Syftet med studien är att undersöka lärarens användning av multimodalt arbetssätt i matematikundervisningen. För att komma fram till resultaten i studien har vi utfört observationer och intervjuer med fyra stycken mellanstadielärare samt läst och tolkat tidigare forskning och litteratur i ämnet. Genom vår studie har det framkommit från samtliga av våra respondenter att det både finns möjligheter och hinder med multimodalundervisning. Det har även visat sig att de flesta lärare i studien vill arbeta varierat eftersom det är lustfyllt och ökar motivationen hos många av eleverna.

Mitt arbete handlar om VR (virtuell verklighet) och vilka möjliga fördelar det bidrar till undervisningen i grundskolan. Jag har inriktat mig på att studera VR-teknikens effekter och syftet med denna undersökning har varit att få reda på huruvida lärande resultat och utbildningen kan förbättras med hjälp av VR samt vilka utvecklingsmöjligheter det finns för undervisningen. Frågeställningen lyder “Kan VR bidra till förbättrade elevresultat i undervisningen?”. För att undersöka frågeställningen har jag genomfört en vetenskaplig undersökning där jag sammanfattat 10 olika studier. Tidigare forskning har visat att VR har stor potential att förbättra undervisningen vilket leder till att resultaten ser en positiv syn på bidragandet av en kvalitativ undersökning. Men det är fortfarande en fråga som man ska vidare studera då det inte finns många studier för just mellanstadiet som var arbetets fokus.

No description available.

Denna litteraturöversikt syftar till att undersöka hur lågstadieelever skapar mening i laborativ undervisning i naturvetenskap. Utgångspunkten i arbetet kommer från uppfattningen att många lågstadieelever tycker naturvetenskapsämnet är svårtillgängligt och upplever en problematik kring det abstrakta. Utifrån frågeställningen som formulerats: Vilka möjligheter ger laborativ undervisning för lågstadieelevers förståelse för vattenmolekylens egenskaper? har åtta artiklar, en licentiatavhandling och en doktorsavhandling analyserats. I datainsamlingen användes slutligen två databaser: ERIC och Swepub, samt tidsskriften Nordina. Systematiska sökningar skedde utifrån framarbetade söksträngar, inkluderings- och exkluderingskriterier samt enstaka manuella sökningar. Resultatet av litteraturöversikten visar att den laborativa undervisningen ger möjlighet för elever att interagera med varandra. Elever kan i interaktionen med andra lära tillsammans och konstruera kunskap genom praktiska arbetsformer där multimodalitet utnyttjas. Ytterligare ett resultat som framkommit är hur möjligheten till lärande genom den laborativa undervisningen påverkas av lärarens roll. Utifrån detta lyfts vikten av att lärare bör ta i beaktande att kommunikation och stöttning i undervisningen påverkar elevernas lärande och utvecklande av förståelse för vattenmolekylen.

Arbetet handlar om hur multimodala verktyg kan bidra till inkluderande undervisning. Fokuset är på bildstöd undervisning där VR (virtuell verklighet) kan vara en möjlighet samt möjliga fördelar det bidrar till undervisningen i grundskolan. Inriktningen är att studera VR-teknikens och bildstöd undervisning för att se effekterna. Syftet med denna undersökning har varit att få reda på huruvida lärande resultaten och utbildningen kan förbättras med hjälp av VR och bilder. Frågeställningen lyder “Hur kan multimodalitet och bildstöd i lärande med VR bidra till en mer inkluderande undervisning?” För att undersöka frågeställningen har det genomförts en vetenskaplig undersökning där 10 olika studier sammanfattades. Tidigare forskning har visat att bilder och VR har stor potential att förbättra undervisningen vilket leder till att resultatet ser en positiv syn till bidragandet av en inkluderande undervisning. Men det är fortfarande en fråga som man ska vidare studera då det inte finns många studier för just mellanstadiet som var arbetets fokus.

Syftet med den här studien var att belysa vilka strategier lärare, som själva uppger att de aktivt arbetar med olika strategier, använder sig av för att främja flerspråkiga elevers matematiklärande. Dessutom syftar studien till att undersöka dessa lärares motiveringar och erfarenheter av valda strategier. Studien grundar sig i två sammanflätade teoretiska perspektiv, scaffolding/stöttning och socialisering in i den matematiska diskursen som kan ske i språkpositiva klassrum. Med utgångspunkt i en kvalitativ forskningsmetod består studien av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare. Utifrån det insamlade datamaterialet utfördes en tematisk analys som definierade olika kodord och teman som sedan kunde appliceras i de teoretiska perspektiven. Resultatet i studien visade att lärarna använder sig av elevernas modersmål, bildstöd och konkret material i sin undervisning för att främja flerspråkiga elevers matematiklärande. Lärarna motiverade sina valda strategier med att beskriva hur de ser att eleverna lyckas och ökar sin matematiska förståelse. Genomgående upplevde lärarna att strategierna bidrog till positiva erfarenheter. Resultatet diskuteras i relation till tidigare forskningslitteratur. Baserat på detta dras slutsatserna att användningen av elevernas modersmål i undervisningen samt bildstöd och konkret material främjar flerspråkiga elevers matematiklärande. Lärarna har goda erfarenheter av strategierna och motiverar dessa med att eleverna får ökad förståelse och möjligheten att lyckas i matematikämnet.

Kunskapsmätningar visar att elevers läsförståelseförmåga blir sämre. I Sverige visar forskning att elevers inställning till läsning är mindre positiv jämfört med andra länder. Vi har valt att undersöka hur högläsning påverkar elevernas språk- och läsutveckling i grundskolan.  Denna kunskapsöversikt har som syfte att sammanställa vad forskning visar om högläsningens påverkan på elevers språkutveckling i grundskolan. Den frågeställning som ligger till grund för kunskapsöversikten är: På vilket sätt utvecklar högläsning elevers språk- och läsutveckling i grundskolans lägre åldrar? För att svara på frågeställningen har en informationssökning genomförts med hjälp av olika sökord. Sammantaget valdes tio olika artiklar och avhandlingar ut. Artiklarna och avhandlingarna har jämförts och analyserats. Denna samling av studier utforskar olika aspekter av högläsning och dess påverkan på språk- och läsutveckling. Forskningen sträcker sig över olika geografiska områden och den belyser både möjligheter och begränsningar med högläsning. Kunskapsöversiktens resultat visar att högläsning har en stor betydelse när det gäller att främja språkutveckling och ordförråd hos barn och betonar dess avgörande roll under de tidiga skolåren. Elevers språk- och läsutveckling utvecklas genom att använda multimodal och interaktiv högläsning, även lärarens kompetens har stor betydelse för undervisningen.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka förhållningssätt verksamma lärare har till svenskundervisning som genomförs med estetiska och multimodala lärprocesser inom årskurs 1 – 3. För att ta reda på detta har en kvalitativ intervjustudie utförts, där åtta verksamma lärare deltagit som är aktiva inom skolans verksamhet, årskurs 1–3 och undervisar i ämnet svenska. Intervjuerna utfördes via Zoom på grund av den rådande pandemin. Resultatet av intervjuerna visade en medvetenhet kring estetiska och multimodala lärprocesser hos lärarna. Dock efterlystes tydligare riktlinjer i styrdokumenten kring estetiska och multimodala lärprocesser inom ämnet svenska samt djupare utbildning kring estetiska och multimodala aspekter och lärprocesser inom svenskämnet i grundärarutbildningen. Dessutom visade det sig utifrån intervjuerna att det krävs vissa resurser, fantasi och kunskap för att lärarna ska kunna implementera estetiska och multimodala lärprocesser i sin undervisning. Slutligen ges också exempel på hur lärarna arbetar estetiskt och multimodalt samt förslag på hur framtida forskning kan bedrivas. / The main purpose of this particular study was to examine what attitudes teachers have towards teaching Swedish using both aesthetical and multimodal methods. To formulate a conclusion a qualitative interview was conducted. Eight teachers were selected and chose to participate. All of the teachers are active in their school ́s activities and teach Swedish in grades 1–3. These interviews were conducted via Zoom due to the current prevailing pandemic. The result of these conducted interviews shows that the teachers have knowledge about both aesthetic and multimodal learning processes. However, based on the gathered information, it also reveals a need to for clearer guidelines outlined in the governing documents regarding both aesthetic and multimodal learning practices. In addition, the interview process showed that certain resources, imagination and a knowledge base are required for these teachers in order to implement both aesthetic and multimodal methods in their teaching practices. Several examples are given of how the teachers employ both aesthetically and multimodal methods. Finally, the study presents ideas for future research in this field.