan befintlig image, och på så vis stärker sedan imagen varumärket ytterligare. Det bildas ett tydligt samband där de båda stärker varandra så länge imagen är positiv och varumärket har ”rätt” associationer. Det kan också få motsatt effekt. Om imagen är negativ kan det bildas en ond cirkel då den negativa imagen kan försvaga varumärket, som i sin tur försvagar imagen ytterligare. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Products and services have for a long time competed with their brands. For some time now, cities have begun to compete with each other to attract visitors and other stakeholders to come to their town. It is important that the citizens feel as they are a part of the message that the city sends out in its communication.Cities are today working actively with their brands, much like regular companies, in order to create the profile and image in order to be competitive against other cities and places. Cities and places are part of a dynamic process which includes both positive and negative events. These events might have an impact on the brands, and therefore it is a necessity to be able to react on these events to make the most of positive things and deal with the negative in a way that minimizes the effects on the brand.Citybranding as a research field is quite new. This fact has had an impact on the study in the sense that the author’s interpretations of the empirical findings and the theories constitute an important part of the study.During the year 2010 and the beginning of 2011 a series of violet events accord in the city of Örebro witch made several national headlines in different media. The nature of these actions was of a kind that started a discussion regarding the security for citizens in Örebro. It is this series of events that constitute the background for this study.The study consists of a qualitative study consisting of interviews with representatives from the different actors responsible for the brand Örebro. In addition a respondent from Örebro University and the local police has been interviewed during this study.The authors are interested in trying to understand and create knowledge about the different actors and their respective views on the responsibility they have and the possibilities for the brand Örebro. The authors are also interested in the different actors views on the possibilities for the brand to make the most of good things that take place and the possibilities to react to bad things that occur. Based on these questions the study show which actors that has the possibility to affect the public image of a city. / Likt produkter och tjänster så har städer börjat konkurrera med varandra för att attrahera besökare och andra aktörer att komma till staden. Det är också av vikt att stadens medborgare känner sig delaktiga i de budskap som staden sänder ut i sin kommunikation. Städer arbetar idag aktivt med sina varumärken för att kunna profilera sig och utmärka sig i den allt hårdare konkurrensen från andra städer och platser. Städer och platser är en del av en dynamisk process vilka inkluderar att både positiva och negativa händelser kommer att inträffa och det är viktigt att städer och platser har kunskapen och insikten i hur dessa ska hanteras. Forskningsområdet som studien berör är ett relativt nytt ämne inom den ekonomiska forskningen. Flera forskare förklarar att det saknas kunskap och insikt om varumärkeskriser kopplade till städer. Detta har medfört att författarnas tolkningar och kopplingar mellan den teoretiska referensramen och den insamlade empiri har utgjort ett viktigt moment under studiens gång, då detta bidragit till att skapa förståelse.Under 2010 och början av 2011 ägde en rad våldshandlingar rum i Örebro stad som gjorde att staden blev nationellt uppmärksammat och fick negativ publicitet i bland annat medier. Dessa handlingar var av sådan art att besökare, medborgare och andra aktörer började ifrågasätta tryggheten i Örebro stad av olika anledningar. Detta medförde att Örebro som stad i media under denna period kom att betraktas som ett centrum för våld av olika slag. Det är med denna bakgrund som författarna av denna uppsats valde att genomföra en studie med Örebro stad och dess varumärke som studieobjekt. Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod och har intervjuat personer som representerar de organisationer som samtliga är delägare av Örebrokompaniet. Utöver dessa så har också respondenter från Universitetet samt den tidigare informationschefen från Polisen intervjuats. Författarna var intresserade av att förstå och öka kunskapen om hur de som förhåller sig eller de som tagit på sig ansvaret för en stads varumärke, ser på sin uppgift och hur dessa olika aktörer använder stadens möjligheter för att dra nytta av positiva händelser samt hantera negativa händelser, som uppkommer längst den dynamiska resa som en stad tar. Utifrån frågeställningen har studiens slutsatser lyckats att ge en bild av vilka aktörer som har möjligheten att påverka den offentliga bilden av en stad, det vill säga den bild som kommuniceras ut gentemot utvalda målgrupper, samt visa på vilka aktörer som anser sig ha hand om den offentliga bilden i Örebro och vad deras åsikt är om varumärket samt hur de hanterade de händelser som primärt var under 2010.

The study examined the most common visual representations of the city of Malmö on Instagrams #malmö hashtag over four days. The images were analyzed from a contextual perspective and a constructivist approach.  Results from the study were utilized in the related media production; a series of illustrated and animated Instagram advertisements for Malmös tourist office.