Bankerna i Sverige har en betydande funktion för svensk tillväxt och välfärd. Ettvälfungerande banksystem är en grundpelare för det samhälle vi känner till idag. Bankerförser oss med tjänster och produkter för att vi ska ha möjlighet att spara och låna. Kunskapoch kompetens blir färskvaror eftersom vi lever i ett samhälle i konstant förändring. Kravetpå kompetens ökar konstant, inte minst för privatrådgivare som har en viktig funktion förhela den svenska befolkningens privatekonomi.Mot denna bakgrund har vi lagt fokus på att skapa en förståelse för privatrådgivares villkorför lärande, i avsikt att få syn på hur de aktualiserar kunskap och kompetens för att kunnamöta både kunders och omvärldens krav. Studien behandlar privatrådgivares lärande påarbetsplatsen vid två av Sveriges största banker. Syftet med studien är att få kunskap om ochförståelse för hur praktikgemenskaper, med fokus på praktik och gemenskap, bidrar tilllärande för privatrådgivare. Vi har intresserat oss för frågor som berör privatrådgivareserfarenhetsutbyte på arbetsplatsen. Studien resultat visar att privatrådgivares praktiker avserexempelvis samspel mellan kollegor, gemensamma veckomöten och workshops. Rådgivarnasgemenskaper kännetecknas av ett ömsesidigt engagemang kring gemensamt uppsatta mål.Studiens resultat visar även att den praktikgemenskap som framträder av privatrådgivaresbeskrivningar kännetecknas av en gemensam förståelse kring arbetsrelaterade ändamål. Dettabidrar till ett systematiskt samspel mellan privatrådgivarna och deras kollegor och är såledesen ständigt pågående lärprocess där erfarenheter utbyts.Studien har en teoretisk utgångspunkt i Wengers (1998) teori om praktikgemenskaper. Vidgenomförandet användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sex privatrådgivare somarbetar på två storbanker i Sverige.

Lagen om finansiell rådgivning till konsumenter och rådgivarens arbete är av ökad betydelse i samhället eftersom konsumenternas agerande på den finansiella marknaden har förändrats kraftigt. Vi ska i denna uppsats undersöka vilket verktyg lagstiftningen utgör för privatrådgivare. Vårt syfte är att identifiera hur Lagen om finansiell rådgivning till konsumenter påverkar en rådgivare i dennes dagliga arbete. Uppsatsen lägger fokus vid situationen idag och inte hur framtiden ser ut. Vi fokuserar på södra Sverige och avgränsar oss till Swedbank och Handelsbanken. Metod: Uppsatsen är uppbyggd utifrån öppna intervjuer med representanter från Swedbank och Handelsbanken. Vi har använt en deduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi. Vi kan genom våra undersökningar konstatera att lagen om finansiell rådgivning är av stor betydelse för rådgivare i deras arbete. Det ger sig främst uttryck i att uttryck i olika regleringar beträffande hur en rådgivare skall utföra sitt arbete. Vi kan fastslå att dokumentations och kompetenskrav idag har störst påverkan på rådgivares arbete.

<p>Lagen om finansiell rådgivning till konsumenter och rådgivarens arbete är av ökad betydelse i samhället eftersom konsumenternas agerande på den finansiella marknaden har förändrats kraftigt. Vi ska i denna uppsats undersöka vilket verktyg lagstiftningen utgör för privatrådgivare.</p><p>Vårt syfte är att identifiera hur Lagen om finansiell rådgivning till konsumenter påverkar en rådgivare i dennes dagliga arbete.</p><p>Uppsatsen lägger fokus vid situationen idag och inte hur framtiden ser ut. Vi fokuserar på södra Sverige och avgränsar oss till Swedbank och Handelsbanken. Metod: Uppsatsen är uppbyggd utifrån öppna intervjuer med representanter från Swedbank och Handelsbanken. Vi har använt en deduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi.</p><p>Vi kan genom våra undersökningar konstatera att lagen om finansiell rådgivning är av stor betydelse för rådgivare i deras arbete. Det ger sig främst uttryck i att uttryck i olika regleringar beträffande hur en rådgivare skall utföra sitt arbete. Vi kan fastslå att dokumentations och kompetenskrav idag har störst påverkan på rådgivares arbete.</p>

Ämnet motivation är ett omdiskuterat och intressant ämne med tanke på att det finns många olika motivationsmodeller och teorier. Arbetsmotivation anses centralt för att förstå individuellt samt organisatoriskt beteende och på så vis viktigt för ett företags verksamhet. Studiens syfte är att undersöka motivation hos privatrådgivare i bankbranschen genom inreyttre- och interaktiva motivationsteorier. Studien syftar även till att undersöka om de finns en målkonflikt mellan de olika teorierna av motivation. Empirin har i huvudsak samlats in genom en kvalitativ forskningsmetod, med fem stycken intervjuer som alla har ägt rum på Nordeas kontor i Solna. Det har också utförts en kompletterande kvantitativ forskningsmetod för att förbättra tolkningen av resultatet. Den teoretiska referensramen innehåller Herzbergs tvåfaktorteori med hygien- och motivationsfaktorer, Self Determination Theory (SDT), de inre- yttre och interaktiva motivationsteorierna, en tidigare studie om arbetsmotivation inom bankbranschen samt en sammankoppling mellan de olika teorierna. Studiens resultat visar att den inre motivationsteorin är den mest centrala. Om den anställda inte upplever sig utföra ett meningsfullt arbete så spelar de övriga motivationsfaktorerna mindre eller ingen roll. Gällande målkonflikter visar studien att det inte finns någon målkonflikt mellan den inre- och interaktiva motivationen eller mellan den yttre- och interaktiva motivationen. I motsats till tidigare forskning visar studiens resultat att den yttre motivationen kan påverka den inre motivationen på ett positivt sätt.

Antologin består av tre bidrag som studerar betydelsen av arbete och arbetslöshet ur olika perspektiv. Två av de tre bidragen inriktar sig på lastbilschaufförer och privatrådgivares upplevelser av deras arbeten. Det tredje bidraget fokuserar på hur det är att vara ung och leva utan arbete, samt vilka konsekvenser det får för individen. I anslutning till våra frågeteman rörande arbete och arbetslöshet har vi genom mindre omfattande fältarbeten och kvalitativa intervjuer samlat in material till studien, som därefter analyserats med hjälp av Grundad teori-metoder. Analysen av materialet har bidragit till att olika teorier kring bland annat livsvillkor, sociala interaktion med andra, samt arbetsrelaterad stress, blivit centrala för antologin. Några slutsatser som är övergripande för studien är att arbete tycks spela en central roll för människors livsvillkor och att såväl arbete som arbetslöshet har betydelse för människors självbild och hälsa.