This studies purpose is to explore air-to-air heat pumps in culturally valuable buildings from two perspectives. Partly by assessing how well they have been adapted to the building. Partly by finding out how well they have worked after they have been adapted to the building. In order to investigate how well they have been adapted to the building, an assessment method that determines the appearance of objects has been used on twelve buildings with air source heat pumps. The result of the method's use was that it succeeded in determining how well an air source heat pump had been adapted per installation part on a scale of a maximum of eleven points per part. The method works but it is recommended that it be modified slightly and that it be used only after an assessment of suitable placement has been carried out. Six interviews have been held with operators for the air source heat pumps. They were generally satisfied with the way the air source heat pumps had worked despite the sometimes-extreme adaptation. This means that it is possible to go a long way with adaption before the efficiency of the air source heat pump becomes too poor. / Denna studies syfte är att utforska luft-luftvärmepumpar i kulturhistoriskt värdefulla byggnader ur två perspektiv.  Dels genom att bedöma hur väl de har anpassats till byggnaden. Dels genom att ta reda på hur bra de har fungerat efter de har anpassats till byggnaden.  För att undersöka hur väl de har anpassats till byggnaden har en bedömningsmetod som avgör föremåls utseende använts på tolv byggnader med luftvärmepump. Resultatet av metodens användning var att den lyckades fastställa hur bra en luftvärmepump hade anpassats per installationsdel på en skala av max elva poäng per del. Metoden fungerar men det rekommenderas att den ändras lite och att den används först efter att en bedömning av lämplig placering har utförts. Sex intervjuer har hållits med driftansvariga till luftvärmepumparna. De var överlag nöjda med hur luftvärmepumparna hade fungerat trots anpassning som ibland varit extrem. Detta innebär att det går att gå långa vägar med anpassning innan luftvärmepumpens effektivitet blir för dålig.

Sveriges riksdag har beslutat att energianvändningen i bebyggelsen måste minskas. Detta gäller även den befintliga bebyggelsen till vilken den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen hör. Vid energieffektivisering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse upplever ofta förvaltare att processen att välja energieffektiviserande åtgärd tar för lång tid. Detta beror på att det saknas ett rationellt sätt att jämföra olika åtgärders konsekvenser. Antikvarier har ofta en motsatt uppfattning och upplever att förvaltare många gånger ser mer till åtgärdens besparingspotential istället för dess påverkan på de kulturhistoriska värdena.  Syftet med examensarbetet är att göra jämförelsen av energieffektiviserande åtgärder i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse mer överskådlig för förvaltare. Genom litteraturstudier, dokumentanalyser, intervjuer och fallstudie besvarades följande frågeställningar: - Vilka kulturhistoriska faktorer bör beaktas vid energieffektivisering i kultur­historiskt värdefull bebyggelse? - Hur kan energibesparande åtgärder utvärderas i en modell där hänsyn tas till energibesparingspotential och de kulturhistoriska faktorer som framkommit i första frågeställningen? - Hur används modellen från andra frågeställningen vid jämförelse av möjliga åtgärder i en befintlig byggnad? Kulturhistoriska faktorer identifierades och utgjorde grunden till den modell som sedan togs fram. Till respektive faktor kopplades kriterier med olika poängnivåer för utvärdering. En matris togs fram för att åskådliggöra utvärderingens resultat. För att visa på modellens funktion genomfördes en fallstudie där modellen användes på en befintlig byggnad. För att möjliggöra utvärdering av valda åtgärder genomfördes både observationer och beräkningar. Fallstudien genomfördes på Länsresidenset i Jönköping.  Resultatet av studien visar att reversibilitet, långsiktighet, påverkan på synintryck och upplevelse och påverkan på kulturhistoriskt värdefulla byggnadsdelar och detaljer är viktiga kultur­­­­­historiska faktorer att beakta vid energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Kriterier för utvärdering bör formuleras noggrant och generellt för att passa in på varje typ av åtgärd samt för att undvika subjektiv bedömning. För att erhålla en överskådlig jämförelse bör färger användas vid gradering. Dessutom bör viktning användas för att kunna anpassa prioriterings­graden av varje enskild faktor i en specifik byggnad. Efter utvärdering av åtgärder i en specifik byggnad bör specialister inom olika områden konsulteras för slutligt val av åtgärd. / The Swedish Parliament has decided that the energy consumption in buildings must be reduced. This also applies to existing buildings to which the historically valuable buildings belong. When improving energy efficiency in historically valuable buildings managers often experience that the process of choosing acts takes too long time because there is no rational way to compare different consequences of the acts. Antiquarians on the other hand, often have a different opinion and experiencing that managers often look more to the potential of savings rather than the impact on the cultural value. The aim of the essay was to make the comparison of energy efficiency acts in the historically valuable buildings more transparent for managers. Through literature study, document analysis, interviews and case study the following questions has been answered: - What cultural-historical factors should be taken into account at improving energy efficiency in the historically valuable buildings? - How can energy-saving acts be evaluated in a model which takes into account the potential of energy saving and the cultural factors identified in question 1? - How should the model from question 2 be used for comparisons of possible actions in an existing building? Cultural-historical factors were identified and formed the basis for the model that was developed. For each factor criteria was connected with different point levels for evaluation. A matrix was developed to visualize the result. To demonstrate the function of the model a case study was carried out where the model was used in an existing building. To enable evaluation of selected acts both observations and calculations were performed. The case study was performed at Länsresidenset in Jönköping. The results of the study shows that Reversibility, Long-sightedness, Impact on visual impressions and experience, Impact on historically valuable parts and details, and Other is important cultural factors to consider when improving energy efficiency in historically valuable buildings. Criteria for evaluation should be formulated carefully and generally to fit each type of action and to avoid subjective assessment. To obtain a perspicuous comparison colors should be used for grading. Furthermore, weighting should be used to adjust the priority level of each individual factor in a specific building. After evaluation of actions in a specific building has been done specialists in various fields should be consulted for final selection of acts.

I Sveriges byggnadsbestånd finns miljöer, byggnader och områden med höga kulturhistoriska värden. Vid renovering och energieffektivisering måste därför särskild hänsyn tas för att inte kulturvärden ska gå förlorade. Det finns stora databrister i befintliga bebyggelseregister över energianvändning i historiska byggnader. Med hjälp av Boverkets energideklarationsregister Gripen går det ändå att undersöka sambandet mellan byggnaders energianvändning, energisparpotential och nybyggnadsår. Nybyggnadsår används i studien som ett vägledande mått på kulturhistoriska värden. Underlaget utgörs av drygt 531 000 svenska bostadshus. Av dessa är drygt 122 000 uppförda före 1945. Energianvändning och energiprestanda har studerats utifrån byggnadskategori, intilliggande väggar (friliggande, gavel och mellanliggande), klimatzon och värmekälla. Undersökningen visar att det finns en stor spridning mellan hög- och lågförbrukande byggnader över tiden. Detta innebär en effektiviseringspotential i det historiska byggnadsbeståndet. Spridningen är så gott som konstant oavsett nybyggnadsår och att endast titta på nybyggnadsår i analysen av besparingspotential är därför otillräckligt. Andra faktorer visar sig ha större påverkan. Störst betydelse har värmekällan. Det framgår att installation av värmepump i en- och tvåbostadshus är mycket effektivt för att uppnå lägre energianvändning. Det framgår också att såväl en- och tvåbostadshus som flerbostadshus från 1845 har samma energiprestanda som beståndet uppfört 1945. Utförda renoveringar har inte beaktats i studien. / Potential och policies

Denna studie syftar till att undersöka vilka miljömässiga, ekonomiska samt sociala följder olika fönsteråtgärder medför när de utförs på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. En litteraturstudie ämnar bidra med en sammanställning av vilka åtgärder som enligt myndigheter och forskning lämpar sig på denna byggnadstyp. Studien undersöker även hur småhusägare i det kulturhistoriskt värdefulla bostadsområdet Enskededalen i södra Stockholm resonerar om sina fönster och eventuella åtgärder, samt hur väl deras resonemang stämmer överens med myndigheters rekommendationer och forskning. Detta har gjorts genom intervjuer med 18 hushåll i området. Resultaten visar att det finns många olika hållbarhetsfaktorer att väga in vid val av fönsteråtgärd. Det finns inga självklara svar för vilken åtgärd som är mest hållbar ur ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Utifrån alla tre hållbarhetsaspekter bör det första energieffektiviserade ingreppet vara tätning. Åtgärden är billig, materialsnål och således miljövänlig, ökar komforten och påverkar samtidigt inte märkbart kulturvärdena. Resultaten från intervjuerna visar att det råder en samstämmighet om att den sociala hållbarhetaspekten prioriteras högst. Det finns en stark vilja att bevara områdets karaktär och således bevara fönsterna. De ingreppen som de svarande utfört/planerat är underhållsrenovering, tätning, i somliga fall tilläggsrenovering och i få fall fönsterbyte. När de boende genomför eller planerar energieffektiviseringar är det i nästintill alla fall av ekonomiska och inte miljömässiga skäl. De boendes resonemang stämmer väl överens med myndigheters rekommendationer och forskning om hur fönsteråtgärder bör utföras på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. / This study aims to investigate the environmental, economic and social consequences of various window measures when they are carried out on buildings of cultural and historical value. A literature study intends to contribute with a compilation of which measures, according to research and authorities, are suitable for this type of building. The study also examines how owners of single-family houses in the culturally-historically valuable residential area Enskededalen in southern Stockholm reason about their windows and possible measures, as well as how well their reasoning matches the authorities recommendations and research. This has been done through interviews with 18 households in the area. The results show that there are many different sustainability factors to consider when choosing a window measure. There are no obvious answers for which measure is most sustainable from an environmental, economic and social perspective. Based on all three aspects of sustainability, the first energy-efficient intervention should be sealing. The measure is cheap, low in materials and thus environmentally friendly, increases comfort and at the same time does not noticeably affect cultural values. The results from the interviews show that there is a consensus that the social sustainability aspect has the highest priority. There is a strong will to preserve the character of the area and thus preserve the windows. The interventions carried out/planned by the respondents are maintenance renovation, sealing, in some cases additional renovation and in a few cases window replacement. When the residents carry out or plan energy efficiency improvements, it is in almost all cases for financial and not environmental reasons. The residents' reasoning agrees well with the authorities' recommendations and research on how window measures should be carried out on buildings of cultural and historical value.

In today's society when the pressure is high on exploitation and on local governments and their decisions about resources, we must not forget our heritage. The built environment is an important part of the heritage and need to be taken care of and protected for future generations. Municipalities have the ability to work with preservation of historically valuable buildings with the help of the Planning and Building Law. By designing areas and impose restrictions on what the individual property owner may do with their building, the municipality can ensure that their ambitions of preservation are met. The purpose of this essay is to describe the methods that municipalities have available in the Planning and Building Law when it comes to the preservation of historically valuable buildings. The essay is partly based on a survey that was sent to the Swedish municipalities. The survey is primarily focused on the financial compensation a property owner may claim, if restrictions imposed on his building. An assumption that was made early in the process was that the compensation limits municipalities in planning for preservation. A previous study showed that financial compensation was not a problem in local preservation work. The conclusion I make after analyzed the answerers of the survey is that the majority of the responding municipalities, due to possible claims for financial compensation, in fact hesitant at imposing restrictions when planning for preservation of the historically valuable buildings. The survey also shows signs that building sanction fees rarely are charged for breaches. / I dagens samhälle som kantas av högt exploateringstryck och den ökade pressen på kommunerna och deras beslut om resurser, så får vi inte glömma vårt kulturarv. Den byggda miljön är en viktig del i kulturarvet och behöver tas hand om och bevaras till kommande generationer. Kommunerna har möjligheten att arbeta med bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse med hjälp av plan- och bygglagens regler. Genom att planlägga områden och införa restriktioner för vad den enskilde fastighetsägaren får göra med sin byggnad, kan kommunen säkerställa att deras bevarandeambitioner uppfylls. Syftet med denna uppsats är att beskriva de metoder som kommunerna har att tillgå i planoch bygglagen när det kommer till bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Uppsatsen bygger delvis på en enkät som har skickats ut till Sveriges kommuner. Enkäten inriktar sig främst på den ekonomiska ersättning som en fastighetsägare kan göra anspråk på, om restriktioner påförs dennes byggnad. Ett antagande som gjordes tidigt i arbetet var att ersättningen begränsar kommunerna vid planläggning för bevarande. En tidigare studie visade att den ekonomiska ersättningen inte var ett problem i kommunernas bevarandearbete. Den slutsats som jag kommer till efter en analys av svaren från enkätundersökningen är att majoriteten av de svarande kommunerna, på grund av eventuella anspråk på den ekonomiska ersättningen, i själva verket tvekar vid införande av restriktioner för bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Enkätundersökningen visar även tendenser på att byggsanktionsavgifter sällan tas ut vid överträdelser.