Syftet med detta projekt var att implementera en ny Skolgårdsmodell för fritidshemslärarna som främjade både elever och personal till en aktiv rastsituation. Modellen innefattade tre olika roller som benämndes Djupdykare, Helikopter samt Lots där samtliga innefattade olika sätt att vara aktiv rastvärd på. Projektet utfördes på en stor skola med fokus på elever i årskurs 3. Projektet grundade sig i den vetenskapliga teorin pragmatism och utgick mer specifikt utifrån John Deweys synsätt och tankar inom det teoretiska perspektivet. Metodologin baserades på aktionsforskning där fyra aktioner beprövades tillsammans med elever och personal på fritidshemmet. Aktionerna utgick med inspiration av McNiffs (Wennergren, 2012) aktionsforskningsmodell: planera, agera, observera och reflektera. Empiriska data samlades in i form av informella samtal, observationer samt enskilda intervjuer av fritidshemslärarna i aktuell årskurs. Utifrån respons från intervjuerna blev projektet en uppskattad nyhetsaktion bland personalen på skolan. Resultatet visade att personalen upplevde ökad aktivitet hos eleverna under rastverksamheten och att personalen uppskattade tydligheten i sina roller.

Det finns en generell uppfattning av att barn mår bra av att vara utomhus, främst av fysiska, psykiska och sociala aspekter. Genom att undersöka hur lärandet i naturorientering påverkas av undervisning på skolgården eller i skolans närmiljö lyfts för- och eventuella nackdelar vilka kan ge en insikt om didaktiken och dess utfall.Arbetets syfte är att ge en sammanfattande bild av hur utomhuspedagogik i naturorientering med hjälp av skolgården eller skolans närmiljö påverkar elevers lärande. Nödvändigt för genomförandet var att ta reda på hur didaktiken beskrivs i litteraturen, samt vilka möjligheter lärare har för att erbjuda den till eleverna. Metoden för arbetet är sammanställning av tidigare forskning vilken utgörs av en kunskapsöversikt baserad på 17 vetenskapliga källor. Resultatet visar att utomhuspedagogik i naturorientering, med hjälp av skolgården eller skolans närmiljö, kan vara gynnsamt för elevers lärande när det utformas och genomförs på ett välplanerat och genomtänkt sätt. Utomhuspedagogiken bör dock ses som ett komplement till klassrumsundervisning för bäst effekt. Möjliga hinder för att genomföra utomhuspedagogik ur ett lärarperspektiv tas upp och tillför en mer nyanserad diskussion.

Utgångspunkten för studien är att elever inte får fullständiga betyg i skolämnena. Det är en svårighet för många att uppnå kunskapskraven och därmed skapas en problematik för hur pedagogerna ska undervisa för att eleverna ska uppnå dessa mål. Den metod som används inom utomhuspedagogiken kan möjligen vara en lösning på detta. Syftet med studien är att presentera några pedagogers synsätt på och upplevelser av arbetet med utomhuspedagogik. Dessa synsätt belyser vad som motiverar och hindrar pedagogerna för att arbeta med utomhuspedagogik. Det undersöks även vilken betydelse skolgårdens utformning har för utomhuspedagogiskt arbete. Metoden för inhämtningen av empirin har varit kvalitativa intervjuer med sex pedagoger på två olika skolor. Dessa skolor är belägna i två olika geografiska områden i Sverige. John Dewey, Gunilla Ericsson och Anders Szczepanskis är några av de teoretiker som jag använder som utgångspunkt i den här studien. Sammanfattningsvis belyser resultatet att de pedagogerna som jag intervjuat upplever utomhuspedagogik som ett förhållningssätt som gör abstrakta ämnen till konkreta. De intervjuade pedagogerna blir motiverade av att arbeta med utomhuspedagogik när de kan synliggöra positiva effekter på elevgruppens lärande. Det främsta hindret är pedagogernas osäkerhet och okunnighet i förhållningssättet. Slutligen visar resultatet att pedagogerna upplever att en varierad skolgård ger en varierad undervisning, men utformningen är inget som hindrar i vilken mängd pedagogerna använder sig av den.

Syftet med studien är att undersöka lärares upplevelser av att bedriva utomhuspedagogik i fritidshem. Studien riktar sig även mot elevers upplevelser av fritidshemmets utomhusmiljö. Frågeställningar: Hur arbetar lärarna med utomhuspedagogik i fritidshem? Vilka möjligheter och begränsningar upplever lärarna att det finns för att bedriva utomhuspedagogik i fritidshem? Hur upplever äldre elever i fritidshem utomhusmiljön?  Studien har sin utgångspunkt i kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Deltagarna i studien är fyra lärare och sex elever på två fritidshem. Resultatet visade att fritidshemmen är utomhus varje dag och de utgår främst ifrån elevernas behov och intressen när de planerar verksamheten. Lärarna ser möjligheter med att bedriva utomhuspedagogik då de anser att det som går att göra inomhus kan göras utomhus. Begränsningar som framkom var att kollegornas olika prioriteringar påverkar arbetsområdet samt att skolgården, planeringstiden och ekonomin sätter begränsningar. Eleverna anser att skolgården är anpassad mer för de yngre eleverna och uttrycker behovet av att utmanas, upptäcka nya platser samt få lugn och ro.

Syftet med studien är att undersöka hur och varför sex lärare i förskoleklass och i grundskolans tidigare år förlägger sin matematikundervisning utomhus i skolans närmiljö. Då styrdokumenten är vägledande i undervisningen undersöks även hur lärare förverkligar dessa dokument när de förlägger sin matematikundervisning utomhus i skolans närmiljö. Denna undersökning har en deskriptiv ansats, då den beskriver sexlärares tankar kring matematikundervisning utomhus. Vi har genomfört kvalitativaintervjuer för att bestyrka eller visa motsättningar på de teorier som utforskas. Resultatet visar att när utomhusmiljön nyttjas som ett läromedel i matematikundervisningen ärsyftet att eleverna ska lära sig begrepp och metoder för att hantera och bruka bl.a. olikastorheter och de geometriska formerna i sin vardag. Eleverna ges möjlighet att kopplasina upptäckter, utifrån såväl undervisnings- som rastaktiviteter, till verkligheten. Syftet med detta är att eleverna på så sätt kan utveckla en medvetenhet om matematiken som en naturlig del i deras vardag. Anledningarna till att lärarna använder sig av skolans närmiljö i undervisningen är att eleverna ska känna lust att lära, upptäckarglädje samt att de får arbeta med konkret material i reella situationer. Resultatet visar även att lärarna utgår från styrdokumenten i skiftande utsträckning, när de förlägger undervisningen utomhus i skolans närmiljö.

Studiens syfte var att undersöka attityder till och intresse för utomhuspedagogik hos lärare som undervisar i NO-ämnena i grundskolans tidigare år och se i vilken utsträckning de använder sig av utemiljön i NO-undervisningen. Syftet var också att undersöka på vilket sätt utomhusundervisningen bedrivs och om lärarna anser att undervisning utomhus kan bidra till att eleverna får större förståelse av NO-ämnena. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kartläggande kvantitativ enkätundersökning i en kommun i södra Sverige. Resultatet visar att i stort sett alla lärarna har positiva tankar om utomhuspedagogik, men att det endast är ett fåtal lärare som regelbundet bedriver utomhusundervisning. Lärarna i undersökningen menar att utomhusundervisning främjar elevers förståelse för NO-ämnena och resultatet visar att skolgårdens miljö spelar roll för om lärarna bedriver NO-undervisning utomhus.

Vi har i arbetet undersökt skillnader och likheter i leken på två skolgårdar, vi har med undersökningen velat studera samspelet mellan skolgårdsmiljöns utformning och barns lek, och om det finns lekar som hänger ihop med den uppbyggnad den specifika skolgården har. Vår frågeställning har under arbetets gång varit; Hur ser skolgårdsmiljön ut? Vad leker barnen? Vilka skillnader och likheter finns det i leken på de olika skolgårdarna? Hur ser pedagogen på skolgården och leken där?Undersökningen har genomförts med hjälp av observationer av barns lek på skolgården, kompletterat med intervjuer av barn om hur de ser på sin skolgård och vad de brukar göra där. Vi har valt att intervjua barnen för att se hur våra observationer stämmer med det barnen berättar för oss. Vidare har vi skickat ut en enkät till pedagogerna för att få med deras syn på skolgården och dess betydelse för barnens lek.Vår undersökning har visat att skolgårdens uppbyggnad och utformning har stor betydelse för leken som bedrivs där. Vi har sett en stor skillnad när det gäller regellek och rollek, även om båda typer av lekar är representerade på skolgårdarna så har skolgårdens utformning och uppbyggnad visat sig påverka.

Studiens övergripande syfte är att ta reda på och få djupare kunskap om hur fritidspedagoger uppfattar skolgården som en pedagogisk plats för utvecklande av relationer och barns social inkludering i gruppen. En viktig aspekt som ska tas hänsyn till i arbetet att skolgården och fritidshemsgård är en och detsamma då på både skolorna används skolgården för fritidshemmets verksamhet. I studiens syfte användes kvalitativa intervjuer där fem fritidspedagoger blev intervjuade och de arbetar på två olika fritidshem i Jönköpingslän i Södra Sverige. Studiens resultat visar att skolgården har en betydlig stor betydelse för elevernas sociala lärande. Det visar i fortsättningen att det är en mötesplats där eleverna kan leka, röra på sig, utveckla sina identiteter och sitt sociala samspel samt finna nya saker tillsammans med andra elever. Den övergripande slutsatsen från studien är att fritispedagogerna inte ser något hinder oavsett om det är en begränsad eller en rik skolgård utan det tillhör till deras uppdrag att utforma miljön på så sätt att det sociala samspelet mellan eleverna kan utvecklas.

This thesis aims to explore teachers’ and students’ experience and perception of outdoor teaching and learning. Further, it aims to explore influences of outdoor teaching on academic performance in biology and mathematics. The contexts for the thesis are a Swedish high school and Australian environmental education centres. The empirical material comprises student and teacher interviews, and questionnaires and tests answered by students. Theoretical frames of reference are theory of place and three dimensions of learning: content, social and emotional dimensions of learning. The results reveal that the extended physical space had the potential to improve social relations and increase participation, collaboration and on-task communication. However, teachers witnessed a period of up to three months before the students adjusted to outdoor teaching. During that time disciplinary issues were a concern. Teaches’ perceptions were that experience of specific places such as local natural environment was fundamental to forming a sense of belonging and environmental concern. However, teachers described children and students as unfamiliar with local natural environments. Teacher’s perceptions were that media provides knowledge about nature rather than direct experience and children and students were often uncomfortable or afraid in nature. Mathematics followed by language education were the subjects most regularly taught outdoors. Two studies compared classroom education with partly outdoor education in biology and mathematics. Results reveal that students’ performance was equally good, or more developed as a consequence of outdoor teaching. An overarching conclusion is that the possibility to appeal to cognitive, social and emotional dimensions of learning all at the same time has the potential to concretize and broaden the often theoretical approach of high school education, and to contribute to long term episodic memories and a desire to learn. / Denna avhandling syftar till att utforska lärares och elevers erfarenheter av, och uppfattningar om undervisning och lärande utomhus. Vidare syftar den till att undersöka vilken inverkan undervisning utomhus har på elevers resultat i biologi och matematik. Studierna är utförda i en svensk högstadieskola samt vid australiska miljöutbildningscentra. Det empiriska materialet består av elev- och lärarintervjuer samt enkäter och tester besvarade av elever. Det teoretiska ramverket utgår från platsteori samt ett lärandeperspektiv inkluderande tre dimensioner: innehållsliga, sociala och emotionella dimensioner av lärande. Resultaten visar att utemiljöns utvidgade fysiska rum har potential att förändra sociala relationer positivt och leda till ökat deltagande, samarbete, och kommunikation i ämnet  Lärares erfarenhet var dock att det tog upp till tre månader innan eleverna var helt införstådda med utomhusundervisningens innebörd. Under den tiden var oordning i klassen ett hinder. Erfarenhet av specifika platser såsom lokal natur sågs av lärarna som väsentligt för elevernas platstillhörighet och miljöengagemang. Lärare vittnade dock om många elevers främlingskap inför lokala naturmiljöer. Kunskaper om naturen härstammade snarare från media än från egna erfarenheter och eleverna var ofta obekväma eller rädda i naturen. Matematik följt av språk var de ämnen som med störst regelbundenhet undervisades utomhus. I två delstudier jämfördes klassrumsundervisning med undervisning delvis utomhus i biologi och matematik. Resultaten visar på likvärdiga, eller mer utvecklade kunskaper som en följd av utomhusundervisning. En övergripande slutsats är att utomhusundervisningens möjligheter att samtidigt appellera till kognitiva, sociala och emotionella dimensioner av lärande kan konkretisera och vidga högstadieundervisningens teoretiskt inriktade innehåll samt bidra till långlivade episodiska minnen och en lust till lärande.

Enligt styrdokumenten är det lärarens ansvar att få varje elev att känna sig trygg. Syftet är att genom fokusgruppsintervjuer med elever i årskurs 2-3 visa faktorer som kan innebära trygghet respektive otrygghet på en skolgård. Avsikten är att härigenom identifiera faktorer som påverkar elevers upplevelser av trygghet respektive otrygghet. Vi vill också undersöka om det finns särskilda områden som utgör potentiella riskzoner för eleverna.   Vi började med att göra en pilotstudie som testade frågorna. Därefter genomfördes intervjuer med elever i årskurs 4-5. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med fokusgruppintervjuer. Det genomfördes fem stycken fokusgruppintervjuer med fem elever vid varje intervju.   Vårt resultat visar upp flera faktorer som eleverna antingen upplevde som skapande av trygghet eller av otrygghet. De faktorer som angavs som bidragande till trygghet var bekräftelse ifrån kompisar, att lek skapar gemenskap, skolgårdens storlek, utrymme för lek, tillgång till lekmaterial, frihet i att kunna välja aktivitet och lärarnas närvaro. Faktorer som bidrog till otrygghet var bråk, utanförskap, fordonstrafik och lärarnas frånvaro. Resultat visar också på var det existerar potentiella riskzoner för elever. Slutligen dras det slutsatser om hur trygghet är bundet till det sociala samspelet och en kategorisering av elevutsagor ifrån helt trygg till otrygg görs.   I diskussionen reflekterar vi kring den valda metoden. Därefter diskuteras resultatet och litteraturen i förhållande till den problematik som kan uppstå när man arbetar med olika elever. Även det sociala samspelets positiva fördelar och utanförskapets nackdelar diskuteras samt de pedagogiska implikationer som berör kompisrelationer och konfliktlösning. Slutligen ges förslag på vidare forskning. / According to the steering documents it is the teacher's responsibility to make every student feel safe. The aim is that through interviews with students in grades 2-3 from the focus groups show the factors that can provide security and insecurity in a schoolyard, in order to provide identifying factors that affect students' perception of security and insecurity. We also want to examine whether there are specific areas that constitute potential risk zones for students.   We began by doing a pilot study to test the questions. Subsequently we conducted interviews with students in grades 4-5. We have used a qualitative approach with focus interviews. Five focus interviews with five students at each interview were performed.   Our results show several factors that students either felt created security or insecurity. The factors identified as contributing to security was confirmation from friends, the game creates community, the size of the schoolyard and space for play, access to playmaterial, freedom to choose the activity and the teachers' presence. Factors that contributed to the insecurity was a fight, exclusion, vehicular and teachers' absence. Results also show where there is potential danger zones for students. Finally, the conclusions drawn about how security is tied to social interaction and a categorization of student statements from entirely safe to precarious was made.   In the discussion we reflect on the method chosen. Then discussed the results and the literature in relation to the problems that can arise when working with different students. Although the social interaction positive advantages and disadvantages discussed utanförskapets and the pedagogical implications affecting friend relations and conflict resolution. Finally, suggestions for further research.