Kommunerna har möjlighet att skydda bevarandevärd bebyggelse i detaljplaner genom att meddela skydds- och varsamhetsbestämmelser på de fastigheter som är värda att bevara. Vad som är tillåtet att skydda med sådana bestämmelser regleras i 4 kap 16§ PBL. Tidigare undersökning visar att det kan finnas problem med utformningen av dessa bevarandebestämmelser. Både att de saknar stöd i PBL och att de är otydligt formulerade. I studien har granskats hur bevarandebestämmelserna är utformade i Västra Götalands Läns kommuner, om de har någon brist/otydlighet. Materialet som har granskats är de detaljplaner som varit under pågående arbete i kommunerna under tiden v.14 till v.16.   Till bygglovshandläggare i samtliga kommuner i Västra Götalands Län har en enkät skickats ut, där de fick svara på hur det är att jobba med bevarandevärd bebyggelse vid bygglovsprövning. En sammanställning som baserades på svaren från enkäten gjordes, där bland annat deras syn på vikten av korrekta bestämmelser ges. Resultatet av enkäten visar på att den största utmaningen för bygglovshandläggarna är att övertyga fastighetsägarna om att de har en värdefull byggnad som är värd att bevara. Tydligare bevarandebestämmelser skulle underlätta för denna argumentation i kontakt med fastighetsägaren och ge klara riktlinjer vid beslut. Granskningen visade att drygt en tiondel av bestämmelserna saknar lagligt stöd eller regleras med annan lagstiftning. Tydlighetskravet som PBL ställer på planbestämmelserna uppfylls inte i cirka hälften av fallen. Detta innebär att drygt 60 % av bestämmelserna uppvisar någon brist/otydlighet. Upprättandet av detaljplaner är kommunernas ansvar. Bristerna i utformningen av planbestämmelser är så stora att det är tveksamt om endast mer utbildning till planförfattarna, och information och råd till kommunerna hjälper för att avhjälpa problemet. Någon form av statlig överprövning av detaljplaner innan de godkänns och antas kan vara en lösning på problemet. / Local authorities have the opportunity to protect preservative settlement in detailed development plans through to notify the protection on the properties that are worth preserving. What is allowed to protect with such provisions regulated in Chapter 4, Section 16§ PBL. Previous investigation shows that there may be problems with the formulation of these measures. Both to the lack of support in PBL and that they are ill-defined. In our study we will investigate how preservative provisions are designed in the municipalities of Vastra Gotaland County, if they have any shortage/lack of clarity. The material which has been examined is the detailed development plans under ongoing work in the municipalities in the meantime v. 14 to V. 16. To administrators of building permits in all of the municipalities of Vastra Gotaland County has a questionnaire sent out, which they have received respond to how it is to work with preservative settlement when they make their judgment on building permits. A review, which was based on the replies from the survey was made, which provides, inter alia, to their view on the importance of correct rules is given. The result of the survey shows that the greatest challenge for the building permit administrators is to convince property owners that they have a valuable building that is worthy of preservation. Clearer measures would facilitate this line of reasoning in contact with the property owner and give clear guidelines for the decision. The investigation shows that more than one-tenth of the provisions do not have legal aid or regulated under other legislation. The need of precision which PBL makes of the provisions in the detailed development plans are not satisfied in approximately half of the cases. This means that more than 60% of the provisions show shortage/lack of clarity.

In this report listed buildings, according to the Swedish Heritage Conservation Act, have been studied with a focus on cases where economical compensation has been given to the owner of the building and cases where the listing of the building has been appealed by the owner. In order for a building to become listed it needs to be particularly valuable from a cultural and historical standpoint.   The listed buildings are protected through a list of regulations that determines which parts of the building can or cannot be changed, what methods and materials should be used for changes and repairs, and how the building should be maintained. These regulations should as far as possible be formulated in agreement with the owner, but a building can become listed against the owners will. To decrease the damage this causes the owner he can in some cases have the right to economical compensation. There is also a possibility for the owner to appeal the listing of the building. From the report, however, it is clear that it is very rare that compensation is given to the owner or that the owner appeals the listing. This is probably due to the fact that the list of regulations is formulated in agreement with the owner and the fact that there is a possibility to apply for, and receive, a contribution from the government to cover the increased maintenance cost that a listing of a building can cause.   The cases where compensation has been given to the owner that has been studied in the report have in common that the owner is not a private person and that the buildings are not normal houses, but facilities. The investigated cases where the listings were appealed also had other owners than private persons. / I den här rapporten har byggnadsminnesförklaringar enligt kulturminneslagen studerats och fokus har främst legat på att undersöka fall där ersättning utgått till fastighetsägaren och fall där byggnadsminnesförklaringen har överklagats av fastighetsägaren. För att en byggnad eller anläggning ska förklaras för byggnadsminne måste den vara synnerligen märklig och ha ett stort kulturhistoriskt värde. Byggnadsminnet och dess kulturhistoriska värde bevaras genom ett antal skyddsbestämmelser som bland annat reglerar vilka delar av byggnadsminnet som får eller inte får ändras, vilka metoder och material som ska användas vid ändring eller reparation av byggnadsminnet, samt hur byggnadsminnet skall vårdas och underhållas. Skyddsbestämmelserna ska så långt möjligt utformas i samförstånd med fastighetsägaren, men en byggnad kan förklaras för byggnadsminne mot ägarens vilja. För att minska skadan som detta kan orsaka fastighetsägaren kan han i vissa fall ha rätt till ersättning. Det finns även möjlighet för fastighetsägaren att överklaga beslutet om byggnadsminnesförklaring. Av rapporten framgår emellertid att det är mycket ovanligt att ersättning betalas ut till fastighetsägaren eller att byggnadsminnesförklaringsbeslutet överklagas. Detta beror troligtvis på att skyddsbestämmelserna utformas i samförstånd med fastighetsägaren samt att det finns möjlighet att söka bidrag för att täcka kulturhistoriskt motiverade överkostnader som en byggnadsminnesförklaring kan medföra. De ersättningsfall som studerats i rapporten har gemensamt att de inte ägs av privatpersoner och att de är anläggningar. Inte heller de studerade överklagade fallen ägs av privatpersoner.

In today's society when the pressure is high on exploitation and on local governments and their decisions about resources, we must not forget our heritage. The built environment is an important part of the heritage and need to be taken care of and protected for future generations. Municipalities have the ability to work with preservation of historically valuable buildings with the help of the Planning and Building Law. By designing areas and impose restrictions on what the individual property owner may do with their building, the municipality can ensure that their ambitions of preservation are met. The purpose of this essay is to describe the methods that municipalities have available in the Planning and Building Law when it comes to the preservation of historically valuable buildings. The essay is partly based on a survey that was sent to the Swedish municipalities. The survey is primarily focused on the financial compensation a property owner may claim, if restrictions imposed on his building. An assumption that was made early in the process was that the compensation limits municipalities in planning for preservation. A previous study showed that financial compensation was not a problem in local preservation work. The conclusion I make after analyzed the answerers of the survey is that the majority of the responding municipalities, due to possible claims for financial compensation, in fact hesitant at imposing restrictions when planning for preservation of the historically valuable buildings. The survey also shows signs that building sanction fees rarely are charged for breaches. / I dagens samhälle som kantas av högt exploateringstryck och den ökade pressen på kommunerna och deras beslut om resurser, så får vi inte glömma vårt kulturarv. Den byggda miljön är en viktig del i kulturarvet och behöver tas hand om och bevaras till kommande generationer. Kommunerna har möjligheten att arbeta med bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse med hjälp av plan- och bygglagens regler. Genom att planlägga områden och införa restriktioner för vad den enskilde fastighetsägaren får göra med sin byggnad, kan kommunen säkerställa att deras bevarandeambitioner uppfylls. Syftet med denna uppsats är att beskriva de metoder som kommunerna har att tillgå i planoch bygglagen när det kommer till bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Uppsatsen bygger delvis på en enkät som har skickats ut till Sveriges kommuner. Enkäten inriktar sig främst på den ekonomiska ersättning som en fastighetsägare kan göra anspråk på, om restriktioner påförs dennes byggnad. Ett antagande som gjordes tidigt i arbetet var att ersättningen begränsar kommunerna vid planläggning för bevarande. En tidigare studie visade att den ekonomiska ersättningen inte var ett problem i kommunernas bevarandearbete. Den slutsats som jag kommer till efter en analys av svaren från enkätundersökningen är att majoriteten av de svarande kommunerna, på grund av eventuella anspråk på den ekonomiska ersättningen, i själva verket tvekar vid införande av restriktioner för bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Enkätundersökningen visar även tendenser på att byggsanktionsavgifter sällan tas ut vid överträdelser.