Denna studie syftar till att se hur den alternativa undervisningsformen Utomhuspedagogik används på en slumpmässigt utvald grundskola. Mina erfarenheter är att denna undervisningsform mestadels används på förskolor, trots att akutell forskning från bland annat Linköpings universitet (NCFF, 2006) visar många positiva möjligheter med utomhuspedagogik. Syftet med mitt arbete är därför att dels utveckla mina egna kunskaper om ämnet, men framförallt se hur den slumpmässigt utvalda skolan ställer sig till detta. Arbetar lärare i de tidigare skolåren med utomhuspedagogik? Resultaten av den kvalitativa undersökningen som genomfördes visade att de tio utvalda pedagogerna var positiva till utomhuspedagogik och varierade sin undervisning kontinuerligt. Studien gav även mig som framtida pedagog goda förslag på hur man kan arbeta på detta alternativa sätt, samt stärkte min tes om att utomhuspedagogik är ett verktyg med oändliga möjligheter till att skapa en lärorik, varierad och lustfulld lärprocess.

<p>Första intrycket av en skola får man när man går över skolgården. Jag vill i detta arbete visa på att skolgårdens utformning är viktig för barnen, leken och behovet av att röra på sig. Leken är viktig för banens utveckling, enligt Vygotsky. Jag har i arbetet velat få fram hur skolgården skall vara utformad för leken och även för undervisning. Jag har valt att intervjua två personer som har erfarenhet av att utveckla skolgårdar. Dessutom har jag gjort två enkäter. En enkät med elever för att se hur de idag använder sin skolgård, och hur de skulle vilja att den såg ut. Den andra enkäten riktade sig till lärarna. Vad tycker de om skolgården, hur skulle skolgården kunna förbättras och till sist hur de använder skolgården i sin undervisning. Jag har kommit fram till att en skolgård kan se ut nästan hur som helst. Det viktiga är att den är varierad och att eleverna känner att de kan påverka utseendet av sin skolgård, sedan spelar det inte så stor roll om den består av hembyggda enkla lekredskap eller färdigköpta mer avancerade. Man ska ha lust att vara på skolgården!</p>

<p>Syftet med arbetet har varit att undersöka hur några lärare uppfattar skolgårdens möjligheter för lärande i matematik. Arbetet syftar också till att undersöka hur det går att använda elevers naturliga lek på skolgården för lärande i matematik. Fyra lärare har intervjuats om skolgårdens möjligheter för lärande i matematik. Elevers naturliga lekar på skolgården har observerats, och studerats utifrån lekarnas</p><p>matematiska innehåll inom området geometri. På basis av de fyra lärarintervjuerna, och skolgårdsobservationerna, planerades och genomfördes en utomhuslektion i matematik. Resultaten visar att lärare i liten utsträckning använder sig av skolgården då de</p><p>undervisar i matematik. De ser inte heller någon större skillnad i planering när de planerar för uteaktiviteter i matematik i jämförelse med klassrumsundervisningen. Resultaten visar dock att det finns goda möjligheter att använda sig av och utgå ifrån elevers naturliga lekar på skolgården för lärande i matematik.</p>

<p>Denna studie syftar till att se hur den alternativa undervisningsformen <em>Utomhuspedagogik </em>används på en slumpmässigt utvald grundskola. Mina erfarenheter är att denna undervisningsform mestadels används på förskolor, trots att akutell forskning från bland annat Linköpings universitet (NCFF, 2006) visar många positiva möjligheter med utomhuspedagogik. Syftet med mitt arbete är därför att dels utveckla mina egna kunskaper om ämnet, men framförallt se hur den slumpmässigt utvalda skolan ställer sig till detta. Arbetar lärare i de tidigare skolåren med utomhuspedagogik? Resultaten av den kvalitativa undersökningen som genomfördes visade att de tio utvalda pedagogerna var positiva till utomhuspedagogik och varierade sin undervisning kontinuerligt. Studien gav även mig som framtida pedagog goda förslag på hur man kan arbeta på detta alternativa sätt, samt stärkte min tes om att utomhuspedagogik är ett verktyg med oändliga möjligheter till att skapa en lärorik, varierad och lustfulld lärprocess.</p>

No description available.

Att som barn få goda upplevelser av fysisk aktivitet kan leda till ett fysiskt aktivt liv även i vuxen ålder. Detta i sin tur kan bidra till ett välmående liv. Barn spenderar en stor del av sin vardag i skolan och därmed är raster tillfällen då de kan få möjlighet att utöva fysisk aktivitet. Trots kunskap om fördelarna med fysisk aktivitet är många elever inaktiva mer än 50 % av rasten. Anledningarna till varför de är inaktiva kan vara många. Elever har olika behov och deras åsikter och rastaktiviteter kan vara källor till att få reda på vad som skulle kunna få dem mer fysiskt aktiva under rasten. Syftet med denna mikroetnografiska studie är att, med fokus på; skolgården, läraren, samt klassen, synliggöra elevers fysiska aktivitet under rasten. Detta för att elevers handlingar, i relation till vad de uttryckt i tidigare gruppsamtal, kan bidra till mer kunskap om fysisk aktivitet på rasten. Studien skedde i två klasser, en årskurs fyra och en årskurs fem, på två skolor i södra Sverige. Efter observationer, analys och diskussion visade det sig att elevernas uttryckta ord och handlingar till viss del skilde sig från varandra. Vi kan konstatera att en kombination av kommunikation och uppmärksamt iakttagande under rasten ger en tydligare inblick i vad som kan skapa en mer fysiskt aktiv rastkultur.

Syfte Idag är det få barn som når upp till de fysiska aktivitetsrekommendationerna och detta är det huvudsakliga motivet till att studien genomförs. Syftet med denna studie var att undersöka elevers fysiska aktivitet under raster på skolor med varierande utformning på skolgården. Metod För att besvara syftet valdes en kvantitativ metod med accelerometrar, samt en klassificering av skolgårdar genom observationer. Även enkäter har använts som datainsamlingsmetod. Eleverna bar accelerometrar under en dag och data samlades in under två raster. Skolgårdarna klassificerades utifrån fyra olika komponenter som definierats som stimulerande komponenter i den tidigare forskningen: tillgängligheten av olika faciliteter, lekutrustning/löst material,målade markeringar samt tillgängligheten och antalet utrymmen. Totalt deltog sex skolor i studien, tre skolor klassificerades med en tillräcklig skolgård och tre klassificerades med en otillräcklig skolgård. Det var 114 elever som deltog i studien, varav 63 flickor och 51 pojkar. Resultat Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan de tillräckliga och otillräckliga skolgårdarna. På de tillräckliga skolgårdarna, spenderades 27 % av rastens tid i MVPA (Moderate-to-vigorous intensity physical activity = måttlig till högintensiv fysisk aktivitet),och 28 % i SED (sedentary= stillasittande), medelvärdet på antal steg var 3484 stycken. På de otillräckliga skolgårdarna spenderades 11 % i MVPA och 60 % i SED, medelvärdet på antalsteg var 1554 stycken. Slutsats Resultatet visade på att den fysiska aktiviteten och den stillasittande tiden skiljer sig mellan de två olika klassificeringarna på utformningen av skolgårdarna. Elever på de skolor som klassificerats med tillräckliga skolgårdarna spenderar mer tid av rasten i MVPA och mindre tid i SED, än vad de otillräckliga skolgårdarna gör. Detta kan ge en indikation på att skolgården kan stimulera barn till fysisk aktivitet under rasterna i skolan.

Att främja barns utveckling, lek och lärande genom att erbjuda trygga och stimulerande miljöer är ett av skolan och förskolans uppdrag. När ordet miljö används i denna undersökning menas barns utemiljö. Syftet med undersökningen är att vi vill försöka belysa barns perspektiv på sin utemiljö. Det vill säga vad vill barn ha i sin utemiljö och får de möjlighet att vistas i en denna miljö? Undersökningens frågeställningar är följande: Vad vill barn ha i sin utemiljö? Hur uppfattar lärare att barnen vill ha sin utemiljö? Går det att skapa en optimal utemiljö utifrån både barn och vuxenperspektiv? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer och observationer med fem lärare och tretton barn på en förskola samt på en skola utanför Malmö. Resultatet visar att lärarna är medvetna om vad barn vill och behöver ha i sin utemiljö, men det stoppas många gånger av politiker och EU- normer. I både förskolan och skolan är lärarna medvetna om att en variationsrik utemiljö med träd, buskar och naturliga uterum är den bästa miljön för att tillgodose barns olika behov. Denna undersökning är förankrad i Gardners teori om de multipla intelligenserna och utifrån ett sociokulturellt synsätt.

Vi har undersökt två olika skolmiljöer, undervisningen ute på skolgården och i klassrummet. Syftet var att jämföra skolgårdsmiljön med klassrumsmiljön och dess påverkan på undervisningen. Vi har även undersökt olika undervisningssätt för att få veta hur man kan göra lärandet lustfylld både i klassrummet samt ute på skolgården. I den här undersökningen har vi observerat en klass i en stor stadsdel i en stor stad i Skåne. Klassen delades i halvklass där ena halvklassen skulle vara i klassrummet och andra halvklassen ute på skolgården för att se hur undervisningen ser ut i respektive miljö. Av forskningen framgår att lärandet är mer lustfylld ute på skolgården och att elevers kreativitet samt fantasi utvidgas ute på skolgården. Elever får även uppleva sitt eget lärande med alla sina sinnen. I tidigare forskning kring klassrummet står det bland annat skrivet om hur klassrumsmiljön ska vara uppbyggd. Till exempel ska möblerna vara bekväma för eleverna och det ska finnas ljudisolering. Våra slutsatser efter undersökningen är att lärandet kan vara lustfylld både ute på skolgården och i klassrummet men att det är beroende på hur undervisningen är upplagd. / We have investigated two different school environments, teaching out in the schoolyard and the classroom. The aim was to compare the schoolyard environment with classroom environment and its impact on teaching. We examined the various educational way to learn how to make learning enjoyable, both in the classroom and out in the schoolyard. In this study, we observed a class in a great neighborhood in a large city in southern Sweden. The class was divided into half grade in which one half the class would be in the classroom and the second half the class out on the playground to see how instruction looks in their environment. Research suggests that learning is more enjoyable out there in the schoolyard and the students' creativity and imagination extends out in the schoolyard. Students may also experience their own learning with all their senses. In previous research into the classroom, it is among other things written about how the classroom environment should be structured. For example, the furniture should be comfortable for students and there should be sound insulation. Our conclusions after the study is that learning can be enjoyable both at the playground and the classroom, but it depends on how teaching is organized.

No description available.