Denna fallstudie har haft som syfte att, utifrån en nyanställd lärares upplevelse av sin livsvärld, skapa förståelse för hur introduktionsperioden främjar lärande och bidrar till dess yrkesmässiga utveckling. Vidare har studien ämnat beskriva hur rektor, mentor och kollega i sina roller, under denna period, upplever sig bidra med yrkesmässigt stöd. Genom kvalitativ ansats och intervju som metod insamlades studiens empiriska material. Studiens resultat analyserades sedermera utifrån aktuell forskning, Lave och Wengers teori om situerat lärande samt Wengers teori om praktikgemenskaper. Slutsatser som kunnat dras är att den undersökta introduktionsperioden inte är planerad eller genomförs med eftertanke, vilket finns reglerat i svensk skollag och som presenterad tidigare forskning förordar. Den undersökta introduktionsperioden har kunnat konstateras främja lärande och yrkesmässig utveckling genom det stöd som ges av framförallt mentor och kollega, vilket kan förklaras genom en stark praktikgemenskap.

Öppna uppgifter kan generera flera lösningar och låter även eleverna utveckla sin problemlösningsförmåga. Syftet med undersökningen har varit att ta del av erfarenheter som lärare gjort genom att delta i ÄlMa, ett fortbildningsprojekt med fokus på öppna uppgifter. Undersökningens frågeställning är: Vad behöver lärare kunna för att arbeta med öppna uppgifter och hur har lärarna utvecklats genom att delta i projektet? Undersökningen har bestått av intervjuer där sex lärare som deltagit i projektet, beskriver sitt arbete med öppna uppgifter. För att arbeta med öppna uppgifter anser lärarna att de behöver kunskaper som flexibilitet, att läraren låter eleverna diskutera, att läraren vågar släppa kontrollen, samt att läraren har matematisk kunskap. I intervjuerna framgår att deltagarna saknar detta i sin lärarutbildning, utan har stället, fått utveckla dessa kunskaper genom erfarenheter i arbetslivet. Undersökningen synliggör även faktorer som påverkat lärarnas arbete med öppna uppgifter. Det handlar om arbete med öppna uppgifter i praktiken, lärarens egen kunskap och erfarenhet, kunskap om läroplanen, matematiska sammanhang, instruktioner, lärarnas syn på elevers förmåga att lösa problem, reflektion, samt läromedel. Deltagandet i projektgrupperna har lett till att lärarna har utvecklat praktikgemenskaper. De känner en ökad gemenskap och inser vikten av att ta del av andras erfarenheter. De har insett att för att kunna utvecklas i sitt arbete med öppna uppgifter behöver de få fortsatta möjligheter att träffas och diskutera. För att lärarna ska känna större säkerhet när de arbetar med öppna uppgifter, bör de få möjlighet att utveckla kunskaper för det, under sin lärarutbildning.

Med hjälp av aktivitetsteorin och teorin om praktikgemenskaper undersöks i denna uppsats vad som påverkar Scanias teknikinformatörers skrivande. Syftet är att se om det går att välja vad som ska påverka skivandet samt pröva teoriernas tillämplighet och användbarhet för språkkonsulter. Sammanlagt har 35 teknikinformatörer deltagit genom deltagande observation, enkät och intervju. Resultaten visar att det främst är den dagliga förhandlingen och befintliga texter som påverkar nya texters utformning. Praktikgemenskapsteorin och aktivitetsteorin visade sig vara mycket användbara under undersökningen och kan vara ett bra verktyg för språkkonsulter i deras arbete.

The HR industry is a fast-growing and rapidly developing field setting high demands on HR-professionals to keep abreast of change. The purpose of this thesis is therefore to explore the possibilities HR-professionals in governmental organisations have in order to develop their HR-competencies. In order to do this the thesis has sought out to explore what motivates competency development and how it is put into practice by interviewing four HR-professionals. The analysis has been conducted with the help of the theory of Situated learning. The result of the thesis is that HR-professionals develop their HR-competencies both through formal and informal learning although they prefer to use informal learning through their communities of practice. The tasks conducted by HR-professionals as well as their formal education differ to a vast extent which acts as a motivation for competency development. Another factor which motivates HR-professionals’ competency development is that the HR field is rapidly changing which sets high demands on them, both through their organisations and through the individuals themselves, to continuously learn in their profession.

Matematiklärares profession och professionella utveckling är grundläggande för elevers lärande. Syftet med studien har varit att följa en process för att förstå vad och hur matematiklärare lär i en praktikgemenskap. En grupp matematiklärare från årskurs 1-6 har träffats regelbundet under ett år. Gruppen, reflektionsgruppen har arbetat med att utveckla och söka svar på en gemensam kärnfråga. Reflektionsgruppens gemensamma intresse var att förstå mer om kommunikation och resonemang i matematikundervisningen. Studien har sin grund i Goodchilds (2008) den utvecklande forskningscykeln som kombineras med Wengers (1998) praktikgemenskaper för att analysera hur reflektionsgruppens samtal om kommunikation och resonemang i matematikundervisningen förändras. I analysen och tolkningen används tre begrepp som analysverktyg: ömsesidigt engagemang, gemensamt intresse och delad repertoar. Resultat visar förändringar i reflektionsgruppens samtal från att förstå, till att identifiera, till att tolka och slutligen tillämpa matematiskaresonemang i matematikundervisningen. Ett resultat av studien är också förändringar i reflektionsgruppen samtal som förändras från konsensus till att problematisera kärnfrågan. / Mathematics teachers’ profession and professional development is essential to develop students’ learning. The aim of this study has been to follow a processin order to understand what and how mathematics teachers learn in a community of practice. A group of mathematics teachers grade 1-6 met regularly for a period of one year. This group, called the reflection group, was tasked with developing a common core question. The reflection group’s joint enterprise was to understand more about communication and reasoning in mathematics teaching. The study is based on Goodchild’s (2008) the developmental research cycle combined with Wenger’s (1998) communities of practice to analyse how the reflection group shifts the way of talking about communication and reasoning in mathematics teaching. In the analyses and the interpretation three concepts are used as analytical tools: mutual engagement, joint enterprise and shared repertoire. The results show shifts in the reflection group’s way of talking from to understand, to identify, to interpret and finally to apply mathematical reasoning in teaching. The result of the study also shows changes in the process as the conversation shifted from consensus to problematizing the common core question.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka förskollärares erfarenheter rörande alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i relation till ett inkluderande och kommunikationsfrämjande arbetssätt för alla barn. Studiens empiri består av tio kvalitativa samtalsintervjuer som är uppdelade i två delstudier med förskollärare som arbetar i yngre respektive äldre barngrupper. Empirin har analyserats utifrån ett övergripande sociokulturellt perspektiv med inslag från det situerade perspektivet med praktikgemenskaper i fokus. De central begrepp som används för att analysera resultatet är mediering, språkliga verktyg, appropriering, praktikgemenskaper, novis och erfarna deltagare. Resultatet visar att majoriteten av förskollärarna i båda delstudierna har erfarenheter av att arbeta med AKK och uttrycker att AKK fungerar kommunikationsfrämjande för alla barn. Vidare visar resultatet att förskollärarnas erfarenheter indikerar att de använder AKK som en inkluderande metod. Resultatet antyder dock att det finns skillnader i hur förskollärare arbetar kommunikationsfrämjande och inkluderande med AKK. Förskollärare som arbetar med yngre barn uppmärksammar framförallt tecken som stöd i deras arbete medan förskollärare som arbetar med äldre barn uppmärksammar bildstöd i högre utsträckning. Resultatet visar även att förskollärarna efterfrågar mer fortbildning rörande arbetet med AKK för att öka användandet i förskolan.

The purpose of this study is to explore the social role of librarians at public libraries. Public libraries promote themselves as open democratic arenas where everyone is welcome. This has the effect that all kinds of people visit public libraries, and might result in disconcerting situations involving for example persons suffering from mental illness or intoxicated people. The library staff might then be expected to handle threats or violence, situations that they have not been prepared or trained for. Even less turbulent social situations can be hard to juggle, such as regular library users who are unwilling to end a conversation or people who want to get too personal. This study takes an explorative approach on the social role in public librarianship, investigating the problematic as well as the pleasant social situations in public libraries. Semi-structured interviews have been conducted to collect statements from five librarians at various libraries. As a theoretical framework. Erving Goffman's theories about social interaction has been used to analyse the social role from a individual perspective. The concept ”community of practice" by Etienne Wenger has has been used to study the subject in a collective perspective. The results show that all the interviewed librarians saw themselves as having a social role but they approached it in different ways. Another conclusion is that the librarians in the study have formed a community of practice in the way they cooperate and the way they support and educate each other in connection to the social interactions with the library users.

There is a need to create efficiency through digital technology within the elder care, as the elderly population of society is increasing. Existing IT-systems are considered incompatible with healthcare work, despite of Swedish investments in digital development in healthcare. Practices and the use of digital artefacts within an elder care home was therefore studied. Through an ethnographic qualitative method (consisting of field studies, video ethnography and interviews), the empirically driven study identified the healthcare workers existing interactions with- and use of digital technology, as well as the consequences that the use entailed. The study showed that the healthcare workers used the workplace’s existing digital technology as well as personal digital artefacts to solve daily tasks. Furthermore, the results showed that the healthcare workers interactions with personal digital artefacts mediated new work situations, and the healthcare workers desire for new digital work tools. / Inom äldreomsorgen finns ett behov av digital teknik som kan effektivisera omsorgsarbetet, eftersom den äldre befolkningen i samhället ökar. Trots Sveriges satsningar på digital utveckling inom vård- och omsorg, har det visat sig att personal inte anser att befintliga IT-system är kompatibla med vård- och omsorgsarbetet. Därför studerades praktiker och användning av digitala artefakter på ett vård- och omsorgsboende. Genom etnografisk kvalitativ metod (i form av fältstudier, videoetnografi och intervjuer) identifierade den empiriskt drivna studien personalens befintliga interaktioner med- och användning av digital teknik, samt de konsekvenser användningen medförde. Resultatet visade även att personalen använde arbetsplatsens befintliga digitala teknik, samt personliga digitala artefakter för att lösa dagliga arbetsuppgifter. Vidare visade studien att personalens interaktioner med personliga digitala hjälpmedel medierade nya situationer i arbetet och att personalen önskade nya digitala arbetsverktyg.

<p>Denna studie är en fallstudie av ett privat sjukvårdsföretag. Studien syftar till att undersöka hur olika gestaltningstekniker</p><p>samt gruppers sammansättning kan påverka diskussioner kring design och därmed fungera som strukturerande resurser för</p><p>samtalet. Studien vidgar begreppet prototyper till att hantera mer än de delar som behandlats i tidigare forskning: medium,</p><p>detaljrikedom och närhet till slutprodukt.</p><p>Datainsamling har skett vid sex fokusgruppstillfällen där tre olika grupper (inom olika delar av en och samma organisation:</p><p>användare hos kund, användare hos systemleverantören och systemutvecklare hos leverantören) har fört en diskussion kring</p><p>designen utifrån tre olika gestaltningstekniker (gränssnittsskisser, scenarios och dynamiska datorprototyper).</p><p>Diskussionerna har sedan analyserats i termer av domäner för interaktionsdesign och aspekter av IT-systemet i användning.</p><p>Studiens huvudsakliga slutsatser är att gestaltningstekniker påverkar vilka domäner och aspekter som diskuteras varför</p><p>designern kan välja gestaltningsteknik efter vad han eller hon vill få ut av diskussionen. Skisserna bedöms ge den mest</p><p>heltäckande diskussionen, medan scenarios fungerar bäst för dem som inte är teknikvana och tar då upp struktur och</p><p>funktion. Datorprototypen lämpar sig bäst för diskussion kring interaktion och presentation. Men gruppens sammansättning</p><p>påverkar diskussionen i högre utsträckning än gestaltningsteknikerna. Därför dras även slutsatsen att det är viktigt att</p><p>designern känner sin publik och anpassar valet av gestaltningsteknik efter målgruppen.</p> / <p>This thesis investigates how different prototyping techniques and compositions of groups can influence discussions about</p><p>design and therefore function as structuring resources for the discussion. This thesis widens the conception of prototypes to</p><p>include more than the issues that have been discussed in previous research: medium, wealth of details and closeness to the</p><p>final product.</p><p>Data has been collected through six focus groups where three different groups (within different parts of one organization;</p><p>users at client, users at system supplier, and systems developers at supplier) have discussed the design with the help of the</p><p>different prototyping techniques (sketches, scenarios and dynamic computer prototypes).</p><p>The discussions where analyzed in terms of domains for interaction design and different aspects of the system in use.</p><p>The main conclusions of this thesis are that prototyping techniques influence which domains and aspects are discussed.</p><p>Therefore the designer can choose prototyping technique depending on what he or she wants to discuss about the design.</p><p>The sketches provides the most complete discussion, while scenarios works best with those that are not knowledgeable</p><p>about IT-systems and then the discussion deals with structure and function. The computer prototype is best suited for</p><p>discussing interaction and presentation. But the composition of the group has more influence on the discussion than the</p><p>choice of prototyping technique. Therefore the conclusion is drawn that it is important that the designer knows his or her</p><p>audience and adjusts the choice of prototyping technique to the composition of the group.</p>

The aim of the dissertation was to investigate children’s views on and experiences of The Sport for All programme in school (SAP) (idrottsskolor) and the significance of the activities for children’s ”sports childhood”. The study is anchored in the so-called “new sociology of childhood”. Such a standpoint is based on that children are competent social actors with agency. Following that, childhood is constructed both by actors in specific fields and by the children in these social practices. The dissertation is based on three interview studies from three different SAPs. In study I fifteen individual interviews were conducted with: the programme manager, three school teachers, two sport club leaders and nine children (aged 9-10). Study II was based on repeated focus group interviews with 15 ten-year-old Swedish children participating in a SAP. In study III individual interviews were conducted with eight children, four years after they completed their participation in a SAP.   In all three studies the children described the SAP as a different sport practice in relation to traditional organized sport. In the SAP sport was offered in a new context with other meanings and functions compared to conventionally organized sport. But, study II showed that children with a strong performance ethos had the capacity to influence and control the practice in the SAP, which contribute to a “competitive atmosphere” in the SAP activities. Further, study III showed that children with a weak interest in sport enjoyed the activities. However, it was not something this certain group of children wanted to continue to practice outside the program. While other participants with an already established interest in sports, experienced a deepening and widening of their sport interest through the SAP. In terms of agency, the children’s individual and collective views of sport are important to consider in regard to understanding the SAP practice. The children brought prior knowledge, understanding and skills into the SAP, which can contribute to the experience of the practice. / I Sverige domineras barns idrottande av den organiserade föreningsidrotten. Samtidigt har det under senare år framkommit att idrottsföreningarna tappar medlemmar. Det finns också en kritik i samhället mot att föreningarna bedriver en verksamhet enbart för de bästa barnen och inte för barnens bästa. Riksidrottsförbundet och staten har sett ett behov av att utveckla alternativa verksamheter för att den organiserade föreningsidrotten ska behålla sin position i samhället. En del i att utveckla idrotten är att organisera idrottsskolor, där barn under lekfulla former ska få prova på olika idrotter. Det har saknats kunskap om hur barn upplever idrottsskolor. Avhandlingens syfte är att öka kunskapen om och fördjupa förståelsen för barns upplevelser av idrottsskolan och verksamhetens betydelse för barns idrottande. Studien tar stöd i vad som kallas för den ”nya” barndomssociologin, vilket innebär att barnet sätts i centrum som en aktiv agent i de sociala processerna. Avhandlingen bygger på tre intervjustudier av tre skilda idrottsskolor, innefattande individuella intervjuer med barn och deltagande vuxna, fokusgruppsintervjuer med barn och individuella intervjuer med barn fyra år efter att de avslutat sin medverkan i en idrottsskola. Resultatet från studierna analyseras och diskuteras utifrån frågan om idrottsskolor är för alla barn, och vad det kan betyda att vara med i en idrottsskola. Utmaningen i framtida satsningar ligger i att utveckla idrottsskolor utifrån barns skilda syn på och upplevelser av idrott.