Öland ligger mig varmt om hjärtat och det är därför jag har valt att arbeta med denna plats. Projektet handlar till stor del om hur arkitekturen ser ut och hur den möter landskapet. Men till lika stor del vad som händer där om hur den påverkar och möjliggör att få ta del av detta otroliga landskap. Intentionen är att skapa en arkitektonisk lösning för att förhöja upplevelsen av Stora Alvaret, naturen och rumsligheten. En oas för människans välbefinnande och möjlighet att få ta del av den säregna naturen på nära håll under årets alla årstider. En unik och välanpassad plats som med sitt program och sina verksamheter stärker besöksnäringen och lockar fler besökare till Öland och världsarvet. Min strategi är att skapa en punkt som fungerar som hjärtat av Världsarvet och Södra Öland. Det blir en destination och ett besöksmål i sig men också en utgångspunkt för en rad aktiviteter och platser. Ett besökscenter och ett landskapshotell. För ett kulturarv är inte något man kan ta del av endast på ett fåtal informationstavlor. Det något som måste upplevas! / Öland has always been dear to me, that’s why I chose to work with this site. This project is about how the architecture appears and meet the landscape Stora Alvaret, but its also about what’s happening there and how the architecture effects you and makes it possible to experience this great landscape. My intention is to create architecture that enhances the Stora alvaret, the nature and the atmosphere. An oasis for our well being and an opportunity to experience the nature during all different seasons. An unique place that could benefit the local business and draw more people to the Island and the world heritage. My strategy is to create a point that works as an the center of the world heritage and the south of Öland. A destination and a starting point for several activities and sites. A visitor center and a landscape hotel. I believe that a culture heritage is not something that you just read about, it something that needs to be experienced!

I detta thesis project har jag studerat kulturmiljön i min hemstad Karlskrona för att få en förståelse för vad kulturmiljön består av och hur jag som arkitekt kan förhålla mig till den och låta den influera  gestaltningen av en ny byggnad utan att resultera i en pastisch.Inspirationen har varit de diskussioner som förts i den svenska arkitekturdebatten, men framförallt i Karlskrona under senare år kring de arkitektoniska projekt som föreslagits eller genomförts. Kritiken har ofta varit stark och Karlskronas status som världsarvsstad har många gånger använts som ett argument mot de nya projekten. Genom att influeras av kulturmiljön har jag försökt skapa en byggnad som både känns modern och som samtidigt passar in i de historiska miljöerna. / In this thesis project I have studied the cultural environment in my hometown Karlskrona to get an understanding of what it consists of and how I as an architect can relate to it and let it influence the design of a new building without resulting in a pastiche. The inspiration is the discussions in the Swedish architectural debate, but especially in Karlskrona in recent years around the architectural projects that have been proposed or implemented. Criticism has often been strong and Karlskrona’s status as a World Heritage City has often been used as an argument against the new projects. By being influenced by the cultural environment, I have tried to create a building that both feels modern and at the same time fits into the historical environments.

Birka är en av de äldsta fornlämningar som upptäckts i Sverige, och har gett historiker möjlighet att få en tydligare bild av hur det var att leva i en bosättning som har haft funktionen att vara en central punkt för handel under den tid då människor valt att kalla det sin hemvist. Denna inblick i historien är vad som hjälpt till att forma en besöksnäring vid denna destination som har haft som målsättning att utbilda människor om dess historia. De kulturella och historiska resurserna vid platsen har värdesatts av bland annat UNESCO, som utnämnt Birka till ett världsarv.  Det har även lett till att aktörerna bakom Birka har bytt ansvarsroller med tiden. Under senare tid så har även Riksantikvarieämbetet som aktör lämnat över ansvaret för Birka till andra aktörer inom den offentliga sektorn. Vår fallstudie kommer därför att fokusera på att titta närmare på Birka och de aktörer som ansvarar för destinationen, för att få en bild av hur destinationen marknadsförs och om detta sker enligt en tematisering som går att finna, samt om den tar hjälp av destinationens status som världsarv. Vidare visar majoriteten av forskningen att det saknas en tydlig planering för hur världsarven i Sverige ska behandlas, som alla de svenska världsarven kan använda sig av vid planering kring ett världsarv.

Syftet med denna masteruppsats i fysisk planering är att undersöka hur normer och värderingar formuleras och tolkas i planeringen, vad som värderas som bevarandevärt och vad som inte anses vara det. Samt hur planeringsnormer som baserats på en viss förståelse av kulturarv påverkar expansionsmöjligheter och stadsförnyelse i en stad. Uppsatsen tar avstamp i ett konstruktivistiskt perspektiv varpå historia och arv inte ses som absoluta kunskaper utan som konstruktioner baserade på personliga minnen och erfarenheter. Historia uppfattas ofta som något enbart förknippat med dåtid, men i uppsatsen betonas relationen mellan dåtid, nutid och framtid, och hur föreställningar om det förflutna likväl refererar till samtiden som till framtidsutsikter. Även om en plats lämnar få fysiska objekt att referera till i nutiden är det möjligt att utifrån personliga minnen skapa föreställningar om en plats, imaginära geografier, som bygger på erfarenheter och förutsättningar i nutiden. Kulturarv är inte alltid direkt eller fysiskt påtagligt varpå det lämnar både möjligheter till olika tolkningar och problematik i sättet det kan synliggöras på. Uppsatsen baseras på en fallstudie i världsarvsstaden Karlskrona där aktörer som på olika sätt är i kontakt med kulturarvet har intervjuats för att ge sin syn på Karlskronas arv och vad det innebär för såväl stadens bebyggda miljö som för dess framtida utveckling. För att undersöka detta har även ett antal strategiska dokument granskats som syftar till att vägleda framtida planering i Karlskrona. Formuleringarna kring kulturarvet förefaller vara abstrakta vilket gör det svårtytt vari beslut om motstående intressen rörande bevarande eller utveckling tas, på vilken nivå och på vilken grund de fattas. Konflikter som identifierats i intervjuerna erinrar om vikten av en demokratisk och transparent beslutsprocess som redogör för vilka tolkningar som gjorts eftersom kulturarvet tenderar att uppfattas olika och som därför kan leda till missförstånd som fördröjer beslutsprocesser.

The purpose of this essay was to find and analyse Finnskogen’s actors and their opinions about the place’s cultural and natural heritage values. Also, the process so far to become a World Heritage Site. The methods used in the essay were hermeneutic and argumentation analyses; the first was used in the process of finding the sources, the second, to analyse them. The results show that the actors have different arguments to why they want to make the place a World Heritage Site and also that collaborations they have with other projects and people that are involved are important. The results also show that they also follow UNESCO’s conventions about world heritage and cultural heritage, even if they have not said it officially. The conclusion of the essay is also that the actors sometimes have conflicting arguments  to why Finnskogen should become a World Heritage Site and how to proceed with the application process in the future.

This bachelor thesis aims to clarify the relationship between urban stormwater management and heritage sites. The topic is so far relatively unexplored, but may become highly relevant in the near future. Scientifically there is a lot of information about the impact from stormwater in heritage objects, also when repeated. The solution is sustainable urban drainage systems (SUDS) and insertion of green infrastructure in the actual area or the surrounding areas. However, science and local management are not the same. At a local level, more information is requested. It appears that, from the investigated examples in this thesis, the problem is to find available areas for the drainage systems. Also the protection and conservation of the heritage objects create restrictions considering changes in the actual area. However, it is not impossible to apply these solutions, as showed in the thesis concluding chapter. In general both experts and laymen are positive to the insertion, as long as SUDS are introduced in respect to the heritage values. / Denna kandidatuppsats har tittat på förhållandet dagvattenhantering och kulturmiljö. Det är ett relativt outforskat ämne, men kommer att bli relevant i en snar framtid. Forskningen visar på en kemisk nedbrytningsprocess av på kulturhistoriska objekt från dagvatten. Det är en problematik som ökar med klimatförändringarna. Lösningen som forskningen förespråkar är införande av en hållbar dagvattenhantering och grönska, vilket begränsas av kulturmiljöns riktlinjer och skydd. Det råder dessutom en platsbrist inom områden för kulturhistoriska objekt. Generellt sett finns det inget hinder från kulturmiljöns sida kring dagvattenhantering, men varje förändring ska noga vägas mot de kulturhistoriska värdena. Däremot är både tjänstemän och lekmän positivt inställda till miljömässiga fördelar så som en hållbar dagvattenhantering även i denna miljö.

The aim of this essay was to investigate the effects of adopting a site to the UNESCOs World Heritage List. Thefocus laid on the example of the Decorated Farmhouses of Hälsingland, which was the most recent Swedishadoption. With the question of impact of the World Heritage List in mind, the region of Hälsingland became themain focus. The study was made with particular focus on Gästgivars, a farm located in the municipality ofBollnäs, to which the theory of social life of things was applied. The result of the World Heritage was, in the caseof Gästgivars, an increase of the cultural value and social status.This case study has shown that the impact of the nomination has not been immense, but suggests that longtermeffects can show. The nomination to the World Heritage has led to some small changes in how thefarmhouses are managed, for example an increase of guided tours of a site. Although there were some opinionson how it was handled, World Heritage site recognition is looked upon as something positive. In this studyUNESCO and ICOMOS, in addition to other governing bodies, appeared to be authoritarian in some aspects,mainly when it came to local decisions concerning the World Heritage site. Thus, it has also shown that thoseinstitutions were not the only authoritarians regarding the handling of the site.The adoption of the Decorated Farmhouses could contribute to a feeling of community, or to create asymbol of the region and municipality, or perhaps a feeling of local identity and community. On an economiclevel, the World Heritage designation could contribute to additional income for the region and secondary effects.The case study is not completely a part of the experience industry which shows that cultural economy had littleeffects. Furthermore, the study showed that the adoption of the Decorated Farmhouses of Hälsingland to theWorld Heritage List can promote the view upon culture in small cities and an alternation of the cultural life.To analyze possible interactions due to a site being added to the World Heritage list has succesfully beenperformed with qualitative methods and interviews. The interviews became the primary material of the study andwas backed by statistics of the number of visitors to a site, some documents, and historical facts.

I följande arbete undersöks förståelsen av kulturarv i stadsförnyelse. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur lokala och globala uppfattningar av kulturarv styr och samspelar med utvecklingen av städer samt bygga upp en förståelse för hur kulturmiljöer och narrativ tolkas och tillämpas när stadens förnyas. Detta gjordes genom en fallstudie av Habana Vieja, den historiska stadskärnan i Havanna. Avgränsningen till Habana Vieja som fall grundade sig i dess position som världsarvsstad med ett kolonialt förflutet och dess pågående stadsutveckling, där UNESCO agerar som global aktör.Arbetets teoretiska ramverk grundades i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Synen på kunskap, berättelser och platser förklaras som socialt konstruerade, vilket gjorde att kulturarven kunde analyseras och förstås utifrån dess specifika kontext. Tolkningar av Habana Viejas kulturarv analyserades genom både tid, plats och narrativ för att en förståelse för dess sammanhang skulle utrönas. Kvalitativa metoder valdes för att jag skulle kunna tolka och analysera datainsamlingen i den sociala verklighet som den befann sig i. Fältarbetet i Habana Vieja gav en direkt insyn i hur kulturarven samspelar med stadsutvecklingen medan analysen av myndighetsdokument presenterade den bild som aktörerna ville ge utåt. Utifrån de premisserna analyserades fallet Habana Vieja utifrån övergripande och platsspecifika nivåer för att kunna både bredda och fördjupa förståelsen för kulturarvets roll i stadsförnyelsen. Analysen påvisade att kulturarven i Habana Vieja integreras i stadsförnyelsen. Kulturarven förklaras som historiska men de bedöms efter sin relation till nutiden. Kulturarvens primära användningsområde är sammanlänkat med synen på kulturarv som resurser för att legitimera framtida stadsutveckling, snarare än bärare av ett arv. UNESCOs globala beskyddande av kulturarv verkar vidare påverka sociala, ekonomiska och planeringsrelaterade aspekter i Habana Vieja.

Forskning visar att en narrativ inramning kan bidra till att fakta blir lättare för icke-experter att ta till sig och i kombination med mobil teknik öppnas möjligheterna för alternativa sätt att berätta en historia på. Följande studie presenterar arbetsprocessen av en icke-platsberoende prototyp som verktyg för konceptframställan vid platsbaserat interaktivt berättande. Processen på sex månader inkluderade samarbete med nätverket GeoForum Skåne och fokuserade på naturområden i närheten av Höör, Skåne, i syfte att synliggöra och lyfta fram platsernas geokulturella och naturliga resurser för barn och unga. Fem respondenter testade och utvärderade prototypen på distans för att därefter delta i semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att prototypen, med vissa reservationer, har potential som verktyg för konceptframställan; kombinationen av linjärt narrativ, hyperlänkar med storydelar och upplåsbara berättelsefragment samt funktioner som fungerar som belöning uppskattades generellt av respondenterna. För att optimeras inför eventuell framtida vidareutveckling nämns emellertid ett antal förbättringsområden.

This paper aims to increase knowledge about how discourse is represented in the evaluation and management of tangible cultural heritage by a comparative analysis of the management of two of UNESCO’s World Heritage Sites located in Sweden. By examining the motivations for inscription and the sites’ management plans through critical discourse analysis, this study approaches questions regarding how heritage is constructed and managed. Through a comparison of the case studies and a subsequent discussion of their relation to Laurajane Smith’s concept of Authorized Heritage Discourse, this paper highlights some issues that the cultural heritage sector is facing today regarding social and political dimensions of cultural heritage.