<p>Mitt syfte med studien var att ta reda på lärares uppfattningar gällande ämnet svenska som andraspråk på utvalda lärosäten. l litteraturdelen bearbetas det flerspråkiga perspektivet genom nationell och internationell forskning och styrdokumenten.</p><p>Jag valde en kvalitativ ansats och telefonintervju som metod. Fem lärare med en gedigen kompetens i mångfaldsfrågor deltar i studien. Resultatet visar att ämnet svenska som andraspråk fortfarande behövs som ett eget ämne. Svenska som andraspråk är alla lärares ansvar enligt informanterna och det krävs att utbildningen förändras mot att möta samhällets ökade språkliga och kulturella mångfald.</p><p>I diskussionen vävs litteraturen samman med lärarnas uppfattningar om ämnet svenska som andraspråk. Litteraturen visar och lärarna i studien anser att det krävs en förändrad syn gällande det interkulturella perspektivet på landets lärosäten. En överensstämmelse finns även i synen på att ämnets status behöver höjas och att kompetensutveckling krävs för skolledare och lärare i grundskolan.</p>

Enligt styrdokumenten är det lärarens ansvar att få varje elev att känna sig trygg. Syftet är att genom fokusgruppsintervjuer med elever i årskurs 2-3 visa faktorer som kan innebära trygghet respektive otrygghet på en skolgård. Avsikten är att härigenom identifiera faktorer som påverkar elevers upplevelser av trygghet respektive otrygghet. Vi vill också undersöka om det finns särskilda områden som utgör potentiella riskzoner för eleverna.   Vi började med att göra en pilotstudie som testade frågorna. Därefter genomfördes intervjuer med elever i årskurs 4-5. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med fokusgruppintervjuer. Det genomfördes fem stycken fokusgruppintervjuer med fem elever vid varje intervju.   Vårt resultat visar upp flera faktorer som eleverna antingen upplevde som skapande av trygghet eller av otrygghet. De faktorer som angavs som bidragande till trygghet var bekräftelse ifrån kompisar, att lek skapar gemenskap, skolgårdens storlek, utrymme för lek, tillgång till lekmaterial, frihet i att kunna välja aktivitet och lärarnas närvaro. Faktorer som bidrog till otrygghet var bråk, utanförskap, fordonstrafik och lärarnas frånvaro. Resultat visar också på var det existerar potentiella riskzoner för elever. Slutligen dras det slutsatser om hur trygghet är bundet till det sociala samspelet och en kategorisering av elevutsagor ifrån helt trygg till otrygg görs.   I diskussionen reflekterar vi kring den valda metoden. Därefter diskuteras resultatet och litteraturen i förhållande till den problematik som kan uppstå när man arbetar med olika elever. Även det sociala samspelets positiva fördelar och utanförskapets nackdelar diskuteras samt de pedagogiska implikationer som berör kompisrelationer och konfliktlösning. Slutligen ges förslag på vidare forskning. / According to the steering documents it is the teacher's responsibility to make every student feel safe. The aim is that through interviews with students in grades 2-3 from the focus groups show the factors that can provide security and insecurity in a schoolyard, in order to provide identifying factors that affect students' perception of security and insecurity. We also want to examine whether there are specific areas that constitute potential risk zones for students.   We began by doing a pilot study to test the questions. Subsequently we conducted interviews with students in grades 4-5. We have used a qualitative approach with focus interviews. Five focus interviews with five students at each interview were performed.   Our results show several factors that students either felt created security or insecurity. The factors identified as contributing to security was confirmation from friends, the game creates community, the size of the schoolyard and space for play, access to playmaterial, freedom to choose the activity and the teachers' presence. Factors that contributed to the insecurity was a fight, exclusion, vehicular and teachers' absence. Results also show where there is potential danger zones for students. Finally, the conclusions drawn about how security is tied to social interaction and a categorization of student statements from entirely safe to precarious was made.   In the discussion we reflect on the method chosen. Then discussed the results and the literature in relation to the problems that can arise when working with different students. Although the social interaction positive advantages and disadvantages discussed utanförskapets and the pedagogical implications affecting friend relations and conflict resolution. Finally, suggestions for further research.

<p>Enligt styrdokumenten är det lärarens ansvar att få varje elev att känna sig trygg. Syftet är att genom fokusgruppsintervjuer med elever i årskurs 2-3 visa faktorer som kan innebära trygghet respektive otrygghet på en skolgård. Avsikten är att härigenom identifiera faktorer som påverkar elevers upplevelser av trygghet respektive otrygghet. Vi vill också undersöka om det finns särskilda områden som utgör potentiella riskzoner för eleverna.</p><p> </p><p>Vi började med att göra en pilotstudie som testade frågorna. Därefter genomfördes intervjuer med elever i årskurs 4-5. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med fokusgruppintervjuer. Det genomfördes fem stycken fokusgruppintervjuer med fem elever vid varje intervju.</p><p> </p><p>Vårt resultat visar upp flera faktorer som eleverna antingen upplevde som skapande av trygghet eller av otrygghet. De faktorer som angavs som bidragande till trygghet var bekräftelse ifrån kompisar, att lek skapar gemenskap, skolgårdens storlek, utrymme för lek, tillgång till lekmaterial, frihet i att kunna välja aktivitet och lärarnas närvaro. Faktorer som bidrog till otrygghet var bråk, utanförskap, fordonstrafik och lärarnas frånvaro. Resultat visar också på var det existerar potentiella riskzoner för elever. Slutligen dras det slutsatser om hur trygghet är bundet till det sociala samspelet och en kategorisering av elevutsagor ifrån helt trygg till otrygg görs.</p><p> </p><p>I diskussionen reflekterar vi kring den valda metoden. Därefter diskuteras resultatet och litteraturen i förhållande till den problematik som kan uppstå när man arbetar med olika elever. Även det sociala samspelets positiva fördelar och utanförskapets nackdelar diskuteras samt de pedagogiska implikationer som berör kompisrelationer och konfliktlösning. Slutligen ges förslag på vidare forskning.</p><p> </p> / <p>According to the steering documents it is the teacher's responsibility to make every student feel safe. The aim is that through interviews with students in grades 2-3 from the focus groups show the factors that can provide security and insecurity in a schoolyard, in order to provide identifying factors that affect students' perception of security and insecurity. We also want to examine whether there are specific areas that constitute potential risk zones for students.</p><p> </p><p>We began by doing a pilot study to test the questions. Subsequently we conducted interviews with students in grades 4-5. We have used a qualitative approach with focus interviews. Five focus interviews with five students at each interview were performed.</p><p> </p><p>Our results show several factors that students either felt created security or insecurity. The factors identified as contributing to security was confirmation from friends, the game creates community, the size of the schoolyard and space for play, access to playmaterial, freedom to choose the activity and the teachers' presence. Factors that contributed to the insecurity was a fight, exclusion, vehicular and teachers' absence. Results also show where there is potential danger zones for students. Finally, the conclusions drawn about how security is tied to social interaction and a categorization of student statements from entirely safe to precarious was made.</p><p> </p><p>In the discussion we reflect on the method chosen. Then discussed the results and the literature in relation to the problems that can arise when working with different students. Although the social interaction positive advantages and disadvantages discussed utanförskapets and the pedagogical implications affecting friend relations and conflict resolution. Finally, suggestions for further research.</p>

Mitt syfte med studien var att ta reda på lärares uppfattningar gällande ämnet svenska som andraspråk på utvalda lärosäten. l litteraturdelen bearbetas det flerspråkiga perspektivet genom nationell och internationell forskning och styrdokumenten. Jag valde en kvalitativ ansats och telefonintervju som metod. Fem lärare med en gedigen kompetens i mångfaldsfrågor deltar i studien. Resultatet visar att ämnet svenska som andraspråk fortfarande behövs som ett eget ämne. Svenska som andraspråk är alla lärares ansvar enligt informanterna och det krävs att utbildningen förändras mot att möta samhällets ökade språkliga och kulturella mångfald. I diskussionen vävs litteraturen samman med lärarnas uppfattningar om ämnet svenska som andraspråk. Litteraturen visar och lärarna i studien anser att det krävs en förändrad syn gällande det interkulturella perspektivet på landets lärosäten. En överensstämmelse finns även i synen på att ämnets status behöver höjas och att kompetensutveckling krävs för skolledare och lärare i grundskolan.

The purpose of this study is to analyse the significance of the national assessment in highschool education, including what the teachers express about the new instructions currently coming from the Swedish National Agency of Education, concerning a more central control of grading the national assessments. This study also covers the teachers individual responsibility when it comes to grading the national assessments. The purpose of the national assessment is to secure that grading and the education level in the country is equal. This is a qualitative study useing the method of a group discussion intervju (focusgroup intervju). Five highschool teachers took part in the discussion with questions that had been decided beforehand. The aim with this method is to give space for open discussions and reflections within the group. The result of the study shows that the respondants had been influenced by the tention between the new instructions from the Swedish National Agency of Education and the teachers autonomy. The study also elucidates the tendencies that exists in the country of grading too positive. The respondants expressed that they are affected  by the new instructions and that their final grading is controlled by the results from the assessments. / Syftet är att synliggöra de nationella provens betydelse i gymnasieskolan innefattandevad några lärare uttrycker om förändringarna som pågår från Skolverket, angående enmer central styrning av bedömningen av de nationella proven. Undersökningen tar ävenupp lärarnas individuella ansvar i bedömningen av nationella proven. De nationellaproven ska säkerställa en rättvis bedömning nationellt och fungera som rikslikande.Detta är en kvalitativ studie där vi använt oss av en fokusgruppintervju somundersökningsmetod. Fem stycken gymnasielärare deltog i en intervju som utgick frånfasta frågeställningar. Metoden ger utrymme för diskussioner och reflektioner inomgruppen. Resultatet visar att respondenterna har påverkats av spänningsfältet mellanSkolverkets nya direktiv och lärarens autonomi. Undersökningen belyser äventendensen som finns i landet angående glädjebetyg. Respondenterna uttrycker att de ärpåverkade av de nya direktiven och att resultaten från proven styr den slutligabedömningen i en kurs.

<p>The purpose of this study is to analyse the significance of the national assessment in highschool education, including what the teachers express about the new instructions currently coming from the Swedish National Agency of Education, concerning a more central control of grading the national assessments. This study also covers the teachers individual responsibility when it comes to grading the national assessments. The purpose of the national assessment is to secure that grading and the education level in the country is equal. This is a qualitative study useing the method of a group discussion intervju <em>(focusgroup intervju).</em> Five highschool teachers took part in the discussion with questions that had been decided beforehand. The aim with this method is to give space for open discussions and reflections within the group. The result of the study shows that the respondants had been influenced by the tention between the new instructions from the Swedish National Agency of Education and the teachers autonomy. The study also elucidates the tendencies that exists in the country of grading too positive. The respondants expressed that they are affected  by the new instructions and that their final grading is controlled by the results from the assessments.</p> / <p>Syftet är att synliggöra de nationella provens betydelse i gymnasieskolan innefattandevad några lärare uttrycker om förändringarna som pågår från Skolverket, angående enmer central styrning av bedömningen av de nationella proven. Undersökningen tar ävenupp lärarnas individuella ansvar i bedömningen av nationella proven. De nationellaproven ska säkerställa en rättvis bedömning nationellt och fungera som rikslikande.Detta är en kvalitativ studie där vi använt oss av en fokusgruppintervju somundersökningsmetod. Fem stycken gymnasielärare deltog i en intervju som utgick frånfasta frågeställningar. Metoden ger utrymme för diskussioner och reflektioner inomgruppen. Resultatet visar att respondenterna har påverkats av spänningsfältet mellanSkolverkets nya direktiv och lärarens autonomi. Undersökningen belyser äventendensen som finns i landet angående glädjebetyg. Respondenterna uttrycker att de ärpåverkade av de nya direktiven och att resultaten från proven styr den slutligabedömningen i en kurs.</p>